Administrativ historik
Kommunens område motsvarar socknarna: Hållnäs, Söderfors, Tegelsmora, Tierp, Tolfta, Vendel, Västland och Österlövsta. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Tierps municipalsamhälle inrättades i Tierps landskommun 3 augusti 1888 och upplöstes 1920 när Tierps köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 införlivades Tolfta landskommun i Tierps köping och Tegelsmora landskommun införlivades i Vendels landskommun.
Tierps kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tierps köping. Samtidigt bildades Tierpsbygdens kommun av Tierps landskommun och kommunerna Vendel, Hållnäs, Österlövsta, Västland, Söderfors av motsvarande landskommuner. 1974 införlivades dessa kommuner i Tierps kommun.[10]
Kommunen ingick från bildandet till 2005 ingick i Tierps domsaga (före 1 april 1980 benämnd Uppsala läns norra domsaga) och kommunen ingår sedan 2005 i Uppsala domsaga.[11]
Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [12]
Geografi
Topografi och hydrografi
Området som utgör kommunen är flackt. I sydväst är höjden cirka 70 meter över havet och därifrån sänker sig berggrundsytan långsamt till kusten vid Bottenhavet. Det mest markerade topografiska draget är rullstensåsen Uppsalaåsen i väster. Det finns gott om myrmark i kommunen varav Florarna är den mest berömda. Huvudsakligen täcks urberget av ett tunt täcke morän och är bevuxen med barrskog. Kring Tämnarån hittas Tierps viktigaste jordbruksområde och då särskilt i området sydväst om tätorten Tierp. Kustområdet utgörs av omväxlande berg och grunda vikar. Vid Sikhjälma finns ett vackert exempel på hur vågsvall bildar fält av klappersten.[13]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]
Styre och politik
Styre
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna, vilka samlade 27 av 49 mandat.
Efter valet 2014 krävde Vänsterpartiet en satsning på lågavlönade och att det skulle byggas en ny sporthall i Söderfors. Därför lämnades Vänsterpartiet utanför styret och istället styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[19] Valet 2018 ledde delvis till maktskifte där Alliansen gick samman med Miljöpartiet i en minoritetskoalition.[20] Maktskiftet blev historiskt efter kommunen styrts av Socialdemokraterna sedan kommunen bildades på 1970-talet.[21]
| År |
Partier |
| 2002–2006 |
S |
| 2006–2010 |
S |
V |
| 2010–2014 |
S |
MP |
V |
| 2014–2018 |
S |
MP |
| 2018–2022 |
C |
M |
KD |
L |
MP |
| 2022– |
C |
M |
KD |
L |
Kommunfullmäktige
Presidium
| Presidium 2022–2026 |
| Ordförande |
M |
Daniel Blomstedt |
| Förste vice ordförande |
KD |
Peter Zoné |
| Andre vice ordförande |
S |
Bengt-Olov Eriksson |
Mandatfördelning 1970–2022
| Valår | V | S | MP | TL | SE4V | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
| 1970 | | 19 | | | | | 6 | 3 | | 2 | | 30 | 90,9 | |
| 1973 | 1 | 26 | | | | | 13 | 4 | 2 | 3 | | 49 | 92,2 | |
| 1976 | 1 | 25 | | | | | 13 | 5 | 1 | 4 | | 49 | 91,9 | |
| 1979 | 1 | 26 | | | | | 13 | 4 | 1 | 4 | | 49 | 91,4 | |
| 1982 | 1 | 27 | | | | | 12 | 3 | 1 | 5 | | 49 | 91,3 | |
| 1985 | 1 | 27 | | | | | 10 | 5 | 1 | 5 | | 49 | 89,7 | |
| 1988 | 1 | 25 | 1 | | | | 13 | 4 | 1 | 4 | | 49 | 86,7 | |
| 1991 | 1 | 24 | 1 | | | | 10 | 4 | 3 | 6 | | 49 | 86,1 | |
| 1994 | 2 | 28 | 2 | | | | 8 | 3 | 1 | 5 | | 49 | 86,7 | |
| 1998 | 4 | 24 | 2 | | 1 | | 7 | 2 | 3 | 6 | | 49 | 80,17 | |
| 2002 | 3 | 25 | 2 | | | | 9 | 3 | 3 | 4 | | 49 | 77,65 | |
| 2006 | 2 | 22 | 2 | | | 2 | 10 | 3 | 2 | 6 | | 49 | 78,37 | |
| 2010 | 2 | 22 | 3 | | | 3 | 9 | 2 | 1 | 7 | | 49 | 81,93 | |
| 2014 | 3 | 20 | 3 | | | 6 | 9 | 1 | 1 | 6 | | 49 | 83,35 | |
| 2018 | 3 | 15 | 2 | | | 8 | 11 | 1 | 2 | 7 | | 49 | 85,32 | |
| 2022 | 3 | 16 | 1 | 2 | | 9 | 8 | 1 | 2 | 7 | | 49 | 82,37 | |
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
Kommunstyrelse
Totalt har kommunstyrelsen 15 ledamöter, varav Socialdemokraterna har fem, Centerpartiet och Sverigedemokraterna har två vardera, medan Moderaterna har två, och Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har en ledamot vardera.[22]
Kommunstyrelsens ordförande är kommunens kommunalråd. Dess andre vice ordförande är kommunens oppositionsråd.[23]
| Presidium 2022–2026[24] |
| Ordförande |
C |
Sara Sjödal |
| Förste vice ordförande |
M |
Emma Lokander |
| Andre vice ordförande |
S |
Viktoria Söderling |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
- Nils Jansson (S)
- Sixten Lindgren (S)
- Bo S Englund (S)
- Britt-Marie Fredriksson (S)
- Börje Wennberg (S) 1992–2006[25][26]
- Bengt-Olov Eriksson (S) 1991[21]–2018
- Sara Sjödal (C) 2018[27]–
Övriga nämnder
| Nämnd | Ordförande |
Vice ordförande |
Andre vice ordförande |
| Jävsnämnden[28] |
S |
Pia Wårdsäter |
C |
Lars Lindgren |
| Krisledningsnämnden[29] |
C |
Sara Sjödal |
M |
Emma Lokander |
| Lönenämnden[30] |
C |
Sara Sjödal |
Ob. |
Katrin Jakobsson |
| Valnämnden[31] |
C |
Eva Lindberg |
M |
Sven Lokander |
S |
Inger Wennberg |
Vänorter
Dessutom förekommer samarbete med
Ekonomi och infrastruktur
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 21 013 invånare (31 mars 2026), vilket placerar den på 121:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Tierps kommun 1970–2020[32] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 21 214 |
| 1975 | | 20 833 |
| 1980 | | 20 608 |
| 1985 | | 19 818 |
| 1990 | | 20 052 |
| 1995 | | 20 171 |
| 2000 | | 19 888 |
| 2005 | | 20 056 |
| 2010 | | 20 125 |
| 2015 | | 20 547 |
| 2020 | | 21 136 |
Kultur
Kommunvapen
Blasonering: I rött en humlekvist med ax och två blad, allt av guld.
För Tierps härad föreskrevs redan 1456 ett sigill med humleax. På 1950-talet skapades två vapen med vardera tre humleax, grön botten med guld för landskommunen och tvärtom för köpingen. Efter namnändringen 1971 använde sig Tierps kommun av Tierps köpings vapen. Efter kommunbildningen 1974 fanns förutom dessa två ytterligare ett antal vapen från tidigare enheter.[34] Man valde att skapa ett nytt vapen med, i stället för tre humleax, ett ax och två blad. Färgen ändrades till rött. Vapnet registrerades 1977.
Se även
- Personer med anknytning till Tierps kommun
Referenser
- ↑ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/036009000, läst: 17 juni 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ↑ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2026, SCB, 12 maj 2026, läs online.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ↑ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ↑ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ ”Kommunfakta”. Tierps kommun. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514190346/http://www.tierp.se/kommunochpolitik/kommunfakta.4.752b3c0012680e5b3a380001591.html. Läst 8 januari 2011.
- ↑ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ↑ Om Tierps tingsrätt (NAD)
- ↑ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
- 1 2 ”Tierp - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tierp. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ↑ ”Naturreservat - tierp.se”. www.tierp.se. https://www.tierp.se/tierp.se/bo-trafik-och-miljo/natur-miljo-och-klimat/naturreservat.html. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Båtfors”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/batfors.html. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Lerorna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/lerorna.html. Läst 6 oktober 2022.
- ↑
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ↑ ”Rödgrönt styre i Tierp”. SVT Nyheter. 7 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/rodgront-styre-i-tierp. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Blågrön konstellation i Tierp: ”Ett historiskt förslag””. SVT Nyheter. 15 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/historiskt-blagront-styre-i-tierp-galler-att-gora-det-basta-av-situationen. Läst 6 oktober 2022.
- 1 2 ”Kan bli historiskt maktskifte i Tierp: ”Det är tungt och man är besviken””. SVT Nyheter. 10 september 2018. https://www.svt.se/nyheter/val2018/historiskt-maktskifte-i-tierp. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Kommunstyrelsen”. Tierps kommun. https://www.tierp.se/tierp.se/kommun-och-inflytande/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 8 september 2018.
- ↑ ”Kommunalråd och förtroendevalda - tierp.se”. www.tierp.se. https://www.tierp.se/tierp.se/kommun-och-politik/politik-och-beslut/kommunalrad-och-fortroendevalda.html. Läst 13 mars 2025.
- ↑ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. tierp.tromanpublik.se. http://tierp.tromanpublik.se/organisation/04350d9a-4eea-46e3-a476-3dbae8b03fb5. Läst 13 mars 2025.
- ↑ ”Kommunalråd hoppar av”. SVT Nyheter. 2 oktober 2005. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/kommunalrad-hoppar-av. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Wennberg slutar som ledare för Socialdemokraterna”. unt.se. https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/r050k2dj/unt-2m_0kr_art. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Historiskt beslut – Sara Sjödal (C) leder nya styret Tierp”. Sveriges Radio. 6 november 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7084155. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Jävsnämnden - Förtroendevalda hos oss.”. tierp.tromanpublik.se. http://tierp.tromanpublik.se/organisation/9dc68b36-9c95-4c31-b7f2-602821d44b59. Läst 13 mars 2025.
- ↑ ”Krisledningsnämnd - Förtroendevalda hos oss.”. tierp.tromanpublik.se. http://tierp.tromanpublik.se/organisation/e6eb60e6-d780-4454-b976-60d1a1be09f3. Läst 13 mars 2025.
- ↑ ”Lönenämnden - Förtroendevalda hos oss.”. tierp.tromanpublik.se. http://tierp.tromanpublik.se/organisation/7154f50b-7b6c-49b6-a379-3d3d03339885. Läst 13 mars 2025.
- ↑ ”Valnämnden - Förtroendevalda hos oss.”. tierp.tromanpublik.se. http://tierp.tromanpublik.se/organisation/bbd74f23-e5d2-4490-ae8a-a2ac3aafd150. Läst 13 mars 2025.
- ↑ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ↑ Hallberg, V.. ”Kulturarvstrappan i Tierps kommun – alla skolelever får uppleva det lokala kulturarvet” (PDF). Sveriges Hembygdsförbund. https://shfstor.blob.core.windows.net/shf/uploads/file/Kulturarvstrappan%20i%20Tierps%20kommun.pdf. Läst 6 oktober 2022.
- ↑ ”Tierps äldre kommunvapen”. Tierps kommun. 4 mars 2014. Arkiverad från originalet den 2 september 2016. https://web.archive.org/web/20160902093200/http://www.tierp.se/kommun-och-politik/kommunfakta/tierps-aldre-kommunvapen.html. Läst 2 september 2016.