Sigma Aurigae
| Sigma Aurigae (σ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Kusken |
| Rektascension | 05t 24m 39,14261s[1] |
| Deklination | +37° 23′ 07,2494″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,99[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K4 III[3] |
| U–B | +1,75[2] |
| B–V | +1,42[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -19,7[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +0,71[1] mas/år Dek.: -11,51[1] mas/år |
| Parallax () | 6,98 ± 0,33[1] |
| Avstånd | 470 ± 20 lå (143 ± 7 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,75[5] |
| Detaljer | |
| Radie | 26,35[6] R☉ |
| Luminositet | 431[5] L☉ |
| Temperatur | 4 080[7] K |
| Metallicitet | -0,03[7] dex |
| Vinkelhastighet | 10[8] km/s |
| Andra beteckningar | |
| σ Aur, 21 Aurigae, BD+37° 1175, HD 35186, HIP 25292, HR 1773, SAO 57981. [9] | |
Sigma Aurigae (σ Aurigae, förkortat Sigma Aur, σ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en visuell dubbelstjärna[10] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på 4,99[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 7,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 470 ljusår (ca 143 parsek) från solen.
Egenskaper
Primärstjärnan Sigma Aurigae A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K4 III[3]. Den har en radie som är ca 26[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 430[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 080[7] K.
Sigma Aurigae A har en följeslagare av magnitud 11,2 separerad med 8,7 bågsekunder.[10]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- 1 2 3 4 5 6 van Leeuwen, Floor (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357. Note: see VizieR catalogue I/311.
- 1 2 3 4 Argue, A. N. (1966), "UBV photometry of 550 F, G and K type stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 133: 475–493, Bibcode:1966MNRAS.133..475A, doi:10.1093/mnras/133.4.475.
- 1 2 Roman, Nancy G. (July 1952), "The Spectra of the Bright Stars of Types F5-K5", Astrophysical Journal, 116: 122, Bibcode:1952ApJ...116..122R, doi:10.1086/145598.
- ↑ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430 (1): 165–186, arXiv:astro-ph/0409579 , Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272.
- 1 2 3 Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- 1 2 https://www.universeguide.com/star/sigmaaurigae. Hämtad 2018-04-13.
- 1 2 3 McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527.
- ↑ Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B.
- ↑ "sig Aur -- Star in double system", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-08-22.
- 1 2 Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
