Hammarbyverket

Hammarbyverket
Hammarbyverket 2008.jpg
Hammarbyverket, ur skorstenen kommer renade rökgaser, december 2008.
PlatsSödra Hammarbyhamnen, Stockholm
LandSverige
ÄgareStockholm Exergi
Byggstart1982 (Värmepumparna), 1985 (Pannan)
Drift1986 (Kraftvärme)
TypKraftvärmeverk och Värmepumpsanläggning
Pannor1 (Biobränslepanna) + 7 värmepumpar
BränsleTräpellets och avloppsvatten (värmekälla)
Turbiner1
Termisk effekt455 MW (inkl. värmepumpar)
Elektrisk effekt (netto)110 MW
Fjärrvärme345 MW
Färdigställt1986
Togs i kommersiell drift1986
Block 1- (Panna 1 (Biobränslepannan))
TypKraftvärmeblock (HVB)
Idrifttagning1986
BränsleBiobränsle / Träpellets
Block 2- (Värmepumparna (VP 1-7))
TypVärmepumpar
Idrifttagning1982–1986
BränsleEl / Spillvärme (Avloppsvatten)
Turbin typ-
Termisk effekt225 MW
Elektrisk effekt (netto)-
Fjärrvärme225 MW

Hammarbyverket är ett värmeverk i Mårtensdal i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm. Det består av värmepumpar och hetvattenpannor. Verket togs i drift 1986 och är idag (2013) världens största värmepumpsanläggning som utvinner fjärrvärme och fjärrkyla ur renat avloppsvatten.[1] Hammarbyverket ritades av Berg Arkitektkontor med Folke Mandelius som ansvarig arkitekt.[2]

Historik

Anläggningen planerades i slutet på 1970-talet i kvarteret Mårtensdal i Södra Hammarbyhamnen och fick då arbetsnamnet Mårtensdalsverket. Från början var det meningen att verket skulle utföras som ett oljeeldat värmeverk och fungera som en reserv- och spetsanläggning med liten energiproduktion. Stockholms kommunfullmäktige beslöt dock 1983 att verket skulle utrustas med värmepumpar. Värmen tas från Henriksdals reningsverk, och två oljepannor och två elpannor finns som reserv för spetsbelastning.[3] 1986 invigdes Hammarbyverket.

Anläggningen består idag (2013) av sju värmepumpar med en total effekt på 225 MW. Värmepumparna tar till vara den energi som finns i renat avloppsvatten från Henriksdals vattenreningsverk. Den producerade värmen matas ut i södra Stockholms fjärrvärmenät. Processen alstrar samtidigt kallt vatten som i nästa steg används för att producera fjärrkyla till Stockholms Exergis fjärrkylnät. Slutligen genereras elektrisk energi i en turbin eftersom vattnet har en viss fallhöjd.

Se även

Referenser

Noter

  1. ↑ Uppgift enligt SWENTEC
  2. ↑ Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3sida 338
  3. ↑ Stockholms tekniska historia, del V, s. 151-152

Källor

Externa länkar