Robert Bernard Anderson

Robert Anderson

Porträtt på Anderson av Elmer Greene från 1955 som idag tillhör Navy Art Collection

Tid i befattningen
29 juli 1957 – 20 januari 1961
President Dwight D. Eisenhower
Företrädare George M. Humphrey
Efterträdare C. Douglas Dillon

Tid i befattningen
3 maj 1954 – 4 augusti 1955
President Dwight D. Eisenhower
Företrädare Roger M. Kyes
Efterträdare Reuben B. Robertson Jr.

Tid i befattningen
4 februari 1953 – 3 mars 1954
President Dwight D. Eisenhower
Företrädare Dan A. Kimball
Efterträdare Charles Thomas

Ledamot av Texas representanthus från 99:e distriktet
Tid i befattningen
10 januari 1933 – 11 september 1933
Företrädare John Holland Veatch
Efterträdare Edgar Emmett Hunter

Född Robert Bernard Anderson
4 juni 1910
Burleson, Texas, USA
Död 14 augusti 1989 (79 år)
New York, New York, USA
Gravplats Rosehill Cemetery[1]
Nationalitet Amerikansk
Politiskt parti Republikerna (1956–1989)
Demokraterna (före 1956)
Utbildning Weatherford College (BA)
University of Texas (LLB)
Ministär Eisenhower
Maka Ollie Rawlins
(gift 1935; död 1987)
Barn 2
Namnteckning Robert Bernard Andersons namnteckning

Robert Bernard Anderson, född 4 juni 1910 i Burleson i USA, död 14 augusti 1989 i New York i USA, var en amerikansk republikansk politiker. Han var USA:s finansminister 1957–1961.

Biografi

Anderson arbetade som gymnasielärare före studierna i juridik vid University of Texas Law School. Han avlade juristexamen 1932. Han var rådgivare åt krigsministern under andra världskriget.[2]

President Dwight D. Eisenhower utnämnde Anderson 1953 till USA:s marinminister. Han blev följande år upphöjd till biträdande försvarsminister.[3] Han belönades 1955 med Frihetsmedaljen.[4] Anderson efterträdde 1957 George M. Humphrey som finansminister och efterträddes 1961 av C. Douglas Dillon.[5]

Eisenhower var imponerad av Andersons politiska förmåga.[6] Anderson var en av Eisenhowers favoriter för vicepresidentkandidat i 1956 års presidentval[7], ifall USA:s vicepresident Richard Nixon hade tackat ja till erbjudandet att bli försvarsminister. Nixon föredrog att stanna kvar som vicepresident.[8] Inför de republikanska primärvalen 1960 föreslog Eisenhower till Anderson att han skulle utmana Nixon, men Anderson ville inte bli presidentkandidat.[9]

Andersons karriär slutade i en skandal. Han led av alkoholism[10] och Commercial Exchange Bank, som hade huvudkontor på Anguilla, hade ett olagligt kontor i New York med Anderson som företrädare.[11] Han erkände sig 1987 skyldig till brott mot banklagen och skattefiffel.[12] Medan Andersons huvudsakliga inkomstkälla vid tidpunkten av skandalen hade varit arbetet som konsult och lobbyist för Sun Myung Moons Enighetskyrka, var kyrkan enligt åklagarna inte inblandad i den brottsliga bankverksamheten.[13] Han förlorade i januari 1989 sin rätt att arbeta som advokat.[14] Anderson avled senare samma år i matstrupscancer.[15]

Referenser

Noter

  1. ↑ Find a Grave.[källa från Wikidata]
  2. ↑ Anderson, Robert B. US Navy. Läst 17 oktober 2016.
  3. ↑ Robert B. Anderson. Department of the Treasury. Läst 17 oktober 2016.
  4. ↑ Dwight D. Eisenhower, 1955. The Public Papers of the Presidents of the United States. Läst 17 oktober 2016.
  5. ↑ Secretaries of the Treasury, 1950–2007. The Political Graveyard. Läst 17 oktober 2016.
  6. ↑ Scope and Content Note. Robert B. Anderson: Papers, 1933-89. Dwight D. Eisenhower Library. Läst 17 oktober 2016.
  7. ↑ Richard M. Nixon, 36th Vice President. United States Senate. Läst 17 oktober 2016.
  8. ↑ Before his 1956 re-election, President Eisenhower asked Richard Nixon... UPI 25 april 1987. Läst 17 oktober 2016.
  9. ↑ Former Treasury Secretary Faces Prison. Los Angeles Times 27 mars 1987. Läst 17 oktober 2016.
  10. ↑ Ex-Treasury Secretary Receives Month in Jail. Los Angeles Times 26 juni 1987. Läst 17 oktober 2016.
  11. ↑ Matter of Anderson. Leagle. Läst 17 oktober 2016.
  12. ↑ Robert B. Anderson, Ex-Treasury Chief, Dies at 79. The New York Times 16 augusti 1989. Läst 17 oktober 2016.
  13. ↑ Ex-Treasury Chief Gets 1-month-term in Bank Fraud Case. The New York Times 26 juni 1987. Läst 17 oktober 2016.
  14. ↑ Ex-Treasury Chief Jailed, Disbarred. Los Angeles Times 15 januari 1989. Läst 17 oktober 2016.
  15. ↑ R. B. Anderson; Eisenhower's Treasury Chief. Los Angeles Times 16 augusti 1989. Läst 17 oktober 2016.

Externa länkar