Luigi Facta

Luigi Facta
FöddLuigi Facta
13 september 1861[1][2]
Pinerolo[2], Italien
Död5 november 1930[3][4][5] (69 år)
Pinerolo[2], Italien
Medborgare iKungariket Italien
Utbildad vidUniversitetet i Turin
SysselsättningPolitiker[6][2], journalist
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens senat
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens artonde legislatur (1892–1895)[7]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens nittonde legislatur (1895–1897)[7]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens tjugonde legislatur (1897–1900)[7]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 21:a legislatur (1900–1904)[7]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 22:a legislatur (1904–1909)[7]
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 23:e legislatur (1909–1913)[7]
Kungariket Italiens finansminister (1910–1914)
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 24:e legislatur (1913–1919)[7]
Kungariket Italiens justitieminister (1919)
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 25:e legislatur (1919–1921)[7]
Kungariket Italiens finansminister (1920–1921)
Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare
Kungariket Italiens 26:e legislatur (1921–1924)[7]
Kungariket Italiens inrikesminister (1922)
Kungariket Italiens minister för rekonstruktion av områden befriade från fienden (1922)
Kungariket Italiens premiärminister (1922)
Politiskt parti
Historiska högern
Italiens liberala parti
FöräldrarVincenzo Facta[2]
Redigera Wikidata

Luigi Facta, född 16 november 1861, död 5 november 1930, var en italiensk politiker.

Facta blev deputerad 1892 och var anhängare till Giovanni Giolittis liberala parti. Han var finansminister i Luigi Luzzatti och Giovanni Giolittis regeringar 1910-14 och justitieminister i Vittorio Emanuele Orlandos regering 1919. 1920-21 var han åter finansminister i Giolittis regering. 18 februari tillträdde han som premiärminister i spetsen för en försonings- och koalitionsministär men lyckades varken vinna förtroende i parlamentet eller bemästra den svåra inrikespolitiska situationen med storstrejker, kommunistkravaller, arbetslöshet och en växande fascistisk rörelse. Ett misstroendevotum i deputeradekammaren juli 1922 tvingade honom att rekonstruera regeringen. Den fascistiska marschen mot Rom i oktober samma år föranledde regeringens avgång.

Facta, som från 1924 var senator, presiderade vid konferensen i Genua 1922.

Källor

  1. ↑ Proleksis enciklopedija, läst: 18 augusti 2022.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 4 5 Dizionario Biografico degli Italiani, 19601994, Dizionario Biografico degli Italiani: luigi-facta, läs online, läst: 10 februari 2026.[källa från Wikidata]
  3. ↑ Encyclopædia Britannica, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 20325.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 18829.[källa från Wikidata]
  6. ↑ storia.camera.it, storia.camera.it-ID: luigi-facta-18610913, läst: 2 april 2022.[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 storia.camera.it, storia.camera.it-ID: luigi-facta-18610913, läst: 8 maj 2019.[källa från Wikidata]