Kangasala är en stad i landskapet Birkaland i Finland. Kangasala har &&&&&&&&&&032622.&&&&&032 622 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0870.850000870,85 km².
Kangasala avskildes från Birkala som en egen kyrksocken i slutet av 1300-talet och nämns första gången år 1403. Kring 1400 anslöts Pälkäne kapell till Kangasala men redan under första hälften av 1400-talet avskildes det till en egen kyrksocken.[3]
Den 1 januari 2005 slogs Kangasala samman med Sahalahti och 2011 med Kuhmalahti förutvarande kommun. Den 1 januari 2018 blev Kangasala stad.
Kangasala är enspråkigt finskt.
Styre och politik
Mandatfördelning i Kangasala stad, valen 1976–2021
| Valår | VF | SDP | GRÖN | ÖVR | SAF | C | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1976 | 8 | 13 | | | | 4 | 3 | 15 | | 43 | 80,6 | |
| 1980 | 7 | 14 | | | | 4 | 3 | 15 | | 43 | 79,7 | |
| 1984 | 5 | 14 | 2 | | | 4 | 2 | 16 | | 43 | 75,8 | |
| 1988 | 5 | 14 | | 3 | | 5 | 1 | 15 | | 43 | 70,8 | |
| 1992 | 5 | 14 | | 5 | | 5 | 2 | 12 | | 43 | 70,5 | |
| 1996 | 5 | 12 | | 5 | | 6 | 2 | 13 | | 43 | 59,3 | |
| 2000 | 4 | 11 | 1 | 6 | | 7 | | 14 | | 43 | 54,7 | |
| 2004 | 4 | 12 | 1 | 6 | | 7 | 2 | 11 | | 43 | 58,6 | |
| 2008 | 3 | 10 | 3 | 4 | 1 | 5 | 4 | 13 | | 43 | 63,4 | |
| 2012 | 2 | 13 | 3 | | 6 | 7 | 5 | 15 | | 51 | 61,7 | |
| 2017 | 3 | 12 | 7 | | 6 | 5 | 5 | 13 | | 51 | 61,4 | |
| 2021 | 2 | 11 | 6 | | 9 | 4 | 5 | 14 | | 51 | 56,9 | |
| Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik |
Vänorter
Kangasala har följande vänorter;[4]
Eiðis kommun, Färöarna
Fjallabyggð, Island
Hernings kommun, Danmark.svg.png)
Holmestrands kommun, Norge
Husby, Tyskland
Jomala, Åland
Paamiut, Grönland
Räpina kommun, Estland
Vänersborgs kommun, Sverige- Zülpich, Tyskland
Utbildning
Det finns 14 grundskolor i Kangasala och dessutom en gymnasieskola samt en yrkesskola; nämligen Kangasala gymnasium och Tammerfors regionala yrkesskola (Tredu).
Demografi
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Kangasala stad 1975–2020[5] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1975 | | 20 564 |
| 1980 | | 21 877 |
| 1985 | | 23 225 |
| 1990 | | 24 407 |
| 1995 | | 25 106 |
| 2000 | | 25 630 |
| 2005 | | 27 927 |
| 2010 | | 29 675 |
| 2015 | | 30 607 |
| 2020 | | 32 214 |
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2022. |
Språk
Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2022. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 30 talare har räknats ihop för att minska tabellens storlek.[6][7]
| Språk | Talare 2022-12-31 |
| Antal | Andel (%) |
| Hela befolkningen | 32 959 | 100,0 |
| Inhemska språk totalt | 31 973 | 97,0 |
| Finska | 31 893 | 96,8 |
| Svenska | 78 | 0,2 |
| Samiska | 2 | 0,0 |
| Främmande språk totalt | 986 | 3,0 |
| Ryska | 180 | 0,5 |
| Estniska | 118 | 0,4 |
| Engelska | 68 | 0,2 |
| Arabiska | 53 | 0,2 |
| Thailändska | 46 | 0,1 |
| Tagalog | 42 | 0,1 |
| Tyska | 40 | 0,1 |
| Kinesiska | 35 | 0,1 |
| Kurdiska | 34 | 0,1 |
| Persiska | 34 | 0,1 |
| Polska | 33 | 0,1 |
| Språk med färre än 30 talare men fler än 10 | 184 | 0,6 |
| Språk med färre än 10 talare | 119 | 0,4 |
|
Andel av befolkningen som talar inhemska respektive främmande språk.
|
|
|
Kultur
Sevärdheter
Kimmo Pyykkö konstmuseum ligger i Kangasala.
Personer från Kangasala
Agathon Meurman, skriftställare och politiker (1826-1909)
Externa länkar
Wikipedia:KML/Kangasala
Källor
- 1 2 ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- 1 2 3 4 ”Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralen. 31 mars 2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 22 mars 2023.
- ↑ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 85, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 296
- ↑ ”Ystävyyskunnat”. Arkiverad från originalet den 16 november 2012. https://web.archive.org/web/20121116205958/http://www.kangasala.fi/tietoa_kangasalta/ystavyyskunnat/. Läst 12 oktober 2015.
- ↑ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2021”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230322221133/https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px. Läst 24 mars 2023.
- ↑ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2022”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 3 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230103115101/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/. Läst 27 april 2023.
- ↑ ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2022”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 28 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230328171753/https://statfin.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/. Läst 27 april 2023.
- ↑ ”Kangasala kommunalverk”. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908133404/http://www.kangasala.fi/foreign_visitors/pa_svenska/kangasala_kommunalverk/. Läst 8 september 2014.
Finland
