Transkaukasiska SFSR

Efter februarirevolutionen i Ryssland 1917 styrdes Transkaukasus (Georgien, Armenien och Azerbajdzjan) av en särskild transkaukasisk kommitté kallad Ozavkom.^[2][3] När bolsjevikerna tog över makten i oktoberrevolutionen samma år bröt regionen - som huvudsakligen styrdes av oppositionella mensjeviker - sig ur Ryssland och bildade Transkaukasiska kommissariatet.^[3] Kommissariatet uttryckte vikten av autonomi för Transkaukasus och slöt även en separat vapenvila med Osmanska riket i Erzincan den 18 december 1917 (n.s.).^[2][4]

I efterspelet efter freden i Brest-Litovsk den 3 mars 1918 etablerade ledare i regionen det gemensamma Transkaukasiska sejm (parlament) den 26 mars. Några veckor senare - den 9 april 1918 - förklarade den Transkaukasiska demokratiska federativa republiken fullständig självständighet från Ryssland. Den nya republiken överlevde dock inte Turkiets anfall i maj-juni 1918.^[2]

I slutet av maj 1918 och framåt så förklarade Armenien, Georgien och Azerbajdzjan sig samtliga självständiga. Den ryskvänliga och bolsjevikdominerade Bakukommunen uppstod ungefär samtidigt i Azerbajdzjan, den 13 april 1918, och hade makten över huvudstaden fram till den 31 juli. I september samma år krossades dock kommunen. Efter att det osmanska riket föll samman i oktober-november 1918 fick den transkaukasiska regionen ett visst andningsutrymme i ett par år, vilket gjorde att de ingående länderna kunde bygga upp en större motståndskraft mot anfall från norr där det ryska inbördeskriget pågick. Motståndare som det var aktuellt att försvara regionen från fanns på både den röda och vita sidan i inbördeskriget.^[2]

Under de följande åren kom området att mer och mer bli inblandat i ryska inbördeskriget och härjades av Röda armén. I slutänden blev de alla sovjetrepubliker. I mars 1922 återförenades området till en union av sovjetrepubliker och blev senare samma år en gemensam rådsrepublik och delstat i Sovjetunionen. 1936 löstes den federativa Transkaukasiska sovjetrepubliken upp och Armenien, Azerbajdzjan och Georgien blev tre separata delstater i Sovjetunionen: Armeniska SSR, Azerbajdzjanska SSR och Georgiska SSR.

• Mikaberidze, Alexander (2007) (på engelska). Historical dictionary of Georgia. Historical dictionaries of Europe ; no. 50. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 10464509. ISBN 978-0-8108-5580-9 

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Transkaukasiska socialistiska federativa sovjetrepubliken, 1904–1926.

Sovjetunionens republiker Armeniska SSR · Azerbajdzjanska SSR · Estniska SSR · Georgiska SSR · Kazakiska SSR · Kirgiziska SSR · Lettiska SSR · Litauiska SSR · Moldaviska SSR · Ryska SFSR · Tadzjikiska SSR · Turkmenska SSR · Ukrainska SSR · Uzbekiska SSR · Vitryska SSR Kortlivade sovjetrepubliker: Abchaziska SSR (1921–1931) · Karelsk-finska SSR (1940–1956) · Transkaukasiska SFSR (1922–1936)