Pannblodbi

Pannblodbi
Status i Sverige: Livskraftig[1]
Status i Finland: Nationellt utdöd[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteBlodbin
Sphecodes
ArtPannblodbi
Sphecodes miniatus
Vetenskapligt namn
§ Sphecodes miniatus
AuktorHagens, 1882
Synonymer
Sphecodes dimidiatus Hagens, 1882[3]
Sphecodes pilicornis Meyer, 1922[3]
Sphecodes murithianus Frey-Gessner, 1903[3]
Hitta fler artiklar om djur med
Djurportalen

Pannblodbi (Sphecodes miniatus) är en biart som beskrevs av Hagens 1882.[3][4] Den ingår i släktet blodbin och familjen vägbin.[3][4] Inga underarter finns listade.[5]

Beskrivning

Pannblodbiet är ett blodbi med den för släktet typiska färgteckningen: Svart huvud och mellankropp, och främre delen av bakkroppen blodröd.[6] Honan har första till tredje tergiterna[a] röda, någon gång med svarta markeringar på första tergiten och svarta kanter på den tredje. Resten av bakkroppen är svart. Hanen har nästan helt svart bakkropp; endast andra tergiten är röd, dock med ett svart tvärband. Mindre röda markeringar kan förekomma på första och tredje tergiterna. Hanen har dessutom vit och tämligen tät behåring i ansiktet. Som många andra blodbin är arten svårbestämd. Arten är liten; honan är 5 till 6 mm lång, hanen 4 till 5 mm.[1]

Ekologi

Pannblodbiet har observerats på korgblommiga växter som maskrosor och gråfibbla, höstfibbla, röllika, renfana, baldersbrå och kanadensiskt gullris, men också flockblommiga växter som bockrot.[1] Åtminstone i Skandinavien har det två generationer per år: En som flyger mellan april och juni, och en som flyger mellan juni och augusti.[1] I England och delar av kontinenten har det dock bara en generation årligen. Hanen börjar flyga senare än honan.[7][8]

Arten är som alla blodbin en boparasit, och dess habitat följer i regel värdarten,[9] gärna på varma, öppna områden[10] som sandmarker och hedar[8]. Även andra sandiga och torra marker som sandtäkter, grustag och torrbackar besöks, liksom lodrätta stup, där dess värdart släntsmalbiet bygger sina bon.[1]

Fortplantning

Då arten är en boparasit bygger honan inga egna larvbon, utan lägger sina ägg i bon av olika solitära bin. I samband med äggläggningen dödar hon värdägget eller -larven, så hennes avkomma kan leva på det insamlade matförrådet.[6] Värdarterna utgörs främst av smalbiet släntsmalbi, men även andra smalbin som metallsmalbi, franssmalbi och Lasioglossum politum. Om arterna lersmalbi och punktsmalbi parasiteras är mera osäkert.[10]

Utbredning

Arten finns i Väst- och Mellaneuropa från östra och sydöstra England[8] till Sverige och Finland i norr[1]. Österut når arten Kaukasus.[10]

I Sverige förekommer arten i Skåne, Blekinge, Småland, Halland, Öland och Östergötland med enstaka fynd på Gotland och Uppland.[11]

I Finland fanns den på ett fåtal platser i den sydligaste delen av landet, närmare bestämt i Södra Karelen och Södra Savolax.[12].

Bevarandestatus

Arten var tidigare rödlistad som sårbar ("VU") i Sverige, men är sedan 2015 klassificerad som livskraftig där[1]. I Finland klassificerades den som starkt hotad ("EN") 2015, men förklarades 2019 som nationellt utdöd.[2]. Dessför innan hade arten observerats i Södra Karelen och Södra Savolax, det senaste fyndet gjordes 1978. Efter det arten förklarades som nationellt utdöd, har emellertid femton nya fynd gjorts i Södra Savolax: Tretton stycken 2021, och ett fynd vardera 2015 och 2011.[12] Finlands Artdatacenter har registrerat observationerna, men när detta skrivs i februari 2026 finns ingen reaktion tillgänglig från dem angående hur återfynden kommer att påverka rödlistestatus.[13][2]

Kommentarer

  1. ↑ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.

Källor

  1. 1 2 3 4 5 6 7 ”Pannblodbi Sphecodes miniatus von Hagens, 1882”. Information. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103171/information. Läst 10 juli 2025.
  2. 1 2 3 Juho Paukkunen (2019). ”Pannblodbi (Sphecodes miniatus)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204337. Läst 10 augusti 2025.
  3. 1 2 3 4 5 ”Sphecodes miniatus Hagens, 1882” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=760022#null. Läst 14 februari 2026.
  4. 1 2 ”Pannblodbi Sphecodes miniatus von Hagens, 1882”. Taxonomi. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103171/taxonomi. Läst 10 juli 2025.
  5. ↑ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/sphecodes+miniatus/match/1. Läst 14 februari 2026.
  6. 1 2 ”Blodbin Sphecodes Latreille, 1805”. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/1005525/information. Läst 10 juli 2025.
  7. ↑ Pauly A. (19 september 2016). ”Sphecodes miniatus Hagens 1882” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=446. Läst 1 juli 2020.
  8. 1 2 3 G W Allen (2016). ”Sphecodes miniatus von Hagens,1882” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/bee/halictidae/sphecodes-miniatus. Läst 11 juli 2017.
  9. ↑ ”Blutbienen: Sphecodes miniatus” (på tyska). Wildbienen. 2009. http://www.wildbienen.de/eb-smini.htm. Läst 1 juli 2020.
  10. 1 2 3 Bogusch, P. & Straka, J. 2014 Sphecodes miniatus . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 10 juli 2025.
  11. ↑ ”Pannblodbi Sphecodes miniatus von Hagens, 1882”. Kartor. Artdatabanken. 2025. https://artfakta.se/taxa/103171/karta. Läst 10 juli 2025.
  12. 1 2 ”Sphecodes miniatus – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2025. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204337&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 14 februari 2026.
  13. ↑ ”Pannblodbi – Sphecodes miniatus”. Sammanställning av gjorda observationer. Finlands Artdatacenter. 2020. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204337/occurrence. Läst 14 februari 2026.

Externa länkar

Katalogdata
​​​ • BioLib: 70687​ • Dyntaxa: 103171​ • EoL: 2744997​ • GBIF: 1351330​​​ • Inaturalist: 484570​ • ITIS: 760022​​ • NCBI: 1299688​​​​​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 233403​​​​​​​​​​​​​
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.