I stort sett hela kommunen består av en moräntäckturbergsslätt. I norr finns dock kraftigare kuperad terräng. Historisk har de tre basnäringarna i Pajala varit skogsbruk, rennäring och jordbruk. I början av 2020-talet dominerade dock industrinäringen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit kraftigt negativ. Största partiet i samtliga val har varit Socialdemokraterna, vilka under mandatperioden 2018 till 2022 styrde i koalition med Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet.
I stort sett hela kommunen består av en moräntäckturbergsslätt. I norr finns dock kraftigare kuperad terräng. Myrmark har till stor del brett ut sig över kommunens flacka områden. Ytan domineras av produktiv tall- och granskog. Torneälven, med biflödena Lainio- och Muonioälven, genomflyter kommunen.[10] I höjd med Kengis, finns i Torneälven, Kengisforsen. Den 600 meter långa forsen har en fallhöjd på 18 meter och är den största längs Torneälven.[11]
Även Kalixälven, vars tillflöde Tärendöälven kommer från Torneälven, flyter genom kommunen. Den är ett exempel på en bifurkation.[10] Kalixälven har flera dramatiska forsar, däribland Mestoslinkka i närheten av byn Narken.[11]
Isälvsavlagringar finns i dalgångarna ovanför Erkheikki vid Torne älv och Tärendö vid Kalixälven, nedanför är dalstråken istället fyllda med finkorniga sediment. Dalsedimenten utgör till stor del öppen odlings- och slåttermark.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]
Pajala kommun
Hela riket
Bebyggelse (0,8%)
Skog (72,5%)
Öppen myrmark (20,7%)
Jordbruksmark (0,5%)
Övrig mark (5,5%)
Bebyggelse (3,1%)
Skog (68,0%)
Öppen myrmark (7,2%)
Jordbruksmark (7,4%)
Övrig mark (14,3%)
Naturskydd
År 2022 fanns 47 naturreservat i Pajala kommun.[13] Flera av reservaten utgörs av myrområden, däribland Naakakero med fjällbjörksliknande skog.[14] Andra reservat är mer ovanliga, så som Anokangas som utgörs av riktigt gammal tallskog på sandig mark, något som är ovanligt för riket.[15] I reservatet Kolkonliika har Muonio sameby sitt viktigaste sommarviste.[16]
Administrativ indelning
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Pajala församling.
Största partiet kommunen har sedan bildandet varit Socialdemokraterna, som dessutom hade egen majoritet under mandatperioderna 1994–1998 och 2010–2014. Näst största parti i samtliga val har varit Vänsterpartiet.[20]
Kommunen styrdes efter valet 2014 av ett samarbete mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.[21] Mandatperioden 2018 till 2022 styrdes kommunen av en ny koalition bestående av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Sjukvårdspartiet. Koalitionen uppgav att de skulle skapa en "långsiktig strategi för skol-förskole- och äldreboendestrukturerna".[19]
Fram till valet 1998 hade kommunfullmäktige i Pajala 41 mandat. Efter valet sänktes dessa till 31 mandat. Efter valet 2018 sänktes antalet mandat ytterligare och kommunfullmäktige består därefter av 21 ledamöter.[10]
Åren 2020 till 2022 pågick samarbetsprojektet Leva och bo i Tornedalen tillsammans med Kolari kommun i Finland. Projektet syftade till att "utveckla nya arbetsmetoder för att den svenska och finska älvdalen ska bli en möjlighetsgivande och inkluderande plats att leva, bo och verka på för både privatpersoner och företag".[38] Tillsammans med 13 kommuner i Sverige, Finland och Norge är kommunen medlem i Tornedalsrådet, vars vision är att "Invånarna i Tornedalen ska kunna leva, studera, arbeta och driva företag i en gränsöverskridande trygg och ren miljö som om riksgränser inte fanns".[39]
I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022 uppgav kommunalrådet Ulrica Hammarström (S) att kommunen inte samarbetat med vänorterna "de senaste åren".[41]
Ekonomi och infrastruktur
Näringsliv
Historiskt är de tre basnäringarna i Pajala skogsbruk, rennäring och jordbruk.[42] År 1646 anlades ett järnbruk i Kengis, Kengis bruk, som lades ner efter en brand 1879.[43] Anläggande var bruket ledde till en betydande vallonsk och svensk invandring under de följande seklen.[källabehövs]Pajala marknad, som årligen lockar 45 000 - 50 000 besökare har anor från 1700-talet[44] och vittnar om Pajala som ett handelscentrum.[källabehövs]
I början av 2020-talet domineras industrinäringen, precis som tidigare, av småföretagande. Primärt inom verkstads-, trävaru-, livsmedels- och konfektionsbranscherna. Kommunen var den största arbetsgivaren. Allt fler företag inom data och elektronik har vuxit upp i kommunen och börjat överta de gamla basnäringarnas roll.[10]
Råvaror
Järnmalmsbrytning påbörjades 2012 vid Tapulivuoma, ett myrområde mellan Kaunisvaara och Aareavaara omkring 20 kilometer norr om Pajala, med transport av järnmalmskoncentrat med lastbil till Pitkajärvi nära Svappavaara och därifrån med järnväg till exporthamn i Narvik. Gruvprojektet planerades och brytning inleddes av det kanadensiska företaget Northland Resources. Detta gick i konkurs i december 2014, varefter brytningen lades ned. Den återupptogs i juli 2018 av det nybildade Kaunis Iron AB.[45]
Det finns en flygplats i kommunen, Pajala Airport, med flyg till Luleå Airport och chartertrafik till Storbritannien. Flygplatsen används även för privatflyg, ambulansflyg, taxiflyg och helikoptrar. År 2022 beslutades att flygplatsen ska utvecklas.[46]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 5 680 invånare (31 mars 2026), vilket placerar den på 262:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Pajala kommun 1970–2020[47]
År
Folkmängd
1970
10 752
1975
9 421
1980
8 763
1985
8 685
1990
8 424
1995
8 119
2000
7 480
2005
6 798
2010
6 282
2015
6 193
2020
5 966
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 895 stycken, eller 14,20% av befolkningen (hela befolkningen: 6303 den 31 december 2014).[48]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Pajala kommun.[49]
Bland kommunens museum hittas Laestadiuspörtet, kyrkoherden Lars Levi Laestadius gamla hemställe. Både pörtet och den intilliggande prästgården är klassade som byggnadsminnen och fungerar som museum.[50] Två mil söder om Pajala ligger byn Sattajärvi med Garverimuseet som visar hur den gamla metodens garvning fungerade.[51]
Ett annat museum är Tärendö hembygdsgård som visar den tornedalska bondekulturen och dess historia. Exempelvis visas 22 byggnader och mer än 2000 bruksföremål vilka tillsammans är en av Norrbottens största samlingar.[52]
Kulturarv
År 2005 utsåg Unesco 34 av mätpunkterna till Struves meridianbåge till världsarv. En av dessa återfinns på berget Jupukka som är belägen i kommunen.[53] Ett annat kulturarv är Pajala kyrka, byggd 1797 i närheten av Kengis järnbruk men flyttad till Pajala i slutet av 1800-talet.[54]
Bland samiska kulturarv hittas bland annat Akamella ödekyrkogård som under många år var en samisk begravningsplats[55] och Seitastenen, en samisk helig sten, på 1850-talet försedd med runskrift av John Wolley, en engelskornitolog.
Kommunsymboler
Kommunvapen
Blasonering: Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda.[56]
Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1947 på förslag av riksheraldikern. Vågskuran symboliserar gränsälven och rundlarna, eller "bysantinerna", symboliserar mynt som framställdes i ett myntverk i Kengis. Vid sammanläggningen 1971 blev Korpilombolo kommuns vapen från 1952 samt Tärendö kommuns vapen från 1951 övertaliga. Registrering hos Patent- och registreringsverket skedde 1974.
Lappugglan, en 2,5 meter hög lappuggla i trä. Blev antagen som Pajalas symbol 1995. Lappugglan var utrotningshotad i början av 1970-talet och de enda häckningsplatserna fanns i Pajala kommun.
Se även
Personer med anknytning till Pajala kommun
Referenser
Fotnoter
↑Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2026, SCB, 12 maj 2026, läs online.[källa från Wikidata]
123Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]