U (SAB)
U är det signum i SAB som betecknar ämnet naturvetenskap.
Indelning
| Kod | Rubrik |
|---|---|
| U | Naturvetenskap |
| Ua | Astronomi |
| Uaa | Universum |
| Uaab | Galaxer |
| Uaaba | Vintergatan |
| Uaabb | Magellanska molnen |
| Uaac | Stjärnhopar och associationer |
| Uaaf | Det interstellära mediet |
| Uab | Solsystemet |
| Uaba | Solen |
| Uabb | Planeter (utom Jorden) |
| Uabba | Merkurius |
| Uabbb | Venus |
| Uabbc | Mars |
| Uabbd | Småplaneter |
| Uabbe | Jupiter |
| Uabbf | Saturnus |
| Uabbg | Uranus, Neptunus och Pluto |
| Uabd | Jorden |
| Uabe | Månen |
| Uabf | Kometer |
| Uabg | Meteorer, zodiakljus och solvind |
| Uac | Stjärnor |
| Uacc | Dubbel- och multipelstjärnor |
| Uacd | Variabla stjärnor |
| Uacda | Eruptiva variabler |
| Uae | Praktisk astronomi |
| Uaeo | Optisk astronomi |
| Uaer | Radio- och radarastronomi |
| Uaeö | Övriga observationsmetoder |
| Uaf | Tidmätning |
| Uafa | Almanackor |
| Uag | Celest mekanik |
| Uah | Sfärisk astronomi och positionsastronomi |
| Uai | Astrofysik |
| Uaia | Relativistisk astrofysik |
| Ub | Geofysik |
| Uba | Meteorologi |
| Ubaa | Atmosfärens sammansättning, struktur och mekanik |
| Ubab | Lufttemperatur och strålning |
| Ubac | Lufttryck |
| Ubad | Luftströmmar och vindsystem |
| Ubae | Stormar |
| Ubag | Luftfuktighet |
| Ubah | Speciella fenomen i atmosfären |
| Ubai | Praktisk meteorologi |
| Ubaj | Klimatologi |
| Ubb | Oceanografi och hydrologi |
| Ubba | Oceanografi |
| Ubbaa | Havsvattnets egenskaper |
| Ubbab | Maringeologi |
| Ubbad | Havsströmmar, vågor och tidvatten |
| Ubbb | Hydrologi |
| Ubbbc | Sjöar |
| Ubbbd | Floder, älvar och åar |
| Ubbbg | Grundvatten |
| Ubc | Geodesi |
| Ubcf | Fotogrammetri |
| Ubcg | Gravitationsmätning |
| Ubci | Lantmäteri och fältmätning |
| Ubd | Jordmagnetism |
| Ubdd | Magnetosfär och jonosfär |
| Ube | Vulkaner och jordbävningar |
| Ubea | Vulkaner |
| Ubeb | Jordbävningar |
| Uc | Fysik och kemi |
| Ucb | Mekanik |
| Ucba | Fasta kroppars mekanik |
| Ucbaa | Stelkroppsmekanik |
| Ucbab | Deformerbara kroppars mekanik |
| Ucbb | Fluidmekanik |
| Ucbba | Vätskors mekanik |
| Ucbbb | Gasdynamik och aerodynamik |
| Ucc | Fysik |
| Ucca | Akustik |
| Uccb | Optik |
| Uccc | Värmelära |
| Uccd | Elektricitet och magnetism |
| Uccda | Elektricitet |
| Uccdb | Elektronik |
| Uccdm | Magnetism |
| Ucce | Teoretisk och matematisk fysik |
| Uccea | Relativitetsteori |
| Ucceb | Kvantfysik och fältteori |
| Uccec | Statistisk mekanik |
| Ucced | Fysikens matematiska metoder |
| Uccg | Fasta tillståndets fysik |
| Uccgc | Ytor, gränsytor och tunna skikt |
| Ucch | Vätskors fysik |
| Ucci | Gasfysik |
| Uccj | Plasmafysik |
| Ucd | Molekyl-, atom-, kärn- och partikelfysik |
| Ucdb | Strålningsfysik: allmänt |
| Ucdc | Atom- och molekylfysik |
| Ucdg | Kärn- och partikelfysik |
| Ucdga | Partikelfysik |
| Ucdgaa | Leptoner |
| Ucdgab | Hadroner |
| Ucdgc | Atomkärnor och kärnstruktur |
| Ucdge | Kärnreaktioner |
| Ucdgf | Radioaktivitet |
| Uce | Kemi |
| Ucea | Oorganisk kemi |
| Uceb | Organisk kemi |
| Uceba | Synteser och reaktioner |
| Ucebb | Organiska föreningar: allmänt |
| Ucebc | Alifatiska och cykliska föreningar |
| Ucebh | Naturämnen |
| Ucebha | Steroider |
| Ucebhc | Proteiner |
| Ucebhe | Kolhydrater |
| Ucebj | Polymerer |
| Ucee | Teoretisk och fysikalisk kemi |
| Uceea | Aggregationstillståndens kemi |
| Uceeb | Molekyl- och atomstruktur |
| Uceee | Kvantkemi |
| Uceef | Fysikalisk kemi |
| Uceefa | Elektrokemi och lösningar |
| Uceefc | Fotokemi |
| Uceefe | Termokemi |
| Uceeff | Kärnkemi |
| Uceefg | Kemiska reaktioner och kemisk syntes |
| Ucef | Analytisk kemi |
| Ucefa | Optiska metoder |
| Ucefb | Termiska metoder |
| Ucefc | Elektromagnetiska metoder |
| Ucefd | Radiokemiska metoder |
| Ucefe | Kromatografi |
| Ucefs | Gasanalys |
| Ud | Geologi och paleontologi |
| Uda | Allmän och historisk geologi |
| Udaa | Endogena processer |
| Udac | Exogena processer |
| Udacg | Glaciologi |
| Udad | Geomorfologi |
| Udada | Kontinenter |
| Udadb | Öar och korallrev |
| Udadc | Berg och kullar |
| Udadd | Grottor och dalar |
| Udade | Slätter, öknar och stäpper |
| Udag | Historisk geologi |
| Udaga | Prekambriska eran |
| Udagb | Paleozoiska eran |
| Udagba | Kambrium |
| Udagbb | Ordovicium |
| Udagbc | Silur |
| Udagbd | Devon |
| Udagbe | Karbon |
| Udagbf | Perm |
| Udagf | Mesozoiska eran |
| Udagfa | Trias |
| Udagfb | Jura |
| Udagfc | Krita |
| Udagh | Kenozoiska eran |
| Udagha | Tertiärtiden |
| Udaghb | Kvartärtiden |
| Udb | Paleontologi |
| Udba | Paleobotanik |
| Udbae | Fanerogamer (fröväxter) |
| Udbah | Kryptogamer (sporväxter) |
| Udbb | Paleozoologi |
| Udbbe | Vertebrata (ryggradsdjur) |
| Udbbj | Evertebrata (ryggradslösa djur) |
| Udt | Geokemi |
| Udu | Mineralogi |
| Udua | Allmän mineralogi och kristallografi |
| Udub | Särskilda mineral |
| Uduc | Meteoriter |
| Udv | Petrologi |
| Udva | Eruptiva bergarter |
| Udvd | Metamorfa bergarter |
| Udve | Sedimentära bergarter |
| Udx | Ekonomisk geologi |
| Udxb | Förekomster av mineraliska brännmaterial |
| Udxc | Järnmalmsförekomster |
| Udxd | Förekomster av metaller och halvmetaller |
| Udxe | Förekomster av värdefull sten |
| Udxf | Vattenförekomster |
| Udxg | Förekomster av värdefulla jordarter |
| Udxh | Förekomster av ädelstenar |
| Udxö | Förekomster av övriga värdefulla mineral |
| Ue | Biologi |
| Ue.02 | Biologisk teknik |
| Ue.03 | Anatomi |
| Ue.033 | Histologi |
| Ue.034 | Embryologi |
| Ue.039 | Cytologi |
| Ue.04 | Fysiologi |
| Ue.041 | Cirkulation |
| Ue.042 | Respiration |
| Ue.043 | Näringslära och metabolism |
| Ue.044 | Sekretion och exkretion |
| Ue.046 | Fortplantning |
| Ue.047 | Rörelse, sinnen och motorik |
| Ue.048 | Biofysik och biokemi |
| Ue.049 | Molekylärbiologi |
| Ue.05 | Ekologi |
| Ue.051 | Autekologi |
| Ue.052 | Synekologi |
| Ue.055 | Ekosystem i vatten |
| Ue.056 | Ekosystem på land |
| Ue.07 | Biogeografi |
| Ue.08 | Vattnens växt- och djurvärld |
| Ue.082 | Havens växt- och djurvärld |
| Ue.084 | Sötvattnens växt- och djurvärld |
| Uea | Utvecklingslära och genetik |
| Ueaa | Utvecklingslära |
| Ueab | Genetik |
| Ueaba | Genteknik |
| Ueb | Fysisk antropologi |
| Ueba | Den förhistoriska människan |
| Uec | Mikrobiologi |
| Ueca | Bakteriologi |
| Uecb | Virologi |
| Ued | Bioteknik |
| Uf | Botanik |
| Uf.01 | Systematik |
| Uf.02 | Växtkonservering och -preparering |
| Uf.03 | Växtanatomi och morfologi |
| Uf.033 | Histologi |
| Uf.034 | Embryologi |
| Uf.035 | Palynologi |
| Uf.039 | Cytologi |
| Uf.04 | Växtfysiologi |
| Uf.05 | Växtekologi |
| Uf.06 | Växtpatologi |
| Uf.07 | Växtgeografi |
| Uf.08 | Vattnens växtvärld |
| Ufa | Särskilda grupper av växter |
| Ufaa | Vedartade växter |
| Ufab | Nyttoväxter |
| Ufac | Giftiga växter |
| Ufe | Fanerogamer (fröväxter): allmänt |
| Uff | Gömfröväxter |
| Uffa | Tvåhjärtbladiga växter |
| Uffaa | Kaktusväxter (Cactaceae) |
| Uffab | Korsblommiga (Brassicaceae) |
| Uffac | Rosväxter (Rosaceae) |
| Uffad | Ärtväxter (Fabaceae) |
| Uffae | Flockblommiga (Apiaceae) |
| Uffaf | Korgblommiga (Asteraceae) |
| Uffag | Potatisväxter (Solanaceae) |
| Uffah | Kransblommiga (Lamiaceae) |
| Uffaö | Övriga tvåhjärtbladiga |
| Uffb | Enhjärtbladiga växter |
| Uffba | Palmer (Palmae) |
| Uffbb | Tågväxter (Juncaceae) och halvgräs (Cyperaceae) |
| Uffbc | Gräs (Poaceae) |
| Uffbd | Liljeväxter (Liliaceae) |
| Uffbe | Orkidéer (Orchidaceae) |
| Uffbö | Övriga enhjärtbladiga |
| Ufg | Nakenfröiga växter |
| Ufga | Barrväxter |
| Ufh | Kryptogamer |
| Ufha | Ormbunksväxter |
| Ufhb | Mossor |
| Ufhba | Bladmossor |
| Ufhbb | Levermossor |
| Ufhbd | Nålfruktmossor (Anthocerotopsida) |
| Ufhc | Alger |
| Ufhca | Grönalger |
| Ufhcb | Euglenider och dinoflagellater |
| Ufhcc | Brunalger |
| Ufhcd | Rödalger |
| Ufhce | Guldalger, gulgrönalger och kiselalger |
| Ufhcf | Blågrönalger |
| Ufhd | Lavar |
| Ufhe | Svampar |
| Ufhea | Giftiga svampar |
| Ufhed | Basidiesvampar |
| Ufhee | Sporsäcksvampar |
| Ufhef | Ofullständiga svampar |
| Ufheg | Algsvampar (Phycomycetes) |
| Ufheh | Slemsvampar |
| Ug | Zoologi |
| Ug.01 | Systematik |
| Ug.02 | Djurkonservering och preparering |
| Ug.03 | Djuranatomi och morfologi |
| Ug.033 | Histologi |
| Ug.034 | Embryologi |
| Ug.039 | Cytologi |
| Ug.04 | Djurfysiologi |
| Ug.05 | Djurekologi och -psykologi |
| Ug.06 | Djurpatologi |
| Ug.07 | Djurgeografi |
| Ug.08 | Vattnens djurvärld |
| Uge | Ryggradsdjur |
| Ugf | Däggdjur |
| Ugfa | Primater |
| Ugfb | Rovdjur |
| Ugfbb | Sälar |
| Ugfc | Partåiga och uddatåiga hovdjur |
| Ugfd | Elefantdjur och hyraxar |
| Ugfe | Valar |
| Ugff | Fladdermöss, pälsfladdrare och insektsätare |
| Ugfg | Gnagare och hardjur |
| Ugfh | Myrkottar och tandfattiga |
| Ugfi | Pungdjur |
| Ugfj | Kloakdjur |
| Ugfk | Sirendjur |
| Ugfl | Jordsvin (Tubulidentata) |
| Ugg | Fåglar |
| Ugga | Tättingar |
| Uggb | Hackspettar |
| Uggc | Musfåglar, trogoner och blåkråkefåglar |
| Uggd | Seglarfåglar |
| Ugge | Skärrfåglar och Ugglor |
| Uggf | Gökfåglar |
| Uggg | Papegojfåglar |
| Uggh | Duvfåglar |
| Uggi | Vadarfåglar |
| Uggj | Tran- och rallfåglar |
| Uggk | Hönsfåglar |
| Uggl | Rovfåglar |
| Uggm | Andfåglar |
| Uggn | Storkfåglar |
| Uggo | Pelikanfåglar och stormfåglar |
| Uggp | Doppingar och lommar |
| Uggr | Stubbstjärthöns och ratiter |
| Uggs | Pingviner |
| Uggt | Flamingor |
| Ugh | Kräldjur och groddjur |
| Ugha | Kräldjur: allmänt |
| Ughb | Krokodildjur |
| Ughc | Sköldpaddor |
| Ughd | Ormar |
| Ughe | Ödlor och bryggödlor |
| Ughf | Groddjur: allmänt |
| Ughg | Stjärtgroddjur och maskgroddjur |
| Ughh | Stjärtlösa groddjur |
| Ugi | Fiskar och rundmunnar |
| Ugia | Äkta benfiskar |
| Ugib | Benganoider, broskganoider och lungfiskar |
| Ugic | Hajfiskar |
| Ugid | Fengäddor och kvastfeningar |
| Ugie | Rundmunnar |
| Ugj | Ryggradslösa djur |
| Ugja | Deuterostomer (utom ryggradsdjur) |
| Ugjaa | Lansettfiskar och manteldjur |
| Ugjab | Pilmaskar och skäggmaskar |
| Ugjac | Tagghudingar |
| Ugjad | Hemichordata |
| Ugjb | Insekter |
| Ugjba | Steklar |
| Ugjbb | Fjärilar, nattsländor och näbbsländor |
| Ugjbc | Tvåvingar och loppor |
| Ugjbd | Skalbaggar och vridvingar |
| Ugjbe | Nätvingar |
| Ugjbf | Halvvingar |
| Ugjbg | Tripsar |
| Ugjbh | Löss och stövsländor |
| Ugjbi | Hopprätvingar |
| Ugjbj | Bäcksländor och spinnfotingar |
| Ugjbk | Kackerlackor och bönsyrsor |
| Ugjbl | Trollsländor och dagsländor |
| Ugjbm | Vinglösa insekter |
| Ugjc | Leddjur, trögkrypare och spindeldjur |
| Ugjca | Mångfotingar |
| Ugjcb | Trögkrypare och klomaskar |
| Ugjcc | Palpkäkar (spindeldjur) |
| Ugjd | Kräftdjur |
| Ugjda | Sköldkräftor |
| Ugjdb | Övriga högre kräftdjur |
| Ugjdc | Rankfotingar och karplöss |
| Ugjdd | Hoppkräftor och mystacocarida |
| Ugjde | Musselkräftor |
| Ugjdf | Bladfotingar, anostraca och cephalocarida |
| Ugje | Blötdjur |
| Ugjea | Bläckfiskar |
| Ugjeb | Snäckor och elefanttandsnäckor |
| Ugjec | Urmollusker, ledsnäckor och maskmollusker |
| Ugjed | Musslor |
| Ugjf | Armfotingar, mossdjur och phoronida |
| Ugjfa | Armfotingar (Brachiopoda) |
| Ugjfb | Mossdjur (Bryozoa) |
| Ugjfc | Phoronida |
| Ugjg | Maskar |
| Ugjgb | Havsborstmaskar |
| Ugjgc | Glattmaskar (Oligochaeta) |
| Ugjgd | Iglar |
| Ugjge | Övriga ringmaskar |
| Ugjgf | Rundmaskar och tagelmaskar |
| Ugjgg | Hjuldjur |
| Ugjgh | Övriga aschelminthes samt entoprocta |
| Ugjgi | Plattmaskar och slemmaskar |
| Ugji | Nässeldjur, kammaneter och mesozoer |
| Ugjia | Koralldjur (Anthozoa) |
| Ugjib | Maneter (Scyphozoa) |
| Ugjic | Hydroider (Hydrozoa) |
| Ugjid | Kammaneter (Ctenophora) |
| Ugjie | Mesozoer (Mesozoa) |
| Ugjj | Svampdjur |
| Ugjk | Urdjur |
| Ugjka | Infusionsdjur |
| Ugjkb | Gisseldjur |
| Ugjkc | Rotfotingar (Rhizopoda) |
| Ugjkd | Spordjur |
| Uh | Miljöfrågor och naturskydd |
| Uha | Miljöekonomi |
| Uhb | Humanekologi |
| Uhc | Föroreningsfrågor |
| Uhca | Luftföroreningar |
| Uhcb | Vattenföroreningar |
| Uhcc | Markföroreningar |
| Uhcd | Förorenande ämnen |
| Uhch | Föroreningskällor |
| Uhd | Antropogena klimatförändringar |
| Uhe | Naturskydd |
| Uhef | Naturskydd: växter |
| Uheg | Naturskydd: djur |
| Anm: Tabellen visar endast huvudindelningar. Mer detaljerade underkategorier finns i det fullständiga SAB-systemet. | |
Referenser
- Viktorsson, Elisabet (red) (2015). Klassifikationssystem för svenska bibliotek: Version 2015:1. Svensk biblioteksförenings kommitté för Klassifikationssystem för svenska bibliotek. https://metadatabyran.kb.se/download/18.44613d3618ee55a56597a93/1700051284911/SAB%202015.pdf. Läst 2 april 2026.