NGC 2363-V1

NGC 2363-V1 
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildGiraffen[1]
Rektascension07t 28m 43,37s[2]
Deklination+69° 11′ 23,9″[2]
Skenbar magnitud ()+17,88[2]
Stjärntyp
SpektraltypLBV[3]
Astrometri
Avstånd10 800 000  lå (3 300 000[4] pc)
Absolut magnitud ()-10,25[2]
Detaljer
Massaca 20[5] M☉
Radie194 -356[6] R☉
Luminositet≤790 000 - 6 130 000[6] L☉
Temperatur13 500 - 26 000[6] K
Metallicitet-1 - -0,6[4] dex
Ålder4 - 5[7] miljarder år
H II-regionen NGC 2363 sett av Hubbleteleskopet. Den gröna pilen pekar mot NGC 2363-V1.[2] Källa: NASA/ESA

NGC 2363-V1 är en lysande blå variabel stjärna i stjärnbildningsområdet NGC 2363, längst sydväst om den oregelbundna galaxen NGC 2366 i stjärnbilden Giraffen, nära den nordliga himmelspolen nästan 11 miljoner ljusår från Vintergatan. Den upptäcktes 1996 av Laurent Drissen, Jean-René Roy och Carmelle Robert när de undersökte bilder tagna med Hubbleteleskopets Wide Field Planetary Camera 2.[2]

Ljuskurva i visuella bandet för NGC 2363-V1, plottad från data av Drissen et al. (2001)[7] De lila pilarna visar övre gränser.

NGC 2363-V1 är en av de mest ljusstarka stjärnorna man känner till. Den har genomgått en ökning av temperatur och ljusstyrka sedan sekelskiftet, efter en dramatisk ökning av dess massförlust. Signifikanta variationer i ljusstyrka under en mänsklig livstid är sällsynta i LBV:er, till exempel Eta Carinae under dess stora utbrott (1837 till 1855). NGC 2363-V1 visar ett extremt B-hyperjättespektrum som liknar P Cygni snarare än det för närvarande svala Eta Carinae-utbrottsspektrumet.[2][4]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=NGC 2363-V1, 19 juni 2025.

Noter

  1. ↑ Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a constellation from a position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Constellation record for this object at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 Drissen, Laurent; Roy, Jean-René; Robert, Carmelle (1997). "A New Luminous Blue Variable in the Giant Extragalactic H II Region NGC 2363". The Astrophysical Journal. 474 (1): L35. Bibcode:1997ApJ...474L..35D. doi:10.1086/310417.
  3. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=%5BDRR96%5D+NGC+2363+V1. Hämtad 2025-11-26.
  4. 1 2 3 Petit, Véronique; Drissen, Laurent; Crowther, Paul A. (2006). "Spectral Evolution of the Luminous Blue Variable NGC 2363-V1. I. Observations and Qualitative Analysis of the Ongoing Giant Eruption". The Astronomical Journal. 132 (5): 1756. Bibcode:2006AJ....132.1756P. doi:10.1086/506512.
  5. ↑ Habergham, S. M.; Anderson, J. P.; James, P. A.; Lyman, J. D. (2014). "Environments of interacting transients: Impostors and Type IIn supernovae". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 441 (3): 2230. arXiv:1404.2282. Bibcode:2014MNRAS.441.2230H. doi:10.1093/mnras/stu684.
  6. 1 2 3 Clark, J. S.; Crowther, P. A.; Larionov, V. M.; Steele, I. A.; Ritchie, B. W.; Arkharov, A. A. (2009). "Bolometric luminosity variations in the luminous blue variable AFGL2298". Astronomy and Astrophysics. 507 (3): 1555. arXiv:0909.4160. Bibcode:2009A&A...507.1555C. doi:10.1051/0004-6361/200912358. S2CID 119187994.
  7. 1 2 Drissen, Laurent; Crowther, Paul. A; Smith, Linda J.; Robert, Carmelle; Roy, Jean-René; Hillier, D. John (2000). "Physical Parameters of Erupting Luminous Blue Variables: NGC 2363-V1 Caught in the Act". The Astrophysical Journal. 546 (1): 484. arXiv:astro-ph/0008221. Bibcode:2001ApJ...546..484D. doi:10.1086/318264. S2CID 13845711.