Michel Chasles
| Michel Chasles | |
 | |
| Född | Floréal Chasles[1] 15 november 1793[2][3][4] Épernon[5][6], Frankrike |
|---|---|
| Död | 18 december 1880[2][4][7] (87 år) Paris[8][5][6] |
| Begravd | cimetière Saint-Cheron[9] kartor och Père-Lachaise[10][11] kartor |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École polytechnique, [6][12] Lycée Louis-le-Grand, [6] |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare, geometer, fysiker, matematikhistoriker, geodet[13] |
| Befattning | |
| Ordförande för Franska vetenskapsakademin (1860)[14] Ordförande för Société Mathématique de France (1873)[15] | |
| Arbetsgivare | École polytechnique (1841–1851)[6] Universitetet i Paris (1846–1880)[6] |
| Föräldrar | Charles-Henri Chasles[16] |
| Släktingar | Philarète Chasles[16] |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1854)[17] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences (1864)[18] Copleymedaljen (1865)[19] Kommendör av Hederslegionen Eiffeltornets 72 ingraverade namn[20] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Michel Floréal Chasles, född 15 november 1793 i Épernon, departementet Eure-et-Loir, död 18 december 1880 i Paris, var en fransk matematiker.
Chasles fick 1846 en särskilt åt honom inrättad lärostol i högre geometri vid universitetet i Paris. Han bidrog väsentligen till utvecklingen av den riktning i geometrin, som söker lösa sina uppgifter genom rent geometriska metoder, och han tillämpade med framgång dessa metoder på problem inom den matematiska fysiken, inom vilken han fann en lösning på hur Isaac Newtons gravitationslag fungerade för en rotationsellipsoid (exempelvis jorden, vars precession och nutation beror på gravitationell inverkan på jordens ellipsoidala form från andra himlakroppar – främst solen och månen). Nämnvärd är Chasles lösning av problemet att finna antalet kägelsnitt som tangerar fem givna kägelsnitt i planet 1864 (detta problem hade dock lösts fem år tidigare av Ernest de Jonquières[21])[22][23]. Chasles använde här sin "karktäristikteori", vilken innehåller grunderna för "beräkningsgeometrin". Chasles visade (1865) också att dubbelförhållanden på kägelsnitt bevaras vid centralprojektion.[24][25] Han tilldelades Copleymedaljen 1865. Chasles invaldes som ordinarie ledamot av Franska vetenskapsakademien 1851, som utländsk ledamot av Royal Society 1854 och av svenska Vetenskapsakademien 1873. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.
Bibliografi (i urval)
- Aperçu historique sur l’origine et le développement des méthodes en géométrie (1837) – andra upplagan 1873
- Traité de géométrie supérieure (1852) – andra upplagan 1880
- Traité des sections coniques (1865)
Källor
- Chasles, Michel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
- Michel Chasles på Britannica.com.
Noter
- ↑ läs online, archives28.fr , läst: 23 juli 2023.[källa från Wikidata]
- 1 2 MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//499/16, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6dr4kcm, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- 1 2 www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: michel-chasles, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 4 5 6 MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7768, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Шаль Мишель”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ CHASLES Michel (1793-1880), Cimetières de France et d'ailleurs (på franska), läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.landrucimetieres.fr .[källa från Wikidata]
- ↑ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1176553417749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ Franska vetenskapsakademin, läs online, läst: 28 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ↑ läst: 28 maj 2020.[källa från Wikidata]
- 1 2 födelseattest.[källa från Wikidata]
- ↑ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 70, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.amacad.org .[källa från Wikidata]
- ↑ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.toureiffel.paris .[källa från Wikidata]
- ↑ E. de Jonquières, "Applications diverses des théories de la géométrie supérieure. Construction des sections coniques déterminées par cinq conditions" i Nouvelles annales de mathématiques : journal des candidats aux écoles polytechnique et normale, ser. 1, vol. 16 (1857), sid. 116-125.
- ↑ P. Breiding, B. Sturmfels och S. Timme, 2019, 3264 conics tangent to five conics på HomotopyContinuation.jl.
- ↑ David Eisenbud och Joe Harris, 2016, 3264 & All That – Intersection Theory in Algebraic Geometry, sid. 290. ISBN 9781107602724
- ↑ M. Chasles, 1865, Traité des sections coniques faisant suite au Traité de géométrie supérieure, vol. 1, artikel 325 på sid. 209.
- ↑ Chasles' Theorem på Cut the Knot.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Michel Chasles.
|