Hilda Olson

Hilda Catharina Olson, född 6 oktober 1832 i Nykarleby i Finland, död 24 september 1915 i London i Storbritannien, var en finländsk målare och Finlands första kända kvinnliga professionella vetenskapliga illustratör.^[2]

Hilda Olson var dotter till den norskfödde sjökaptenen Olov Olson, ursprungligen Olsen, och Karin Palm, vilken var skeppardotter från Gamlakarleby.^[3] Olson studerade på 1850-talet vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors, där hon undervisades av Berndt Godenhjelm och 1858 fick dukatpriset för en skickligt utförd kopia av Erik Johan Löfgrens målning Flicka med blommor.

Förutom porträtt och landskap är hon särskilt känd för mer än 300 akvareller av spindlar som hon målade 1859–1862 för zoologen Alexander von Nordmann. Dessa finns i dag i Naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors.^[2][4]

Olson designade och illustrerade flera tidiga brädspel som publicerades av Gustaf Wilhelm Edlund på 1860- och 1870-talen. Hon illustrerade även Karl Ferdinand Ignatius' etnografiska verk Suomalaisia kansan-pukuja I (1863) samt översatte engelska noveller till svenska för tidningar. Åren 1874–1877 vårdade Olson sin åldrande mor och bodde då från 1875 på Kuddnäs, som efter Zacharias Topelius var i släkten Olsons ägo i flera släktled. År 1878 flyttade Olson till London, där hon ritade mönster för en tapetfabrik. Hon donerade också en altartavla till finländska sjömanskyrkan i London. Olson avled 1915 i London vid 82 års ålder.

Hilda Olson deltog sällan i konstutställningar och blev därför relativt okänd i Finland. Hennes arkiv med efterlämnade brev finns i Åbo Akademis bibliotek. Hon är en av karaktärerna i Iida Turpeinens debutroman Elolliset 2023,^[5] som 2026 utkom i svensk översättning under titeln De levande.

• 
  Clas Flemings likfärd, 1885, akvarell. Josef Herlers museum i Nykarleby.
• 
  Gudasaga 1884.
• 
  Huvud av en sanktbernhardshund, 1879.
• 
  Finlands riddarhus, pappersutklippsmodell.
• 
  Sabinskornas bortrövande, kolteckning från en gipsmodell.
• 
  Konsul Carl Grundfeldt, ca 1870.
• 
  Konsulinnan Pauline Grundfeldt, 1900.
• 
  Villa i Nykarleby skärgård.