Lunds stad

	Lunds stad; Före detta kommun
	Stadshallen
	; Lunds kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Malmöhus län
Kommun, nu	Lunds kommun
Centralort	Lund
Inrättad	1100
Upphörd	31 december 1970
Uppgått i	Lunds kommun
Befolkning, areal
Areal	40 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	55°42′15″N 13°11′37″Ö / 55.704166666667°N 13.193611111111°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Lunds rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	1281
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Lunds stad. För orten se Lund, för dagens kommun, se Lunds kommun.

Lunds stad var en stad och kommun i Malmöhus län.

Administrativ historik

Staden grundades före år 1000 och blev etablerad stad under det följande århundradet.

Från medeltiden fram till 1913 var stadens område i stort sett oförändrat. Det omfattade själva orten Lund (innanför stadsvallen) samt fälader i norr, öst och väst (Mårtens fälad, Norra Fäladen och Klosters fälad).

Äldre skylt för Lunds stads gräns väster om staden.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes. 1913 uppgick delar av Lunds landskommun i staden och 1914 inkorporerades Sankt Peters Klosters landskommun. Den 1 januari 1944 uppgick resten av Lunds landskommun i staden, förutom en del med 18 invånare som uppgick i Hardeberga landskommun. I och med den första kommunreformen 1952 uppgick Stora Råby landskommun i staden och 1967 hela Torns landskommun. 1955 flyttades en del av området som utgjort Sankt Peters Klosters socken till Flädie landskommun. 1971 ombildades så stadskommunen till Lunds kommun.^[1]

Staden tillhörde judiciellt Lunds rådhusrätt^[2] som 1971 gick upp i Lunds tingsrätt.

Lunds stadsförsamling uppgick 1944 med Lunds landsförsamling i Lunds domkyrkoförsamling. Ur denna utbröts 1962 Lunds Allhelgonaförsamling och 1992 Helgeands församling.^[3]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1298^[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket innebär att området även omfattar Lunds socken och Sankt Peters Klosters socken.

Stadsvapen

Blasonering: En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött.

Vapnet fastställdes 1913 och är tecknat efter ett sigill från 1300-talets mitt. Själva sigillstämpeln återfanns på en ö i Mälaren så sent som på 1940-talet. Sigillet är ett exempel på att borgar och murar ofta användes i städernas kännetecken, trots att staden Lund endast var skyddad av jordvall och träpalissad. Efter kommunbildningen registrerades vapnet 1975 i PRV.^[5]

Geografi

Lunds stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 39,62 km², varav 39,46 km² land.^[6]

Tätorter i staden 1960

I Lunds stad fanns tätorten Lund, som hade 39 481 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 97,9 procent.^[7]

Politik

Lista över stadsfullmäktiges ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Jacob Georg Agardh	1863	1868	partilös
Gustaf Ljunggren	1869	1877	partilös
Johan Sjögren	1878	1885	partilös
John Reinhold Osterman	1886	1895	partilös
Gottfrid Warholm	1896	1902	partilös
Robert Eklundh	1903	1911	partilös
Carl Georg Björling	1911	1922	Höger
Harald Körner	1923	1931	Socialdemokrat
Fredrik Montelin	1931	1934	Höger
Olof Johnsson	1935	1938	Socialdemokrat
Per Larsson	1939	1950	Socialdemokrat
Torsten Andrée	1951	1970	Socialdemokrat

Lista över drätselkammarens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Jacob Georg Agardh	1862	1862	partilös
Mårten Larsson	1862	1862	partilös
Carl Wilhelm Hultmark	1863	1868	partilös
Johan Gustaf Richard Wendt	1868	1875	partilös
Johan Sjögren	1876	1877	partilös
Evald Victor von Zeipel	1878	1879	partilös
Herman Julius Kull	1880	1880	partilös
August Wijkander	1881	1881	partilös
Otto Ernberg	1882	1886	partilös
Jacob Larsson	1887	1901	partilös
Svante Sten Albert Broomé	1902	1902	partilös
Malcolm Björn Hamilton	1903	1905	partilös
Carl Georg Björling	1905	1907	partilös
Oscar Peter Rudolf Heyden	1908	1912	partilös
Fredrik Montelin	1912	1932	Höger
Harald Körner	1933	1933	Socialdemokrat
Svante Holmgren	1934	1934	Socialdemokrat
Per Larsson	1935	1939	Socialdemokrat
Torsten Andrée	1939	1944	Socialdemokrat
Ivan Holmberg	1945	1954	Socialdemokrat
Hans Ingemanson	1955	1970	Höger/Moderaterna

Mandatfördelning i valen 1912–1966

Mandatperioden för stadsfullmäktige var fyra år genom hela perioden, men fram tills 1922 hölls val vartannat år där hälften av mandaten förnyades. 1919 års val var ett specialfall eftersom det var det första som hölls med allmän och lika rösträtt, och därför valdes hela fullmäktige på en gång. Dock gällde hälften av de nya mandaten bara på två år, och därför hölls två separata val med två skilda valsedlar för de två perioderna.^[8] Valet 1920 förnyade hälften av mandaten som planerat, men inför valet 1922 beslutades att fullmäktige ska väljas i sin helhet vart fjärde år, och därför kortades de år 1920 valda ledamöternas mandat av med två år.^[9] Tabellen nedan visar hela fullmäktiges sammansättning efter respektive val, och inte enbart de mandat som förnyades vid valet i fråga.

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1912

5

7

6

18

5

7

6

18

36

1914

2

12

26

2

12

26

42

1916

4

10

28

4

10

28

42

1918

9

5

28

9

5

28

42

1919

22

4

16

22

4

16

42

59,3

36

6

1920

20

2

20

2

20

42

36,1

35

7

1922

22

1

2

17

22

2

17

42

46,1

37

1926

22

1

18

22

18

42

58,5

38

1930

22

20

22

20

42

65,4

37

1934

23

19

23

19

42

72,0

38

1938

26

4

12

26

4

12

42

76,3

35

7

1942

25

4

13

25

4

13

42

77,2

36

6

1946

1

22

7

12

22

7

12

42

81,0

37

1950

22

10

22

10

42

86,9

37

1954

20

10

12

20

10

12

42

87,1

35

7

1958

19

1

6

16

19

6

16

42

85,9

35

7

1962

22

2

7

14

22

2

7

14

45

86,2

39

1966

24

3

6

17

24

3

6

17

50

87,0

42

8

Övriga 1912 var Tjänstemän 5, Kvinnorna 2
Övriga 1922-1926 var 1 utan partitillhörighet

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Referenser

Noter

↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
↑ om Lunds rådhusrätt
↑ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lunds stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
↑ Nevéus, Clara; de Wærn Bror Jacques, Eriksson Kurt (1992). Ny svensk vapenbok. Stockholm: Streiffert i samarbete med Riksarkivet. sid. 102-103. Libris 7672458. ISBN 91-7886-092-X
↑ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 58. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
↑ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 28 i pdf:en
↑ (PDF) Kommunala valen år 1919. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1920. sid. 44-45. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FValstatistiken%2FKommunala%20valen%20%28SOS%29%201919-1966%2FValstatistik-Kommunala-valen-1919.pdf. Läst 26 april 2026
↑ (PDF) Kommunala valen år 1922 och 1923. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 38. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FValstatistiken%2FKommunala%20valen%20%28SOS%29%201919-1966%2FValstatistik-Kommunala-valen-1922-1923.pdf. Läst 26 april 2026

Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

[1] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[2] Lunds rådhusrätt

[3] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[4] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Lunds stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[5] Nevéus, Clara; de Wærn Bror Jacques, Eriksson Kurt (1992). Ny svensk vapenbok. Stockholm: Streiffert i samarbete med Riksarkivet. sid. 102-103. Libris 7672458. ISBN 91-7886-092-X

[SCB_FR_1950:1-6] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 58. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[7] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 28 i pdf:en

[8] (PDF) Kommunala valen år 1919. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1920. sid. 44-45. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FValstatistiken%2FKommunala%20valen%20%28SOS%29%201919-1966%2FValstatistik-Kommunala-valen-1919.pdf. Läst 26 april 2026

[9] (PDF) Kommunala valen år 1922 och 1923. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 38. https://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik/SOS%201911-%2FValstatistiken%2FKommunala%20valen%20%28SOS%29%201919-1966%2FValstatistik-Kommunala-valen-1922-1923.pdf. Läst 26 april 2026

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]