Geografi
Kommunen gränsar till Karlstads kommun i söder, Forshaga kommun i öst, Arvika kommun i väst, Grums kommun i sydväst och Sunne kommun i norr.
Topografi och hydrografi
Kommunens berggrund består främst av gnejser. Östra delen av landskapet präglas av ett sprickdalssystem där Frykensjöarna ingår. Vid Mellan-Frykens nedre ände sträcker sig ett vackert odlingslandskap ut.
I västra delen av kommunen finns ett varierat landskap med skogar och sjöar, delvis uppodlade slätter. Norra Hyn, ett område av nationellt intresse för naturvård, ligger strax öster om centralorten. Här finns en serie delta skapade av Klarälven och området är också av betydelse för fågelskydd.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet. Tillsammans samlade partierna 19 av 35 mandats i kommunfullmäktige. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018. Partierna fick fortsätta styra även mandatperioden 2018–2022. Då meddelade man att "Vi har en gemensam överenskommelse att utveckla landsbygden, öka kvalitén i skolan och äldreomsorgen, där vi planerar för ett nytt särskilt boende, och fortsätta näringslivsutvecklingen".[11] Efter valet 2022 inkluderades även Miljöpartiet i den styrande koalitionen.[12]
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022-2026 |
| Ordförande |
S |
Jessica Hildén |
| Förste vice ordförande |
M |
Jan Fallström |
| Andre vice ordförande |
S |
Dragan Tesovic |
Källa:[13]
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
| 1970 | 1 | 19 | | | | 12 | 9 | | 4 | | 45 | 90,2 | |
| 1973 | 1 | 17 | | | | 13 | 9 | | 5 | | 45 | 92,8 | |
| 1976 | | 17 | | | | 11 | 12 | | 5 | | 45 | 93,1 | |
| 1979 | 2 | 18 | | | | 9 | 9 | | 7 | | 45 | 91,8 | |
| 1982 | 2 | 17 | | | | 7 | 5 | | 8 | | 39 | 92,4 | |
| 1985 | 2 | 16 | | | | 7 | 5 | | 9 | | 39 | 90,7 | |
| 1988 | 2 | 16 | 2 | | | 7 | 5 | | 7 | | 39 | 85,6 | |
| 1991 | 2 | 14 | 2 | | 2 | 6 | 3 | 2 | 8 | | 39 | 86,3 | |
| 1994 | 2 | 17 | 3 | | | 5 | 3 | 1 | 8 | | 39 | 86,2 | |
| 1998 | 3 | 13 | 3 | | | 6 | 2 | 3 | 9 | | 39 | 80,18 | |
| 2002 | 2 | 12 | 1 | | | 5 | 3 | 3 | 9 | | 35 | 79,17 | |
| 2006 | | 15 | 2 | 1 | | 6 | 2 | 2 | 7 | | 35 | 80,87 | |
| 2010 | 1 | 14 | 2 | 1 | | 5 | 2 | 2 | 8 | | 35 | 83,18 | |
| 2014 | 2 | 14 | 2 | 3 | | 6 | 1 | 1 | 6 | | 35 | 85,76 | |
| 2018 | 2 | 14 | 2 | 7 | | 8 | 2 | | 6 | | 41 | 87,30 | |
| 2022 | 2 | 14 | 2 | 8 | | 5 | 1 | 1 | 8 | | 41 | 85,58 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
| Presidium 2022-2026 |
| Ordförande |
S |
Anders Johansson |
| Förste vice ordförande |
C |
Kenneth Bengtsson |
| Andre vice ordförande |
M |
Irene Lennemyr Winkler |
Källa:[14]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Vänorter
Kils kommun har följande vänorter:
I Norden:
Utanför Norden:
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Kommunikationerna har historiskt sett varit avgörande för näringslivet i området. Redan 1849 anlades en av Sveriges första järnvägar mellan Fryken och Klarälven, vilket satte tonen för regionens utveckling. I dag är Kil kommun den största arbetsgivaren, följt av företag som Wenmec AB, som tillverkar maskiner för materialhantering, och RZ Kils verkstäder, specialiserade på stål- och plåtbearbetning, båda belägna i centralorten. Dessutom finns Moelven Byggmoduler AB i Moelven, vilket ytterligare bidrar till näringslivets mångfald och styrka i området.[8]
Infrastruktur
Transporter
Kommunen genomkorsas av flera viktiga transportförbindelser, inklusive järnvägslinjerna Stockholm-Oslo och Göteborg-Karlstad. Dessutom löper riksvägarna 45 och 61 genom området.[8]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 12 026 invånare (31 mars 2026), vilket placerar den på 187:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Kils kommun 1810–2020[18][19] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1810 | | 5 123 |
| 1820 | | 5 821 |
| 1830 | | 6 659 |
| 1840 | | 7 454 |
| 1850 | | 8 296 |
| 1860 | | 8 979 |
| 1870 | | 9 310 |
| 1880 | | 9 963 |
| 1890 | | 8 931 |
| 1900 | | 8 580 |
| 1910 | | 8 094 |
| 1920 | | 8 269 |
| 1930 | | 7 941 |
| 1940 | | 7 456 |
| 1950 | | 7 575 |
| 1960 | | 7 651 |
| 1970 | | 8 292 |
| 1980 | | 11 171 |
| 1990 | | 12 221 |
| 2000 | | 11 912 |
| 2010 | | 11 706 |
| 2020 | | 12 115 |
| Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen. |
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en blå kil.
Detta är ett så kallat "talande vapen". Det fastställdes för dåvarande Stora Kils landskommun år 1963 och övertogs av den nya kommunen 1971. Nyregistrering enligt den nya lagen om skydd för kommunala vapen skedde år 1974.
Även Brunskog hade ett vapen, fastställt av Kungl. Maj:t den 31 maj 1957, med följande blasonering: I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en. Se artikeln om Arvika kommunvapen för mer information om detta vapen.
Referenser
- ↑ Värmlands kommunslogans – bra eller töntiga?, Nya Wermlands-Tidningen, 18 juli 2007, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2026, SCB, 12 maj 2026, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ↑ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- 1 2 3 ”Kil - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kil-(kommun-v%C3%A4rmland-l%C3%A4n). Läst 1 maj 2024.
- ↑ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ↑
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ↑ ”Fortsatt styre S+C i Kil”. SVT Nyheter. 25 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/fortsatt-styre-s-c-i-kil. Läst 1 juni 2024.
- ↑ ”Klart med styret i Kil”. Sveriges Radio P4 Värmland. 14 oktober 2022. https://sverigesradio.se/artikel/klart-med-styret-i-kil-s-c-och-mp-far-majoritet. Läst 1 juni 2024.
- ↑ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=a49b6e5a-01c5-49c5-a73f-89ceebaf70dc. Läst 12 februari 2023.
- ↑ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Kils kommun. https://kil.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=b27ec867-4f00-4ae2-8b07-400f5562ec0d. Läst 12 februari 2023.
- ↑ läs online, www.svt.se , läst: 23 mars 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.svt.se , läst: 23 mars 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.svt.se , läst: 23 mars 2025.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ↑ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp.