Nikolaj Nikolajevitj
| Nikolaj Nikolajevitj | |
| |
| Född | 6 november 1856 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk)[1][2][3] Sankt Petersburg |
|---|---|
| Död | 5 januari 1929[4][3] (72 år) Antibes, Frankrike |
| Begravd | St. Michael the Archangel Church och Часовня Спаса Преображения на Братском воинском кладбище |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Nikolajs ingenjörsskola, Generalstabsakademin, |
| Sysselsättning | Ingenjör, militär, aristokrat |
| Befattning | |
| Viceroy of the Caucasus (1915–1917) | |
| Maka | Anastasia av Montenegro (g. 1907–1929)[5] |
| Föräldrar | Nikolaj Nikolajevitj[6] Alexandra av Oldenburg |
| Släktingar | Peter Nikolajevitj (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden (1856) Andreasorden (1856) Sankt Annas orden, första klass (1856) Vita örnens orden (1856) Sankt Stanislausorden, första klassen (1865) Militärförtjänstkorset (1874) Frälsarens orden (1875) Georgsorden, fjärde klass (1877) Guldsabel "för tapperhet" (1877) Svarta örns orden (1878) Vendiska kronans husorden (1878) Kors "För korsning av Donau" (1878) Takovoorden (1878) Rumänska Stjärnans orden (1878) Danilo I:s orden (1878) Pour le Mérite (1878) Sankt Vladimirs orden, tredje klassen (1884) Высочайшая благодарность (1889) Высочайшая благодарность (1890) Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1890) Высочайшая благодарность (1893) Высочайшая благодарность (1894) Высочайшая благодарность (1895) Высочайшая благодарность (1896) Storkors av Hederslegionen (1896) Sankt Stefansorden (1896) Sankt Vladimirs orden, första klassen (1896) Высочайшая благодарность (1897) Oldenburgska Hus- och förtjänstorden (1902) Elefantorden (1909) Insignia of Irreproachable Service for 40 Years (1912) Georgsorden, tredje klass (1914) Guldsabel "för tapperhet" (1915) Médaille militaire (1915) Georgsorden, andra klass (1915) Riddare med storkors av Bathorden (1915) Storkors av Leopold II:s orden (1915) | |
| Heraldiskt vapen | |
![]() | |
| Redigera Wikidata | |

Nikolaj Nikolajevitj, född 6 november (18 november n.s.) 1856 i Sankt Petersburg, död 5 januari 1929 i Antibes, var en rysk storfurste och general. Han var son till storfurst Nikolaj och Alexandra av Oldenburg och sonson till tsar Nikolaj I.
Nikolaj Nikolajevitj deltog som medlem av generalstaben i rysk-turkiska kriget 1877-1878, blev regementschef vid kavalleriet 1884, generalinspektör för kavalleriet 1895, samt president i försvarsrådet, chef för gardena och högste befälhavare i Sankt Petersburgs milititärdistrikt 1905. Nikolaj arbetade energiskt för att höja den ryska arméns krigsberedskap och utnämndes till överbefälhavare för armén vid första världskrigets utbrott 1914. Han vann betydande framgångar mot Österrike-Ungern 1914-1915, men lyckades inte förhindra de stora nederlagen mot tyskarna i Ostpreussen och Polen. Av inrikespolitiska skäl entledigades Nikolajevitj i september 1915 från sitt befäl när Nikolaj II personligen övertog kommandot.[7]
Nikolajevitj utsågs i stället till vicekonung och befälhavare i Kaukasien. Efter tsarens abdikation i samband med februarirevolutionen 1917 blev Nikolaj åter överbefälhavare men avsattes kort därefter och internerades på Krim.
Han frigavs 1918 och tillhörde sen de åttiotal personer som evakuerades på det brittiska fartyget HMS Marlborough från Krim tillsammans med änketsaritsan Maria Fjodorovona i april 1919. Han emigrerade till Italien, varifrån han 1922 flyttade till Frankrike, där han fram till sin död var bosatt på slottet Choigny utanför Paris.[7]
Nikolaj åtnjöt internationellt högt anseende som militär. Han gifte sig 1907 i Jalta på Krim med sin brors svägerska, prinsessan Anastasia av Montenegro (1868-1935). De var barnlösa.
Utmärkelser
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden, 1856
Andreasorden, 1856
Sankt Annas orden, första klass, 1856
Vita örnens orden, 1856
Sankt Stanislausorden, första klassen, 1865
Militärförtjänstkorset, 1874
Frälsarens orden, 1875
Georgsorden, fjärde klass, 1877
Guldsabel "för tapperhet", 1877
Svarta örns orden, 1878
Vendiska kronans husorden, 1878
Kors "För korsning av Donau", 1878
Takovoorden, 1878
Rumänska Stjärnans orden, 1878
Danilo I:s orden, 1878
Pour le Mérite, 1878
Sankt Vladimirs orden, tredje klassen, 1884- Высочайшая благодарность, 1889
- Высочайшая благодарность, 1890
Sankt Vladimirs orden, andra klassen, 1890- Высочайшая благодарность, 1893
- Высочайшая благодарность, 1894
- Высочайшая благодарность, 1895
- Высочайшая благодарность, 1896
Storkors av Hederslegionen, 1896
Sankt Stefansorden, 1896
Sankt Vladimirs orden, första klassen, 1896- Высочайшая благодарность, 1897
Oldenburgska Hus- och förtjänstorden, 1902
Elefantorden, 1909
Insignia of Irreproachable Service for 40 Years, 1912
Georgsorden, tredje klass, 1914
Guldsabel "för tapperhet", 1915
Médaille militaire, 1915
Georgsorden, andra klass, 1915
Riddare med storkors av Bathorden, 1915
Storkors av Leopold II:s orden, 1915
Källor
- ↑ unknown value, Nicholas (Russian Grand Duke), The Encyclopædia Britannicа, ”... was born Nov. 6 1856.”.[källa från Wikidata]
- ↑ Николай Николаевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 21, ”... родился 6 ноября 1866 г.”.[källa från Wikidata]
- 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11118.htm#i111175, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Nicholas-Russian-grand-duketopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ The Peerage person-ID: p11118.htm#i111175, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Николай Николаевич, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 21.[källa från Wikidata]
- 1 2 Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1148
- Nationalencyklopedin
Wikimedia Commons har media som rör Nikolaj Nikolajevitj.
| ||||||||||||||||||||
|


