Trankils socken
| Trankils socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Värmland |
| Härad | Nordmarks härad |
| Kommun | Årjängs kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 99 kvadratkilometer |
| Upphov till | Trankils landskommun Trankils församling |
| Motsvarar | Trankils distrikt |
| Tingslag | Nordmarks tingslag |
| Karta | |
  Trankils sockens läge i Värmlands län. | |
| Koordinater | 59°16′54″N 11°54′11″Ö / 59.28166667°N 11.90305556°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2192 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Trankils distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Trankils socken i Värmland ingick i Nordmarks härad, ingår sedan 1971 i Årjängs kommun och motsvarar från 2016 Trankils distrikt.
Socknens areal är 98,95 kvadratkilometer varav 68,03 land.[1] År 2000 fanns här 356 invånare.[2] Orten Lennartsfors samt sockenkyrkan Trankils kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Socknen har medeltida ursprung och omnämns första gången 1334.[3] Enligt en sägen ska församlingens första kyrka ha stått i Trane, norr i socknen, men denna kyrka ska ha flyttats för att ligga mer skyddat från Norge.[3] Trots att det finns vissa indikationer på att det skulle kunna vara så, så finns inga säkra belägg för att så skulle vara fallet.[3] Det har också föreslagits att det skulle kunna röra sig om att Trane tidigare utgjorde en egen socken och tidigt uppgick i Trankil, men då det inte finns skriftliga belägg för det finns det bara indicier på att detta skulle vara fallet.[3] Första gången Trankils socken omnämns i skrift är 1334, i en påvlig räkenskap över nuntien Gervasis uppbörd av peterspenning.[3]
På en sockenstämma i januari 1788 beslöts efter votering att flytta kyrkan till nuvarande Lennartsfors, något som bestreds redan i maj samma år av 28 sockenbor.[3] Efter 36 år upphävdes beslutet och kyrkan fick stå kvar.[3] Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Trankils församling och för de borgerliga frågorna bildades Trankils landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Holmedals landskommun som 1971 uppgick i Årjängs kommun.[2] Den 1 januari 2016 inrättades distriktet Trankil, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Nordmarks härad. De indelta soldaterna tillhörde Värmlands regemente, Nordmarks kompani.[4]
Geografi
Trankils socken ligger sydväst om Årjäng kring norra delen av Lelång med sjösystemet Stora Le i väster. Socknen har odlingsbygd vid sjöarna och är i övrigt en starkt kuperad skogsbygd.[1][5][6][7]
Bergarterna i socknen består till stora delar av förskiffrad granit, men även kvarts, fältspat, glimmerskiffer och hornblände förekommer.
Dalslands kanal går igenom socknen, med sluss i Lennartsfors.
Fornlämningar
Från stenåldern är cirka 50 boplatser funna med tolv hällkistor. Från bronsåldern finns spridda gravrösen.[5][6][8][9]
Namnet
Namnet skrevs på 1330-talet Traukiol. Efterleden är köl, 'höglänt ödemark'. Förleden innehåller sannolikt ett äldre ånamn Trana, bildat från fågelnamnet trana.[10]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Trankils socken 1780–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1780 | 385 | |||
| 1790 | 358 | |||
| 1810 | 389 | |||
| 1820 | 473 | |||
| 1830 | 707 | |||
| 1840 | 791 | |||
| 1850 | 990 | |||
| 1860 | 1 175 | |||
| 1870 | 1 150 | |||
| 1880 | 1 082 | |||
| 1890 | 1 084 | |||
| 1900 | 1 123 | |||
| 1910 | 1 197 | |||
| 1920 | 1 127 | |||
| 1930 | 1 087 | |||
| 1940 | 964 | |||
| 1950 | 811 | |||
| 1960 | 623 | |||
| 1970 | 507 | |||
| 1980 | 420 | |||
| 1990 | 430 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Se även
Referenser
- 1 2 Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Trankil socken
- 1 2 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- 1 2 3 4 5 6 7 Gösta Höglind. I Sydväst. Läst 5 april 2021
- ↑ Administrativ historik för Trankil socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- 1 2 Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- 1 2 Nationalencyklopedin
- ↑ Häradskartor för Värmlands län från 1883-1896 av Rikets allmänna kartverk. Från Geobibliotekets kartsamlingar, Stockholms Universitet
- ↑ Fornlämningar, Statens historiska museum: Trankils socken
- ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Trankils socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ↑ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Värmlands län, del 4 Hermes 1964 libris
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Trankils socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Trankils socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
