Laboratorium mechanicum
Laboratorium mechanicum, mekanisk modellsamling, mekanikskola och ateljé, inrättad år 1697 av Christopher Polhem, är en förelöpare till Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.
L.M. skulle för det första fungera som en mekanikskola (ingenjörsskola). För det andra skulle det fungera som ett laboratorium för både praktiska och teoretiska försök. För det tredje skulle det fungera som en utställningslokal för egna och andras konstruktioner.[1] Laboratorium mechanicum, upprättades efter att anslag erhållits 1697 och förlades till Stockholm. Skolan övergick 1798 i Mekaniska skolan, vilken 1827 bytte skepnad till Teknologiska institutet, dagens Kungliga Tekniska högskolan.
Historik
Laboratorium mechanicum inrättades på förslag av Christopher Polhem, då med namnet Polhammar, genom ett kungligt brev den 20 april 1697. Institutionens syfte var att undervisa och öva unga personer i mekanik samt att tillverka modeller som kunde tjäna som förebilder för andra. Under Polhems livstid kan verksamheten närmast beskrivas som ett privat initiativ med statligt stöd. Efter hans död 1751 förföll verksamheten.[2]
På riksdagens rekommendation återupprättades laboratoriet genom ett kungligt brev den 29 juni 1756. Det ställdes då under Bergskollegiums tillsyn och leddes närmast av Polhems son Gabriel Polhem. Efter sonens död 1772 beslutades genom ett kungligt brev den 22 juni 1773 att laboratoriet skulle finnas kvar. Föreståndarens lön reglerades senare genom kungliga brev den 9 maj 1807 och den 28 februari 1817. De två första föreståndarna hade även fått personliga lönetillägg. Laboratorium mechanicum och föreståndartjänsten drogs in genom ett kungligt brev den 8 juni 1826. Samtidigt bestämdes att laboratoriets modellsamling skulle överföras till det nyinrättade Teknologiska institutet, dagens Kungliga Tekniska högskolan.[2]
Föreståndare
- 1756–1772: Gabriel Polhem
- 1773–1783: Jonas Norberg
- 1783–1806: Jonas Adolf Norberg
- 1807–1826: Zacharias Ekholm
Stipendiater i mekaniken
- 1699–1707: Samuel Skunck
- 1699–1703: Hans Filip Lybecker den yngre
- 1703–1706: Göran Wallerius
- 1706–1713: Gustaf Norn
- 1709–1715: Harald Haraldsson Lybecker
- 1713–1714: Johan Tobias Geisler den älgre
- 1716–1772: Gabriel Polhem
- 1717–1731: Anders Gabriel Duhre
- 1731: Edmund Gripenhielm den yngre
- 1731–1732: Daniel Menlön
- 1732–1745: Samuel Sohlberg
- 1745–1755: Erik Geisler
- 1745–1755: Albrekt Hartman
- 1765–1770: Johan Isak Adelsvärd
- 1774–172: Carl Bernhard Wadström
- 1774–1791: Johan Erik Norberg
- 1785–1786: Carl Jakob Lundström
- 1787–1791: Olof von Lagerlöf
- 1791–1794: Gustaf Broling
- 1791–1800: Claes Anders Wallman
- 1794–1800: Carl Fredrik Schulzen
- 1800: Daniel Anton Hedenblad
- 1800–1803: Erik Timotheison
- 1801–1804: Anders Everström
- 1803–1807: Svante Odelstierna
- 1805–1808: Johan Jakob Wasell
- 1807–1811: Lars Gustaf Jacobsson
- 1809–1815: Anders Ludvig Palm
- 1813–1822: Gustaf af Uhr
- 1815–1819: Jakob Gripensvärd
- 1820–1825: Erik Reinhold Hällström
- 1822–1823: Jonas Bagge
- 1823–1825: Johan Schedin
- 1825–1830: Jonas Bagge
- 1826–1828: Sven Jakob Cleophas den yngre
- 1829–1830: Johan Adolf Haeger
- 1830: Gustaf Fredrik Ekenstam
- 1831–1832: Carl Erik Lychnell
- 1831–1832: Lars Åkerberg
Källor
- ↑ Lindgren, Michael (2011). Christopher Polhems testamente: berättelsen om ingenjören, entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige. Stockholm: Innovationshistoria förlag. sid. 91. Libris 12451050. ISBN 978-91-979934-0-1. ”Verksamheten skulle bestå av tre delar: en skola för unga begåvningar i teknik, ett laboratorium för tekniskt-vetenskapliga experiment, och en permanent utställning där Polhems och andras innovationer kunde visas”
- 1 2 Almquist, Johan Axel (1909). Bergskollegium och Bergslagsstaterna 1637-1857: administrativa och biografiska anteckningar. Meddelanden från svenska Riksarkivet, Ny följd. Ser. 2, 99-0506720-5 ; 3. Stockholm: Norstedt. sid. 42. Libris 387824. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-1340
| ||||||||||||||
