Lunar Gateway
| Lunar Gateway | |
 | |
| Status | Planerad |
|---|---|
| Land |  USA  ESA .svg.png){kind=small} Kanada  Japan |
| Besättning | 4 (planerad) |
| Uppskjutning | |
| Raket | Falcon Heavy SLS Block 1B |
| Uppskjutningsramp | Kennedy Space Center Launch Complex 39 |
| Uppskjutning | November 2024 (planerad)[1] |
| Beboelig volym | 125 m3 (planerad) |
| Omloppsbanans egenskaper | |
| Omloppstid | ~7 dagar |
| Apoapsis | 3 000 km |
| Periapsis | 70 000 km |
Lunar Gateway (formellt Lunar Orbital Platform-Gateway, LOP-G) var en planerad rymdstation som skulle ligga i omloppsbana runt månen. Denna rymdstation var tänkt att utvecklas av europeiska ESA, amerikanska NASA, japanska JAXA och kanadensiska CSA.[2][3][4][5]
Stationen projekterades först under namnet Deep Space Gateway, men inför NASA:s budgetförslag 2019 döptes projektet om till Lunar Orbital Platform-Gateway (LOP-G).[6]
NASA:s planer att bygga en rymdstation i omloppsbana runt månen ändrades i mars 2026. Istället vill organisationen konstruera en rymdstation på månens yta.[7]
Delar och moduler
Vid ett första planerat besök under Artemis 3-uppdraget skulle endast två moduler av den planerade stationen vara på plats: Power and Propulsion Element (PPE, sv.: Kraft- och framdrivningsmodul) och Habitation and Logistics Outpost (HALO, sv.: bostads- och logistikutpost). PPE och HALO var tänkta att skjutas upp tillsammans på samma Falcon Heavy-raket i november 2024 och förväntades nå önskad omloppsbana kring månen nio till tio månader senare.[1] I-Hab-modulen, som utvecklades av ESA och JAXA, var tänkt att skjutas upp med en SLS Block 1B tillsammans med besättning i en Orionkapsel under Artemis 4.
| Solpanel | PPE framdrivning | Solpanel | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ESPRIT-HLCS telekommunikation | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Dockningsport för HLS | HALO logistik och boning | ESPRIT-ERM observationsfönster och lastförvaring | Last- dockningsport | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Bränsledepå | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeradiator | Värmeradiator | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Docking port | I-HAB logistik- och boningsmodul | Docking port | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Orions dockningsport | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
HALO
HALO, Habitation and Logistics Outpost, var tänkt som den centrala modulen i rymdstationen och skulle innehålla det mesta av stationens kontrollutrustning. Den skulle kunna ta emot besökande farkoster, både Orion och transportfarkoster med förnödenheter. Det var även där HLS skulle vara dockad. Det var alltså från HALO som resor mellan Gateway och månens yta skulle ske. Inuti modulen skulle det dessutom finnas utrymme för astronauter att bo och forska. På utsidan skulle det finnas fästen för Canadarm-3, som skulle hjälpa till att docka farkoster vid rymdstationen. Modulen skulle ge möjlighet att lossa alla sorters last till stationen, vare sig det var last som skulle in i stationen eller som skulle hållas på utsidan.[8]
2020 meddelades att Northrop Grumman blivit ansvariga för att designa modulen.[1] Batterier och värmesystem till modulen utvecklades av JAXA, medan ESA hade ansvar för kommunikationen mellan stationen och månytan.[8]
PPE
PPE, Power and Propulsion Element, skulle ge stationen soldriven elframdrift för att hjälpa stationen att hålla sin omloppsbana. Den skulle även utrustas med stationens huvudsakliga solpaneler och kommunikationsantenner för kommunikation med jorden.[8]
Den elektriska framdriften av stationen skulle vara cirka 10 gånger mer bränsleeffektiv i förhållande till bränslets vikt jämfört med traditionell kemisk raketframdrift.[9]
2019 meddelades att Maxar Technologies skulle ansvara för att utveckla och bygga PPE.[8]
I-Hab
I-Hab, kort för International Habitation, utvecklades för att framförallt innehålla boyta för astronauter stationerade på Gateway. Varje besökare skulle ha en personlig koj att sova i. Modulen skulle även ha utrymme för matlagning och förtäring, träningsredskap och medicinsk utrustning. ESA var huvudansvariga för modulen. De utsåg Thales Alenia Space som huvudsaklig leverantör. JAXA skulle bidra genom att leverera batterier och värmekontrollsystem till I-Hab. På utsidan av modulen skulle det finnas plats för experiment och fästpunkter för robotarmen Canadarm-3. Utsidan skulle även husera åtta radiatorpaneler om 32 m2 för att hjälpa till med kylningen av stationen.[10]
I-Hab skulle byggas i aluminium och vid uppskjutningen väga cirka 10 000 kg. En bidragande del till vikten är de skydd som måste finnas för att besättningen inte ska utsättas för onödig strålning. Modulen planerades att skjutas upp i samband med Artemis 4 tillsammans med en bemannad Orionkapsel med hjälp av SLS Block 1B.[10]
Esprit
Espritmodulen är uppdelad i två delar: kommunikationsdelen HLCS och tankstationen ERM. Samtliga delar av Esprit skulle utvecklas av Thales Alenia Space.[9]
HLCS
HLCS, HALO-Lunar Communication System, skulle bli länken mellan rymdstationen och månytan. Den var tänkt att ha två stycken parabolantenner med 125 cm radie för att kunna upprätthålla kommunikationen med flera mål på månens yta. HLCS skulle tillåta videoöverföring och röstkommunikation mellan Gateway och farkoster och baser på månens yta. Modulen förväntades väga cirka 270 kg.[9]
ERM
ERM, Esprit Refueling Module, skulle ha fyra huvudfunktioner:
- Ta emot last till stationen
- Förvaringsutrymme
- Möjliggöra tankning och bränsleförvaring i anslutning till stationen
- Möjliggöra observation av månen och området runt stationen genom modulens fönster
Det skulle finnas en trycksatt del av modulen, i vilken gods kunde förvaras och rymdfarare vistas och en del som inte är trycksatt. I den icke trycksatta delen förvaras batterier, datorer och bränsleöverföringsapparatur. Esprit skulle hålla både kemiskt bränsle till månlandare och olika gästande farkoster, samt xenon till den elektriska framdriften av rymdstationen.[9]
OHB skulle utveckla den icke trycksatta delen och tankningsmekanismen för xenon, medan Thales Alenia Space skulle utveckla övriga delar av modulen.[9]
Canadarm-3
Canadarm-3 är en utveckling från tidigare iterationer av Canadarm. Den första användes för att styra last och greppa satelliter i rymdfärjan, den andra upplagan används för att ta emot och docka autonoma lastfarkoster till ISS. Till skillnad från sina föregångare skulle Canadarm-3 kunna byta placering och "promenera" runt utsidan av rymdstationen till den position där den för tillfället gör mest nytta. Lösningen skulle dels bestå av en större, 8,5 meter lång arm för större operationer och en mindre arm med större rörlighet för de operationer då precision är extra viktigt. Det skulle även finnas en uppsättning verktyg som armarna kan använda. Canadarm-3 skulle kunna arbeta både autonomt och styrd av stations personal.[11]
Referenser
- 1 2 3 ”NASA, Northrop Grumman Finalize Moon Outpost Living Quarters Contract”. NASA. https://www.nasa.gov/press-release/nasa-northrop-grumman-finalize-moon-outpost-living-quarters-contract. Läst 9 november 2022.
- ↑ ”När åker vi till Mars? - Rymdstyrelsen”. Rymdstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 5 november 2018. https://web.archive.org/web/20181105012151/https://www.rymdstyrelsen.se/upptack-rymden/om-rymden/nar-aker-vi-till-mars/. Läst 4 november 2018.
- ↑ Warner, Cheryl (13 februari 2018). ”NASA’s Lunar Outpost will Extend Human Presence in Deep Space” (på engelska). NASA. https://www.nasa.gov/feature/nasa-s-lunar-outpost-will-extend-human-presence-in-deep-space. Läst 4 november 2018.
- ↑ Loff, Sarah (29 juni 2018). ”Lunar Gateway” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 22 november 2018. https://web.archive.org/web/20181122045019/https://www.nasa.gov/topics/moon-to-mars/lunar-outpost/. Läst 4 november 2018.
- ↑ ”NASA Plans to Build a Moon-Orbiting Space Station: Here's What You Should Know”. Space.com. https://www.space.com/41763-nasa-lunar-orbiting-platform-gateway-basics.html. Läst 4 november 2018.
- ↑ ”Some snark (and details!) about NASA's proposed lunar space station”. The Planetary Society. 26 februari 2018. https://www.planetary.org/articles/20180226-lop-g-snark-details. Läst 9 november 2022.
- ↑ ”NASA Unveils Initiatives to Achieve America’s National Space Policy” (på engelska). NASA. 24 mars 2026. https://www.nasa.gov/news-release/nasa-unveils-initiatives-to-achieve-americas-national-space-policy/.
- 1 2 3 4 ”Gateway”. NASA. https://www.nasa.gov/gateway/overview. Läst 10 november 2022.
- 1 2 3 4 5 ”Gateway: ESPRIT”. ESA. https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/Gateway_ESPRIT. Läst 10 november 2022.
- 1 2 ”Gateway: International Habitat”. ESA. https://www.esa.int/Science_Exploration/Human_and_Robotic_Exploration/Gateway_International_Habitat. Läst 10 november 2022.
- ↑ ”About Canadarm3”. CSA. https://www.asc-csa.gc.ca/eng/canadarm3/about.asp. Läst 10 november 2022.
| |||||||||||||||||||
.svg.png)
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.svg.png){kind=small}