Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon). Den idealiserade jonbindningen är helt och hållet en elektrostatisk attraktion men förekommer aldrig i verkligheten, utan det finns alltid ett inslag av kovalent bindning. Jonbindningar förekommer oftast i kemiska föreningar som består av en metall och en icke-metall, som är fallet med vanligt bordssalt, natriumklorid (NaCl). Det negativa jonslaget är inte sällan sammansatta joner som sulfatjoner (SO
), men även katjonerna kan vara sammansatta, till exempel ammoniumjoner (NH4+).
Jonbindningar kan också förekomma mellan laddade atomer eller grupper i makromolekyler som i övrigt hålls samman av kovalenta bindningar, till exempel proteiner. Man talar då om saltbryggor.
Bindningsenergier för några exempel på olika bindningstyper[1]
| Bindning | Ämne | Bindningsenergi | Bindningsenergi |
| | kJ/mol | eV/atom |
| Jon- |
NaCl |
640 |
3,3 |
| MgO |
1000 |
5,2 |
| Kovalent |
Si |
450 |
4,7 |
| C (diamant) |
713 |
7,4 |
| Metall- |
Hg |
68 |
0,7 |
| Al |
324 |
3,4 |
| Fe |
406 |
4,2 |
| W |
849 |
8,8 |
| van der Waals- |
Ar |
7,7 |
0,08 |
| Cl2 |
31 |
0,32 |
| Väte- |
NH3 |
35 |
0,36 |
| H2O |
51 |
0,52 |
Referenser
Noter
- ↑ Callister, William (1997) Materals Science and Engineering - An Introduction, sid. 21, John Wiley & Sons, Inc: USA
| Kemiska bindningar |
|---|
| Intramolekylära (starka) |
|
Efter symmetri | | | Efter multiplicitet | | | | Elektrondeficiens (3c–2e · 4c–2e) · Hyperkoordination (3c–4e) · Aromaticitet (Möbius · Super · σ · Homo · Spiro · σ-bishomo · Sfärisk · Y-) |
| | | Metallaromaticitet | | | 0 |
| | Intermolekylära (svaga) |
| | | | Lågbarriär · Resonansassisterad · Symmetrisk · Divätebidning · C–H···O-växelverkan | | Icke-kovalenta | Mekanisk bindning · Halogenbindning · Aurofilicitet · Interkalation · π–π-växelverkan · Katjon–π · Anjon–π · Saltbrygga |
|
|