Guizhoualkippa

Guizhoualkippa
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteAlcippe
ArtGuizhoualkippa
A. davidi
Vetenskapligt namn
§ Alcippe davidi
Auktor(Styan, 1896)
Synonymer
  • Fulvetta davidi
  • Davidfulvetta
  • Davidalkippa

Guizhoualkippa[1] (Alcippe davidi) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[2] Den förekommer allmänt i bergsskogar i södra Kina och norra Vietnam.

Utseende

Guizhoualkippa är en liten (13–15 cm)[3] och rätt långstjärtad tätting. Den har grått huvud med diffusa och ofta osynliga svartaktiga längsgående hjässband. Ovansidan är olivgrå, med brunare vingar och beigefärgad undersida. Runt ögat syns en bred vit ögonring, Arten är mycket lik yunnanalkippa, guangdongalkippa och taiwanalkippa, och tillsammans behandlades de som en och samma art (se nedan). Jämfört med taiwanalkippa och yunnanalkippan är dessa något ljusare och har tydligare hjässband, den senare även smalare vit ögonring. Guizhoualkippan är allra mest lik guangdongalkippa som även den har svagt tecknade hjässband, men är något mer roströd på vingar och stjärt samt gråare på haka och strupe.[4]

Utbredning och systematik

Guizhoualkippa delas in i två underarter med följande utbredning:[2]

Artstatus

Tidigare behandlades guizhoualkippa, guangdongalkippa, yunnanalkippa och taiwanalkippa som en och samma art. Genetiska studier[5] visar dock på betydande skillnader, där guizhoualkippan tros ha urskiljt sig från de övriga för hela fem miljoner år sedan.[4]

Släktes- och familjetillhörighet

Länge placerades arterna i Schoeniparus, Lioparus, Fulvetta och Alcippe i ett och samma släkte, Alcippe, men flera genetiska studier visar att de är långt ifrån varandras närmaste släktingar och förs nu istället vanligen till flera olika familjer.[6][7][8] Arterna till Alcippe har urskilts som egen familj, Alcippeidae, men utgör systergrupp till fnittertrastarna (Leiothrichidae)[9] och inkluderas allt oftare däri.

Status

IUCN erkänner den inte som art och placerar den därför inte i någon hotkategori.

Namn

Fågeln är uppkallad efter franska munken och naturforskaren Armand David.[10] Tidigare kallades den davidalkippa även på svenska, men tilldelades 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[1]

Referenser

  1. 1 2 BirdLife Sverige (2024) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  2. 1 2 AviList Core Team. 2025. AviList: The Global Avian Checklist, v2025. https://doi.org/10.2173/avilist.v2025
  3. ↑ Robson, C. R. (2008). A Field Guide to the Birds of South-East Asia. Second edition. New Holland, London, UK.
  4. 1 2 Kirwan, G. M., N. Collar, C. Robson, and D. A. Christie (2021). David's Fulvetta (Alcippe davidi), version 2.0. In Birds of the World (B. K. Keeney, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gycful3.02
  5. ↑ Zou, F., H. C. Lim, B. D. Marks, R. G. Moyle, and F. H. Sheldon (2007). Molecular phylogenetic analysis of the Grey-cheeked Fulvetta (Alcippe morrisonia) of China and Indochina: a case of remarkable genetic divergence in a “species”. Molecular Phylogenetics and Evolution 44(1):165–174.
  6. ↑ Pasquet, E., E. Bourdon, M.V. Kalyakin, and A. Cibois (2006), The fulvettas (Alcippe, Timaliidae, Aves): a polyphyletic group, Zool. Scripta 35, 559-566.
  7. ↑ Collar, N.J. (2006), A partial revision of the Asian babblers (Timaliidae), Forktail 22, 85-112.
  8. ↑ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  9. ↑ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ↑ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar