Smala branta sträckor, ofta med gatsten, gör att loppet kallas "Lilla Flandern runt" (Kleine Ronde van Vlaanderen).[1] Här ses Nikolaj Trussov tränga sig förbi bilkortegen 2019.
Omloop Het Nieuwsblad, de två första åren (1945-1946) kallad Omloop van Vlaanderen och sedan fram till och med 2008 Omloop Het Volk[2], är en cykeltävling i Östflandern, Belgien. Det är en endagstävling som räknas som "halvklassiker". Tävlingen går av stapeln den sista lördagen i februari eller den första i mars och inleder därmed säsongen i "norra" Europa (herrloppet Kuurne-Bryssel-Kuurne avgörs dagen därpå, liksom damloppet Omloop van het Hageland). Tävlingen kännetecknas av backar (flera med gatsten) och ses ofta som en mindre variant av Flandern runt; många vägavsnitt förekommer i båda tävlingarna. Vanligtvis är både start och mål förlagda till Gent (från 2018 ligger dock målet i Ninove och 1997-2007 låg det i Lokeren, medan både start och mål låg i Sint-Amandsberg 1987-1990).[3]
Tävlingen startades 1945 av dagstidningen Het Volk medan tidningen Het Nieuwsblad då redan arrangerade Flandern runt. När Het Volk gick upp i Het Nieuwsblad 2008 fick tävlingen namnet Omloop Het Nieuwsblad.[4][1] Loppet ingår sedan 2017 i UCI World Tour, innan dess klassificerades det som UCI Europe Tour 1.HC.[5]
Vädret har ibland ställt till det för loppet, framförallt genom snö och kyla. Så skedde natten före tävlingsdagen åren 1955, 1974 och 1988, dock utan att tävlingen ställdes in. Men 1971 flyttades tävlingen tre veckor, till slutet av mars, på grund av vintervädret och loppet ställdes in helt 1986 och 2004.[6] Att tävlingen ställdes in 1960 berodde dock inte på vädret, utan på bråk mellan arrangören och cykelförbundet om tävlingens kvalifikationer.[7]
Damloppet "Omloop Het Nieuwsblad-vrouwen elite"/"Circuit Het Nieuwsblad-femmes elite" startade säsongen 2006. Det fördes över till UCI Women's World Tour 2023.
Herrloppet har främst varit en belgisk affär med 58 segrar av 78 möjliga till och med 2023 (näst flest segrar har Italien och Nederländerna med fem vardera). Det har vunnits tre gånger vardera av belgarna Joseph Bruyère (1974, 1975 och 1980), Ernest Sterckx (1952, 1953 och 1956) och Peter van Petegem (1997, 1998 och 2002). Fjorton personer, varav tretton belgare och en britt (Ian Stannard), har vunnit två gånger.[3]
Ingen cyklist har hittills vunnit Omloop Het Volk/Nieuwsblad, Gent-Wevelgem och Flandern runt under ett och samma år. Belgarna Greg Van Avermaet (2017), Jan Raas (1981) och Eddy Merckx (1973) har alla tre först lyckats vinna Omloop och sedan Gent-Wevelgem, men i Flandern runt blev Van Avermaet tvåa (slagen med 28 sekunder) och de båda övriga trea respektive år. Även Noel De Pauw (1965) och Tom Steels (1996), också de från Belgien, har vunnit Omloop Het Volk och Gent-Wevelgem under samma år.
↑"Omloop" och "Ronde" betyder ungefär samma sak på flamländska, så Ronde van Vlaanderens ägare, den rivaliserande tidningen Het Nieuwsblad, överklagade till det belgiska cykelförbundet och Het Volk, som startade Omloop van Vlaanderen 1945, tvingades ändra namnet till Omloop Het Volk 1947. Se Why is Het Volk called Het Nieuwsblad?Arkiverad 13 maj 2019 hämtat från the Wayback Machine. på Cycling Legends och The New Omloop and The Old Ronde på The Inner Ring (22 februari 2018).
↑Tony Landuyt & Jonas Coertjens, De veiligheid was niet gegarandeerd, De Morgen 1 mars 2001: "Toen was er een conflict tussen de organisatie en de wielrijdersbond over de kwalificatie van de wedstrijd".