Mayrit 1701117

Mayritt 1701117
Observationsdata
Epok: J2000
StjärnbildOrion[1]
Rektascension05t 40m 25,8041s[2]
Deklination-02° 48′ 55,501″[2]
Skenbar magnitud ()+15,146 ± 0,039[3] (J)
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +0,429 ± 0,315[2] mas/år
Dek.: +1,834 ± 0,298[2] mas/år
Parallax ()3,3546 ± 0,3747[2]
Avståndca 1 000 lå (ca 300 pc)
Detaljer
Massaca 40[4] MJup M☉
Luminositet0,012[4] L☉
Ålder30 000 - 40 000[4] år
Andra beteckningar
ESO-HA 1736, TIC 11359910, 2MASS J05402580-0248553, Gaia DR2 3216418342740867840, Gaia DR3 3216418342740867840[5]

Mayrit 1701117 (M1701117) är en brun dvärg i tidigt utvecklingsstadium som sänder upp ett stort (0,8 ljusår, 0,26 parsec) Herbig-Haro-objekt, kallat HH 1165. Tidigare var endast små mikrostrålar (≤0,03 parsec) kända från bruna dvärgar i tidigt stadium.[6]

Observationer

Stort utflöde runt Mayrit 1701117 med ESO VLT MUSE, som visar svavel i rött, kväve i blått och H-alfa i grönt

Mayrit 1701117 upptäcktes år 2008 i Mayritkatalogen av J.A. Caballero. Mayritkatalogen är en lista över stjärnor och bruna dvärgar med hög massa i Sigma Orionis-hopen. Katalogen använder DENIS- och 2MASS-data.[3] Senare noterades källan i H-alfa med ESO:s Schmidtteleskop på La Silla och katalogiserades som ESO-HA 1736.[7] Det centrala objektet har en massa på ca 0,04–0,08 solmassa och kommer troligtvis att utvecklas till en brun dvärg. Det centrala objektet är omgivet av en H-alfa-halo med en klumpig fördelning, vilket kan bero på interaktioner mellan vind och hölje. Den sydöstra svansen av H-alfa-emissionen reflekterar sannolikt ljuset från den närliggande stjärnan HR 1950.[6] Massan av den centrala källan uppskattades senare till cirka 40 jupitermassor och systemet har en ålder av 30 000–40 000 år.[4]

Skivan och utflödet

Upptäcktsbild av jetplanet med SOAR

Observationer vid Calar Alto 3,5-meterteleskopet användes för att mäta en ackretionstakt av 6,4 × 10−10 solmassa/år och ett utflöde av 10−9 solmassa/år, liknande klass I protostjärnor. Forskarna gjorde också observationer med James Clerk Maxwell-teleskopet och fann att den totala massan av hölje + skiva är ca 36 jupitermassor.[8] VLT/UVES-observationer visar tecken på stark ackretion och utflöde och den uppskattade utflödestakten är högre än den tidigare uppskattningen på (35 ± 17) × 10−10 solmassa/år.[6] Observationer med ALMA noterade en pseudoskiva. Enligt kärnkollapsmodeller kommer infallande material att bilda en tillplattad skivliknande struktur, som kallas pseudoskiva. Denna pseudoskiva roterar och omger den keplerska skivan. Pseudoskivan i Mayrit 1701117 har en storlek av 165–192 AE och en massa motsvarande ca 0,02 solmassa. Utsläpp från H2CO följer sannolikt den keplerska skivan och N2D+ följer en klump nära denna skiva. Med hjälp av ALMA bestämde forskarna den totala massan av det omgivande materialet till 20,98 ± 1,24 jupitermassor.[4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Mayrit 1701117, 28 december 2025.

Noter

  1. ↑ Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a constellation from a position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Constellation record for this object at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  3. 1 2 Caballero, J. A. (2007-12-04). "Stars and brown dwarfs in theσOrionis cluster: the Mayrit catalogue". Astronomy & Astrophysics. 478 (2): 667–674. arXiv:0710.5882. Bibcode:2008A&A...478..667C. doi:10.1051/0004-6361:20077885. ISSN 0004-6361.
  4. 1 2 3 4 5 B., Riaz; Machida, M. N.; D., Stamatellos (July 2019). "ALMA reveals a pseudo-disc in a proto-brown dwarf". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 486 (3): 4114. arXiv:1904.06418. Bibcode:2019MNRAS.486.4114R. doi:10.1093/mnras/stz1032. ISSN 0035-8711.
  5. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=ESO-HA+1736. Hämtad 2026-04-06.
  6. 1 2 3 Riaz, B.; Briceño, C.; Whelan, E. T.; Heathcote, S. (2017-07-20). "First Large-scale Herbig–Haro Jet Driven by a Proto-brown Dwarf". The Astrophysical Journal. 844 (1): 47. arXiv:1705.01170. Bibcode:2017ApJ...844...47R. doi:10.3847/1538-4357/aa70e8. ISSN 0004-637X.
  7. ↑ Pettersson, Bertil; Armond, Tina; Reipurth, Bo (October 2014). "Hαemission-line stars in molecular clouds". Astronomy & Astrophysics. 570: A30. arXiv:1406.7037. Bibcode:2014A&A...570A..30P. doi:10.1051/0004-6361/201423594. ISSN 0004-6361.
  8. ↑ Riaz, B.; Thompson, M. A.; Whelan, E. T.; Lodieu, N. (2014-10-13). "Very low-luminosity Class I/Flat outflow sources in sigma Orionis". MNRAS. 446 (3): 2550–2559. arXiv:1410.3377. Bibcode:2015MNRAS.446.2550R. doi:10.1093/mnras/stu2139.

Externa länkar