Vessige socken
| Vessige socken Socken | |
| | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Härad | Årstads härad |
| Kommun | Falkenbergs kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 61 kvadratkilometer |
| Upphov till | Vessige landskommun Vessige församling |
| Motsvarar | Vessige distrikt |
| Tingslag | Hallands mellersta domsagas tingslag (–) Årstads och Faurås tingslag (–) Årstads tingslag (–) |
| Karta | |
![]() Vessige sockens läge i Hallands län. | |
| Koordinater | 56°58′35″N 12°39′42″Ö / 56.97638889°N 12.66166667°Ö |
![]() Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1519 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Vessige distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Vessige socken i Halland ingick i Årstads härad, ingår sedan 1971 i Falkenbergs kommun och motsvarar från 2016 Vessige distrikt.
Socknens areal är 60,81 kvadratkilometer, varav 58,02 land.[1] År 2000 fanns här 723 invånare.[2] Tätorten Vessigebro med sockenkyrkan Vessige kyrka ligger i socknen. Socknen ligger nordost om Falkenberg.
Administrativ historik
Vessige socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Vessige församling och för de borgerliga frågorna till Vessige landskommun. Landskommunen senare inkorporerades 1952 i Vessigebro landskommun som 1971 uppgick i Falkenbergs kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Vessige, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Årstads härad. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Hallands första båtsmanskompani.[3][4]
Geografi och natur
Socknen är odlad slättbygd i väster och skogsbygd i öster.[5][6][1] De västra delarna ligger under högsta kustlinjen. De består av bördiga lerjordar. De östra delarna låg ovanför kustlinjen och består istället av morän.
Ätran bildar socknens västgräns (mot Alfshög socken. Biflödet Lillån rinner genom socknen. Musåns naturreservat ligger längs ett av Lillåns biflöden. Största insjö är Sjönevadssjön som avvattnas av en mindre bäck som mynnar i Lillån. Andra sjöar i socknen är Barnasjön, Björseredssjön, Härbillingen, Häståsasjön, Iglakärrsjön, Lilla Björsjön, Lillsjön, Långasjö, Perssjön, Sjösgärdessjön, Tussjö och Yxsjö.
Skattagårds naturreservat är ett kommunalt naturreservat.
Historia
Från stenåldern finns omkring 15 boplatser och en hällkista. Från bronsåldern finns cirka 25 högar, gravrösen och skålgropsstenar. Från järnåldern finns gravar, tio mindre gravfält, domarringar och sliprännestenar. En offerkälla är känd vid Jöns Hansgård.[5][6][7][8]
Det är troligt att kyrkan anlades på en tidigare kultplats. Den är helgad åt Sankt Clemens, vilket ses som ett tecken på att det tidigt byggdes en kyrka. Under medeltiden hyggdes en stenkyrka. Baserat på att den byggdes med absid dateras den till ungefär 1170-1220.[9] Sjönevad, beläget mellan kyrkbyn Vessigebro och Drängsered, har en lång historia. Mitt i Sjönevadssjön finns den medeltida borgruinen Sjönevadsborg. Den finns omnämnd i Kung Valdemars jordebok (1231) och hade då sju underliggande byar. Det finns en tradition med marknader som går tillbaka till 1200-talet[10] Där fanns även förr ett gästgiveri.[11] I Häståsaberget i närheten av Sjönevad bedrevs mellan 1926 och 1938 brytning av granat. Den stod för en stor del av världsproduktionen av mineralen vintern 1936–37, då produktionen i Spanien låg nere p.g.a. spanska inbördeskriget.[12]
En sätesgård var Bjerrome säteri.[13] Fram till slutet av 1700-talet dominerade frälsejord. Det fanns också kronojord (förutom under senare halvan av 1700-talet), medan enbart en gård var skattejord. Jorden kom sedan genom skatteköp fram till mitten av 1800-talet att övergå i privat ägo.[9]'
Under 1850-talet revs den medeltida kyrkan och ersattes av en ny större kyrka. Genom ett förfalskat donationsbrev kom ättlingar till Mårten Nilsson Kjerrulf att från 1760 till 1896 inneha tjänsten som kyrkoherde. Det byggdes en en bro över Ätran 1874. Genom bron och framförallt den från 1894 och framåt byggda Falkenbergs Järnväg kom samhället Vessigebro att växa till sig (namnet kommer från stationen på Alfshögssidan av Ätran).[9]
Namnet
Namnet (1288 Wäsöghä) kommer från kyrkbyn. Förleden kan innehålla ett ånamn Väs(a) avseende Lillån som vid kyrkbyn mynnar i Ätran. Efterleden är hög, kanske syftande på den höjd kyrkan ligger på.[14][6]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Vessige socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 616 | |||
| 1760 | 669 | |||
| 1769 | 627 | |||
| 1780 | 705 | |||
| 1790 | 717 | |||
| 1800 | 796 | |||
| 1810 | 846 | |||
| 1820 | 874 | |||
| 1830 | 884 | |||
| 1840 | 925 | |||
| 1850 | 960 | |||
| 1860 | 1 170 | |||
| 1870 | 1 269 | |||
| 1880 | 1 313 | |||
| 1890 | 1 142 | |||
| 1900 | 1 192 | |||
| 1910 | 1 156 | |||
| 1920 | 1 185 | |||
| 1930 | 1 049 | |||
| 1940 | 1 125 | |||
| 1950 | 1 018 | |||
| 1960 | 956 | |||
| 1970 | 818 | |||
| 1980 | 721 | |||
| 1990 | 756 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Referenser
- 1 2 Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Vessige socken
- 1 2 Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ↑ Administrativ historik för Vessige socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ↑ ”Om Hallands båtsmanskompani”. Arkiverad från originalet den 13 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130313035927/http://www.algonet.se/~hogman/regementen_flo.htm. Läst 24 december 2012.
- 1 2 Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- 1 2 3 Nationalencyklopedin
- ↑ Fornlämningar, Statens historiska museum: Vessige socken
- ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Vessige socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- 1 2 3
- ↑ ”Riksintressen - Halland”. Riksantikvarieämbetet. sid. 5. https://www.raa.se/publicerat/varia2009_41.pdf. Läst 12 januari 2023.
- ↑ Sjönevad, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ↑ Jenny Andersson, Charlotte Möller, Inger Lundqvist, Mehrdad Bastani & Ildiko Antal Lundin. Beskrivning till berggrundskartan - Falkenberg. SGU. sid. 56. https://resource.sgu.se/produkter/k/k624-beskrivning-low.pdf
- ↑ Bjerrome, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ↑ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Cederberg, Inga-Lill (2012). ”Tre små röda stugor vid bron över Lillån”. Hallandsbygd 2012/2013(54),: sid. 128-133 : ill. 0440-1263. ISSN 0440-1263. Libris 13874968
- Larsson, Sven (2011). ”Vessige bro : ny överfart vid gammal passage”. Hallandsbygd 2010/2011(52),: sid. 96-102 : ill. 0440-1263. ISSN 0440-1263. Libris 12192226
- Larsson, Sven (1996). Vessige och Alfshög : två socknar i Ätrans dalgång. Vessigebro: Vessige-Alfshögs hembygdsfören. Libris 8399256
- Rasmusson, Eric (1996). ”Bron som skapade ett samhälle”. Hallandsbygd 1996/1997(38),: sid. 56-60. 0440-1263. ISSN 0440-1263. Libris 2896948
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Vessige socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Vessige socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Vessige socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Vessige socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Vessige socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Wessige socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||||


