Subak
| Kulturlandskapet i provinsen Bali: Subaksystemet som en manifestation av Tri Hita Karanafilosofin | |
 Risterrasserna utgör en del av bevattningssystemet Subak på Bali. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 8°15′33″S 115°24′10″Ö / 8.25917°S 115.40278°Ö |
| Plats | Bali |
| Land | Indonesien |
| Region* | Asien och Stilla havet |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | ii, iii, v, vi |
| Referens | 1194 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 2012 (36:e mötet) |
  Subak
.
| |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Subak är namnet på konstbevattningssystemet för risfälten på ön Bali i Indonesien som utvecklades för mer än 1000 år sedan. Balineserna bevattnade inte plantornas rötter utan vattnet användes för att skapa ett komplext, pulserande artificiellt ekosystem.[1] Risfälten på Bali skapades kring vattentempel och bevattningen styrdes av prästerna.
System
Subak är ett traditionellt ekologiskt hållbart[2] bevattningssystem som håller samman det balinesiska jordbrukssamhället inom byarnas gemenskapscenter Bale Banjar och balinesiska tempel. Vattenförvaltningen leds av prästerna i vattentemplen som praktiserar Tri Hita Karanafilosofin, vilken handlar om förhållandet mellan människorna, jorden och gudarna, en uråldrig metod som följts i Indien genom Rishi inom Hinduismen.
Hot och status
Sedan 1960-talet,[3] har Bali attraherat mängder av besökare och turister från hela världen som en del i den indonesiska turismen. Beräkningar visar på att cirka 1 000 hektar risfält omvandlas årligen till turistanläggningar och bostäder, vilket hotar det urgamla systemet.[2]
I juni 2012 blev Subak uppsatt på Unescos världsarvslista.[4]
Museum
1981 öppnade Subak Museum i distriktet Tabanan med ett begränsat antal föremål.[5]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 5 maj 2013.
Noter
- ↑ Lansing, J.S. (1987). ”Balinese "Water Temples" and the Management of Irrigation”. American Anthropologist 89 (2): sid. 326–341. doi:.
- 1 2 ”‘Subak’ farming world-heritage listed”. The Jakarta Post. 21 maj 2012. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120524023431/http://www.thejakartapost.com/news/2012/05/21/subak-farming-world-heritage-listed.html.
- ↑ ”Bali's ancient irrigation system” (på engelska). Aljazeera. 3 september 2012. http://www.aljazeera.com/blogs/asia/2012/08/34451.html.
- ↑ ”Cultural Landscape of Bali Province: the Subak System as a Manifestation of the Tri Hita Karana Philosophy”. Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/list/1194. Läst 5 maj 2013.
- ↑ ”A thousand years on, can ‘subak’ survive?”. The Jakarta Post. 18 april 2013. http://www.thejakartapost.com/news/2013/04/18/a-thousand-years-can-subak-survive.html.
Vidare läsning
- J. Stephen Lansing, Priests and Programmers: Technology of Power in the Engineered Landscape of Bali Princeton University Press.
- "Balinese Water Temples Withstand Tests of Time and Technology" - National Science Foundation
- Simulation Modeling of Balinese Irrigation (extract) by J. Stephen Lansing (1996)
- "The Impact of the Green Revolution and Capitalized Farming on the Balinese Water Temple System" by Jonathan Sepe (2000). Literature review.
- Direct Water Democracy in Bali.
| |||||