Den 1 januari 1971 bildade staden den nya Sollefteå kommun tillsammans med de samtidigt avskaffade landskommunerna Helgum, Långsele, Junsele, Resele och Ådals-Liden.[7]
Staden tillhörde Sollefteå landsfiskalsdistrikt som låg först under Ådals fögderi, och från den 1 juli 1946 (enligt beslut den 18 januari 1946) Sollefteå fögderi.[3]
I kyrkligt hänseende hörde staden till Sollefteå församling.[9] Fram till den 1 maj 1927 (upphörd det datumet enligt beslut den 11 mars 1927) fanns också militärförsamlingen Norrlands trängkårs församling i staden. Församlingen var icke-territoriell och dess kyrkobokförda medlemmar fanns i både staden och landskommunen.[2] Från den 1 januari 1952 var staden delad på Sollefteå församling och Multrå församling.[9]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2493[10] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilket då även innefattar Sollefteå socken.
Vid bildandet år 1917 hade staden en areal av 5,69 km², varav 5,68 km² var land.[12] Sollefteå stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 356,70 km², varav 341,70 km² land.[4]
Tätorter i staden 1960
I Sollefteå stad fanns tätortenSollefteå, som hade 7609 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i kommunen var då 77,1procent.[13]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Sollefteå stad 1920–1970[14][15][16]
År
Folkmängd
1920
2 662
1925
2 690
1930
2 735
1935
2 907
1940
3 229
1945
7 763
1950
9 429
1955
9 656
1960
9 872
1965
9 712
1970
9 877
Anm: 1945 inkorporerades Sollefteå landskommun och 1952 Multrå landskommun. För åren 1920-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952. 1925 och 1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1960 och 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år. 1970 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november i det område som Sollefteå stad omfattade när den ombildades till Sollefteå kommun 1 januari 1971.
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 19,8procent med Övriga inom offentliga tjänster m.m. (vilket bland annat innefattade militär verksamhet) samt 7,6procent med Hälso- och sjukvård samt personlig hygien. 92 av förvärvsarbetarna (2,1procent) hade sin arbetsplats utanför staden.[17]