Administrativ historik
Den 20 augusti (10 augusti enligt gamla stilen) 1680 erhöll Karlskrona sina stadsprivilegier av Karl XI.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):
- 1904 - Enligt beslut den 5 september 1902 överfördes till Karlskrona stad från Tjurkö landskommun ön Kungsholmen i kyrkligt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende. Väckt förslag om inkorporering i sin helhet av socknarna Sturkö och Tjurkö i staden bifölls dock inte. Enligt samma beslut överfördes i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende till Karlskrona stad de till Lösens socken hörande 1/2 mantal Gullberna n:r 1 och 1 1/2 mantal Gullbernatorp n:r 2—4 jämte utjorden Kungslyckan vilka utgjorde en del av Karlskrona stads jord, varför inbyggarna å dessa hemman lära hava kyrko- och mantalsskrivits än i Lösen, än i staden, men enligt beslutet blev med 1904 års ingång hemmanen jämte utjorden uteslutna ur jordeboken för Lösens socken. Enligt beslutet den 5 september 1902 överfördes också till Karlskrona stad från Förkärla landskommun i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende lägenheten Västra Hästholmen eller Hästholmen nr 2.[1]
- 1906 - Enligt beslut den 3 november 1905 överfördes till Karlskrona stad från Nättraby landskommun i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende lägenheten Ekholmen.[1]
- 1915 - Enligt beslut den 24 september 1914 överfördes till Karlskrona stad från Nättraby landskommun och församling hemmanet 1/2 mantal Saltö n:r 1, bestående av öarna Saltö, Dragsö, Degelskär och Högaholm.[2]
- 1934 - Enligt beslut den 31 mars 1933 överfördes till Karlskrona stad från Augerums landskommun, Augerums socken och Augerums församling området Långö (med det därinom belägna Långö municipalsamhälle), Kålö, Lilla Långö eller Lilla Pantarholmen, det öster om stadsdelen Vämön belägna Hästöområdet med Koholmen samt Enholmen, Kalsholmen och Kalsholmsören eller Kalsören omfattande en areal av 1,38 km², varav allt land, varvid befolkningen (2 772 invånare, varav 1 563 invånare i Långö municipalsamhälle) inom det överflyttade området till en del tillförts Stadsförsamlingen och till en del Amiralitetsförsamlingen.[3][4]
- 1952 - Enligt beslut den 30 mars 1951 överfördes till Karlskrona stad och Karlskrona stadsförsamling två områden: från Lösens landskommun och församling tillfördes ett område omfattande en areal av 2,84 km², varav 2,82 km² land och från Augerums landskommun och församling ett område omfattande en areal av 1,96 km², varav allt land. Av folkmängden inom det förstnämnda området överfördes 49 invånare till Karlskrona stadsförsamling och 8 invånare till Amiralitetsförsamlingen, samt från det sistnämnda området överfördes 343 invånare till Karlskrona stadsförsamling och 56 invånare till Amiralitetsförsamlingen.[5]
- 1952 - Genom kommunreformen 1952 inkorporerades Aspö landskommun (omfattande en areal av 8,04 km², varav 8,03 km² land; 752 invånare den 31 december 1950) och Tjurkö landskommun (6,19 km², varav 6,19 km² land; 298 invånare den 31 december 1950).[5]
- 1967 - Lyckeby landskommun bestående av församlingarna Augerum, Flymen och Lösen och omfattande en areal av 153,41 km², varav 146,55 km² land och med 6 391 invånare inkorporerades i Karlskrona stad.[6]
Karlskrona stad uppgick 1 januari 1971 i den nybildade Karlskrona kommun.[7]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1001[10] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.
Stadsvapnet
Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.
Vapnet fastställdes 1947. Vapnet registrerades 1974 i PRV för Karlskrona kommun.
Geografi
Karlskrona stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 30,15 km², varav 30,03 km² land.[5]
Tätorter i staden 1960
Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 93,7 procent.[11]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Karlskrona stad 1805–1970[12][13][14][15] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1805 | | 10 553 |
| 1810 | | 10 639 |
| 1820 | | 11 573 |
| 1830 | | 11 680 |
| 1840 | | 12 456 |
| 1850 | | 14 097 |
| 1860 | | 15 300 |
| 1870 | | 16 558 |
| 1880 | | 18 300 |
| 1890 | | 20 613 |
| 1900 | | 23 955 |
| 1910 | | 27 434 |
| 1920 | | 27 056 |
| 1930 | | 25 491 |
| 1935 | | 28 447 |
| 1940 | | 29 604 |
| 1945 | | 31 505 |
| 1950 | | 32 735 |
| 1955 | | 33 514 |
| 1960 | | 33 010 |
| 1965 | | 31 339 |
| 1970 | | 36 433 |
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den blev del av Karlskrona kommun 1 januari 1971. |
Politik
Lista över stadsfullmäktiges ordförande
[16][17]
Lista över drätselkammarens ordförande
| Namn |
Från |
Till |
Politisk tillhörighet |
| | T. D. Westerdahl | 1865 | 1867 | okänd |
| | A. Östergren | 1867 | 1869 | okänd |
| | C. Åhsberg | 1869 | 1869 | okänd |
| | A. Östergren | 1870 | 1871 | okänd |
| | C. A. Nerman | 1871 | 1879 | okänd |
| | Th. Nyström | 1880 | 1881 | okänd |
| | C. A. Nerman | 1881 | 1885 | okänd |
| | F. Thorssell | 1886 | 1887 | okänd |
| | Fr. Apelqvist | 1888 | 1888 | okänd |
| | A. K. Gasslander | 1888 | 1890 | okänd |
| | F. Thorssell | 1890 | 1892 | okänd |
| | Henrik Berggren | 1892 | 1899 | okänd |
| | A. F. Centervall | 1900 | 1900 | okänd |
| | N. P. Nordström | 1901 | 1916 | okänd |
| | H. Skantze | 1917 | 1919 | okänd |
| | Emil Lundgren | 1919 | 1920 | okänd |
| | Sixten H:son Sparre | 1920 | 1935 | Högerpartiet |
| | Fredrik von Otter | 1936 | 1939 | Högerpartiet |
| | Anton Andersson | 1940 | 1951 | Socialdemokraterna |
| | Eric Gustavsson | 1952 | 1952 | okänd |
| | Sven Saur | 1953 | 1955 | Socialdemokraterna |
| | Sven Persson | 1956 | 1963 | Folkpartiet |
| | Gunnar Berg | 1964 | 1965 | Socialdemokraterna |
| | Gunnar Boström | 1965 | 1970 | Socialdemokraterna |
[16][17]
Mandatfördelning i valen 1919–1966
| Valår | V | S | C | FR | FP | M | SNF | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
| 1919 | | 16 | | | 12 | 14 | | | 42 | 61,0 | |
| 1920 | | 17 | | | 9 | 16 | | | 42 | 23,9 | |
| 1922 | | 18 | | | 5 | 19 | | | 42 | 35,8 | |
| 1926 | | 18 | | 5 | | 19 | | | 42 | 45,5 | |
| 1930 | | 17 | | 6 | | 19 | | | 42 | 50,7 | |
| 1934 | | 21 | | | 6 | 12 | 3 | | 42 | 55,0 | |
| 1938 | | 23 | | | 6 | 13 | | | 42 | 61,0 | |
| 1942 | | 23 | | | 8 | 11 | | | 42 | 57,9 | |
| 1946 | 4 | 19 | | | 13 | 6 | | | 42 | 62,9 | |
| 1950 | | 21 | | | 17 | 4 | | | 42 | 78,6 | |
| 1954 | | 20 | | | 17 | 5 | | | 42 | 76,5 | |
| 1958 | | 21 | | | 12 | 9 | | | 42 | 74,0 | |
| 1962 | | 22 | | | 14 | 6 | | | 42 | 77,3 | |
| 1966 | 3 | 21 | 4 | | 15 | 7 | | | 50 | 80,7 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Källor
- 1 2 (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 45-46. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6Tb6rLpBf?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 februari 2018
- ↑ (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 30-31. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpfnsYC?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 februari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 1. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TCcNWXzt?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 26 februari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ (
PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1933. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1934. sid. 18 & 36. Arkiverad från originalet den 16 november 2017. https://web.archive.org/web/20171116185026/http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1926.pdf. Läst 26 februari 2018
- 1 2 3 (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 43-44. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 26 februari 2018 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ (
PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 30 & 244. Arkiverad från originalet den 6 juli 2015. https://www.webcitation.org/6ZpNsyqr4?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 26 februari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ↑ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
- ↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Karlskrona stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ↑ (
PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 10-11. Arkiverad från originalet den 29 juni 2015. https://www.webcitation.org/6ZeEB9Ija?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 26 februari 2018 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ↑ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 26 februari 2018.
- ↑ (
PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815205436/https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 februari 2018
- ↑ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 februari 2018.
- ↑ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822145518/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 februari 2018.
- 1 2 Bromé, Janrik (red.), 1930. Karlskrona stads historia, del III: 1862-1930. Karlskrona stadsfullmäktiges historiekommitté.
- 1 2 Wirén, Agnes, 1986. Karlskrona 300 år, del III: En återblick i ord och bild, 1931-1973. Karlskrona: Föreningen Gamla Carlscrona.