Hemmingsmark
| Hemmingsmark | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap |  Norrbotten |
| Län |  Norrbottens län |
| Kommun |  Piteå kommun |
| Distrikt | Hortlax distrikt |
| Koordinater | 65°13′21″N 21°17′4″Ö / 65.22250°N 21.28444°Ö |
| Area | 81 hektar (2023)[1] |
| Folkmängd | 371 (2023)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,6 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8616[2] |
| Beb.områdeskod | 2581TB105 (1960–)[3] |
| Geonames | 605758 |
  Ortens läge i Norrbottens län.
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Hemmingsmark är en tätort i södra Norrbotten, i Piteå kommun. Hemmingsmark ligger cirka 15 km sydväst om Piteå och strax nordväst om sjön Hemträsket i Jävreåns (här kallad Hemmingsmarkån) flodområde. Under 2017 lade Skanova ner det kopparbaserade telenätet på orten.[4]
Historia
Byns namn var "Hemmigzmark" redan i den första landskapshandlingen för Västerbotten år 1539. Byn hade sju gårdar med åtta registrerade manliga personer.[5] Självklart fanns kvinnor och barn i byn, men på den tiden registrerades endast hemmansägarna, inte kvinnor och barn. Kvinnor nämndes endast i landskapshandlingarna om de blivit änkor och övertagit hemmanet efter en avliden make eller om de var ogifta döttrar - benämnd pigor - som blivit kvar på gården efter föräldrarna dött.
När topograf och genealog Abraham Abrahamsson Hülphers vid mitten av 1700-talet gjorde sin resa genom hela Norrland, Norrbotten inkluderad, besökte han även Piteå socken. Vid visiten fick han höra den lokala historien om hur Hemmingsmark fått sitt namn. I socknen fanns fyra bröder: Henning, Sjul, Sven och Erik. Henning gav namn till byn Hemmingsmark, Sjul till byn Sjulnäs och Sven till Svensbyn, medan Erik flyttade till Luleå socken och gav namn till byn Ersnäs.[6]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Hemmingsmark 1960–2020[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 302 | 77 | ||
| 1965 | 303 | 77 | ||
| 1970 | 283 | |||
| 1975 | 320 | |||
| 1980 | 378 | |||
| 1990 | 427 | 86 | ||
| 1995 | 418 | 87 | ||
| 2000 | 406 | 85 | ||
| 2005 | 398 | 85 | ||
| 2010 | 367 | 84 | ||
| 2015 | 366 | 85 | ||
| 2020 | 365 | 83 | ||
Se även
Noter
- 1 2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 11 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ↑ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ NSD 24 april 2016: LISTA: Här släcks kopparnätet 2017 Arkiverad 5 januari 2018 hämtat från the Wayback Machine., läst 4 januari 2018
- ↑ ”Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Västerbottens handlingar, SE/RA/5121/5121.16/1539: 1 (1539) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044382_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=2590,664,4085,1862. Läst 13 december 2022.
- ↑ Hülphers Abrahamsson, Abraham (1798). Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten. 1 Bandet. Västerås. sid. 134
- ↑ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ↑ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 81
| ||||||||||||||||
