Konstspel
| Underklass till | • datorspel • Seriösa spel | |
|---|---|---|
Konstspel (engelska: art game, ibland även arthouse game) är en genre inom datorspel och digital konst där spelets form, estetik eller interaktivitet används främst som konstnärligt uttrycksmedel.[1][2] Till skillnad från många traditionella spel är syftet ofta inte i första hand tävlan eller underhållning, utan att väcka reflektion, förmedla kritik eller utforska datorspelet som medium.[1]
Konstspel betraktas ofta som en del av den bredare diskussionen om datorspel som konstform, men skiljs vanligen från datorspelskonst genom att själva spelet – dess regler, mål och spelbarhet – utgör det konstnärliga verket, snarare än att ett befintligt spel används som råmaterial för ett separat konstverk.[3]
Kännetecken
Konstspel kännetecknas ofta av tydlig konstnärlig intention, ett medvetet avsteg från etablerade genrekonventioner och ett fokus på idé, stämning eller budskap.[1][2] De kan använda traditionella spelmekaniker, men omformar dem ofta för att skapa kulturell, politisk eller estetisk betydelse.
Tiffany Holmes beskrev tidigt konstspel som interaktiva verk som exempelvis utmanar kulturella stereotyper, erbjuder social eller historisk kritik eller berättar på nya sätt.[1] Senare forskning har även betonat den reflekterande upplevelsen som central: spelaren ska inte bara spela utan också tänka över vad spelet uttrycker och hur det gör det.[4]
Avgränsning
Begreppet konstspel används ofta för att skilja dessa verk från både vanliga underhållningsspel och från datorspelskonst (engelska: video game art). I konstspel är spelstrukturen i sig det konstnärliga mediet, medan datorspelskonst ofta består av installationer, modifieringar eller andra verk som använder datorspel visuellt eller konceptuellt.[3]
Det gör att konstspel ofta jämförs med konstfilm inom filmen: båda använder ett etablerat medium men prioriterar uttryck, formexperiment och konstnärlig reflektion framför kommersiella normer.[5]
Historia
Rötterna till konstspel brukar sökas i mötet mellan samtidskonst, experimentell digital konst och datorspelens framväxt under 1980- och 1990-talen.[3] Tidiga exempel på verk i gränslandet mellan spel och konst är bland annat Alien Garden (1982), Moondust (1983) och olika så kallade construction set-program, där skapandet var viktigare än vinstvillkor eller tävlan.[6]
Under sent 1990-tal och tidigt 2000-tal blev konstnärliga modifieringar av befintliga spel, så kallade moddar, viktiga för genrens utveckling. Samtidigt började konstinstitutioner visa verk som använde datorspelens formspråk och interaktivitet som konstnärligt material.[3]
Begreppet art game började användas akademiskt i början av 2000-talet. Tiffany Holmes bidrog till att etablera termen genom sina texter om spel som konstnärlig form, och hennes artikel från 2003 brukar ofta nämnas som en tidig central definition av genren.[1][7]
Under 2000-talet kom också en våg av oberoende spelutvecklare att föra konstspel närmare den bredare spelkulturen. Verk som Samorost, The Endless Forest, Passage och senare Braid och Journey nämndes ofta i diskussioner om spel med tydlig konstnärlig ambition, även om inte alla skapare själva använde etiketten konstspel.[8]
Underkategorier
Flera forskare har föreslagit underkategorier inom genren. Holmes skiljde bland annat mellan feministiska konstspel och retroinspirerade konstspel, där äldre spelestetik används för att bära fram nya idéer eller kritik.[1] Andra har föreslagit en uppdelning mellan estetiskt orienterade konstspel och politiskt eller agendabaserade konstspel.[7]
Genren överlappar också med närliggande former som icke-spel, konstspel i installationsmiljö, machinima och konstnärliga spelmodifieringar, men alla sådana verk räknas inte nödvändigtvis som konstspel i strikt mening.[3]
Kritik mot begreppet
Begreppet konstspel har varit omdiskuterat. Kritiker har menat att termen kan ge intryck av att vissa spel skulle vara ”finare” eller mer legitima än andra, eller att den skapar en onödig motsättning mellan spel som konst och spel som underhållning.[8]
Andra invändningar gäller att termen ibland används alltför brett, så att nästan varje experimentellt eller oberoende spel riskerar att kallas konstspel oavsett konstnärlig intention eller formmässig funktion.[3] Trots detta används begreppet fortfarande i både forskning och kritik som ett sätt att beskriva spel som uttryckligen placerar sig i skärningspunkten mellan konst och spel.
Exempel
Exempel på verk som ofta nämns i samband med konstspel är:
- Alien Garden
- Moondust
- Samorost
- The Endless Forest
- Passage
- Journey
Se även
Referenser
- 1 2 3 4 5 6 Holmes, Tiffany (2003). Arcade Classics Spawn Art? Current Trends in the Art Game Genre.
- 1 2 Coulter-Smith, Graham; Coulter-Smith, Elizabeth (2006). ”Art Games: Interactivity and the Embodied Gaze”. Technoetic Arts 4 (3): sid. 169–182. doi:.
- 1 2 3 4 5 6 Sharp, John (2012). ”A Curiously Short History of Game Art”. Proceedings of the International Conference on the Foundations of Digital Games: sid. 26–32.
- ↑ Díaz, Carlos Mauricio Castaño (2015). ”Art Video Games: Ritual Communication of Feelings in the Digital Era”. Games and Culture 11 (1–2): sid. 3–34. doi:.
- ↑ Clarke, Andy; Mitchell, Grethe (2007). Videogames and Art. ISBN 978-1841501420
- ↑ Rouse, Richard III (2005). Game Design: Theory and Practice (2). ISBN 1-55622-912-7
- 1 2 Stalker, Phillipa Jane (2005). Gaming in Art: A Case Study of Two Examples of the Artistic Appropriation of Computer Games and the Mapping of Historical Trajectories of ‘Art Games’ Versus Mainstream Computer Games
- 1 2 Schilling, Chris (23 juli 2009). ”Art house video games”. The Daily Telegraph. https://www.telegraph.co.uk/technology/video-games/5893530/Art-house-video-games.html. Läst 14 april 2026.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||