WD 1856+534

WD 1856+534
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildDraken
Rektascension18t 57m 39,344s[1]
Deklination+53° 30′ 33,30″[1]
Skenbar magnitud ()+17,244[2]
Stjärntyp
SpektraltypJA[3]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: +240,749[1] mas/år
Dek.: -52,470[1] mas/år
Parallax ()40,3931 ± 0,0506[1]
Avstånd80,7 ± 0,1 lå (24,76 ± 0,03 pc)
Absolut magnitud ()+14,37[4]
Detaljer
Massa0,605 ± 0,013[5] M☉
Radie0,0121 ± 0,0002[5] R☉
Luminositet0,000077[5] L☉
Temperatur4 920 ± 50[5] K
Metallicitet<-8,8[6]
Ålder7,4 - 10[5] miljarder år
Andra beteckningar
LP 141-14, WD 1856+534, LSPM J1857+5330, 2MASS J18573936+5330332, NLTT 47263, TIC 267574918, TOI-1690, USNO-B1.0 1435-00280850, WDS J18576+5331C, Gaia DR3 2146576589564898688, Gaia DR2 2146576589564898688[7][8]
G 229-20
Observationsdata
Rektascension18t 57m 37,960s[9]
18t 57m 37,911s[10]
Deklination+53° 31′ 15,25″[9]
+53° 31′ 12,92″[10]
Skenbar magnitud ()+13,15 / 13,23[2]
Stjärntyp
SpektraltypM3.5 V[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+17,19 ± 0,33[9]
+17,38 ± 0,35[10] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +256,055[9] / +241,527[10] mas/år
Dek.: -52,810[9] / -44,335[10] mas/år
Parallax ()40,3480 ± 0,0149[9]
40,3648 ± 0,0147[10]
Avstånd80,84 ± 0,03 / 80,80 ± 0,03 lå (24,76 ± 0,03 pc)
Detaljer
Massa0,335 ± 0,024[6]
0,322 ± 0,023[6] M☉
Radie0,35 ± 0,02[6]
0,34 ± 0,02[6] R☉
Luminositet0,016[11] / 0,015[11] L☉
Temperatur3 521[6] / 3 513[6] K
Andra beteckningar
UCAC4 718-062610, G 229-20, LP 141-13, LSPM J1857+5331, NLTT 47260/47261, 2MASS J18573793+5331140, USNO-B1.0 1435-00280837, WDS J18576+5331AB, WISEA J185738.22+533113.6[12][8]

WD 1856+534 är en trippelstjärna belägen i den södra delen av stjärnbilden Draken. Den har en skenbar magnitud av ca 17,24[2] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 40,39[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 81 ljusår (ca 25 parsec) från solen. Stjärnan är den yttre komponenten i ett visuellt trippelstjärnesystem med ett inre par av röda dvärgstjärnor, kallade G 229-20.

Egenskaper

WD 1856+534 är en gul till vit dvärgstjärna av spektralklass JA[3] Den har en massa av ca 0,6 solmassa,[5] en radie av ca 0,012 solradie[5] eller 40 procent större än jordradien[13] och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,000077[5] gånger solen, vid en effektiv temperatur av ca 4 900 K.[5]

Planetsystem

Konstnärens intryck av WD 1856+534 och dess planet.

Den vita dvärgen är känd för att ha en exoplanet, WD 1856+534 b, i omloppsbana kring den. Exoplaneten upptäcktes med hjälp av transitmetoden av Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS) mellan juli och augusti 2019. En analys av transitdata från 2020 visade att det är en Jupiterliknande jätteplanet med en radie över tio gånger jordens, och att den kretsar nära dess värdstjärna på ett avstånd av 0,02 astronomiska enheter (AE), med en omloppsperiod 60 gånger kortare än Merkurius runt solen.

Det oväntat nära avståndet mellan exoplaneten och den vita dvärgen tyder på att den måste ha migrerat inåt efter att dess värdstjärna utvecklats från en röd jätte till en vit dvärg, annars skulle den ha uppslukats av stjärnan.[6] Denna migration kan relateras till det faktum att WD 1856+534 tillhör ett hierarkiskt trippelstjärnesystem: den vita dvärgen och dess planet är gravitationellt bundna till en avlägsen följeslagare, G 229–20, som i sig är en dubbelstjärna av två röda dvärgstjärnor.[6] Gravitationsinteraktioner med följeslagarstjärnorna kan ha utlöst planetens migration genom Lidov-Kozai-mekanismen[14][15][16] på ett sätt som liknar vissa heta Jupiter. En alternativ hypotes är att planeten istället har överlevt en gemensam höljesfas.[17] I det senare scenariot kan andra planeter som uppslukats tidigare ha bidragit till utstötningen av stjärnhöljet.[18] JWST-observationer verkar ogynnsamma för bildandet via den gemensamma höljet och anger istället migration med hög excentricitet.[19]

Det planetära transmissionsspektrumet som erhölls med GTC OSIRIS är grått och utan några egenskaper, troligen på grund av den höga mängden dis.[20] Transmissionsspektrumet erhölls också med Gemini GMOS. Det visar inga egenskaper förutom en möjlig dipp vid 0,55 μm. Denna egenskap skulle kunna orsakas av norrskensemission på planetens nattsida. Forskningen fann en minsta massa på 0,84 jupitermassa genom att ta hänsyn till transitgeometrin för en betande transit. Forskarna reviderade också parametrarna för vita dvärgar och fann en total ålder på 8-10 miljarder år, i överensstämmelse med systemet som tillhör den tunna skivan.[3]

Observationer med James Webb-teleskopet publicerade 2025 visar ett överskott av infraröd strålning från stjärnan på grund av planetens termiska emission, vilket oberoende bekräftar dess planetariska natur. Observationerna begränsar planetens massa till att vara mindre än sex gånger Jupiters och anger en temperatur på 186 +6−7 K, vilket gör den till den kallaste exoplaneten som hittills direkt observerats och slår därmed den tidigare rekordhållaren, Epsilon Indi Ab.[5]

En sökning med variationer i transittidspunkten fann inga ytterligare planeter. Sökningen exkluderade planeter med en massa på mer än 2 jupitermassor med omloppstider på upp till 500 dygn och planeter med >10 jupitermassor med omloppstider på upp till 1 000 dygn.[21]

WD 1856+534 solsystem[6][5]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
>0,84,[3] <0,84 ± 0,7 MJ
ca 0,02085 ± 0,0014
1,407939217
ca 0
88,778 ± 0,059°
0,946 ± 0,017 RJ

Se även

  • WD 1145+017, en vit dvärg med ett transiterande objekt med störd planetmassa
  • WD J0914+1914, en vit dvärg med en skiva av skräp som härrör från en möjlig jätteplanet
  • ZTF J0139+5245, ytterligare en vit dvärg med en skiva av skräp från ett stört objekt med planetmassa
  • CWISEP J1935-1546, ett fritt flytande objekt med norrskensemission i infrarött
  • PSR J0337+1715, ett trefaldigt kompakt stjärnsystem med en pulsar och två vita dvärgar. Det finns också en kandidat med månmassa som kretsar kring alla tre samtidigt.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, WD 1856+534, 3 oktober 2025..

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 "WD 1856+534 Overview". NASA Exoplanet Archive.
  3. 1 2 3 4 Xu, Siyi; Diamond-Lowe, Hannah; MacDonald, Ryan J.; Vanderburg, Andrew; Blouin, Simon; Dufour, P.; Gao, Peter; Kreidberg, Laura; Leggett, S. K.; Mann, Andrew W.; Morley, Caroline V.; Stephens, Andrew W.; O'Connor, Christopher E.; Thao, Pa Chia; Lewis, Nikole K. (2021-12-01). "Gemini/GMOS Transmission Spectroscopy of the Grazing Planet Candidate WD 1856+534 b". The Astronomical Journal. 162 (6): 296. arXiv:2110.14106. Bibcode:2021AJ....162..296X. doi:10.3847/1538-3881/ac2d26. ISSN 0004-6256.
  4. ↑ Limoges, M. -M.; Bergeron, P.; Lépine, S. (2015). "Physical Properties of the Current Census of Northern White Dwarfs within 40 pc of the Sun". The Astrophysical Journal Supplement Series. 219 (2): 19. arXiv:1505.02297. Bibcode:2015ApJS..219...19L. doi:10.1088/0067-0049/219/2/19.
  5. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Limbach, Mary Anne; Vanderburg, Andrew; et al. (April 2025). "Thermal Emission and Confirmation of the Frigid White Dwarf Exoplanet WD 1856+534b". The Astrophysical Journal Letters. arXiv:2504.16982.
  6. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Vanderburg, Andrew; Rappaport, Saul A.; Xu, Siyi; Crossfield, Ian J. M.; Becker, Juliette C.; Gary, Bruce; et al. (September 2020). "A giant planet candidate transiting a white dwarf". Nature. 585 (7825): 363–367. arXiv:2009.07282. Bibcode:2020Natur.585..363V. doi:10.1038/s41586-020-2713-y. PMID 32939071. S2CID 221738865.
  7. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=WD+1856%2B534. Hämtad 2025-10-16.
  8. 1 2 "LP 141-14 -- White Dwarf". SIMBAD. Université de Strasbourg. Hämtad 20 september 2020.
  9. 1 2 3 4 5 6 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  10. 1 2 3 4 5 6 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  11. 1 2 Hardegree-Ullman, Kevin K.; Apai, Dániel; Bergsten, Galen J.; Pascucci, Ilaria; López-Morales, Mercedes (2023). "Bioverse: A Comprehensive Assessment of the Capabilities of Extremely Large Telescopes to Probe Earth-like O2 Levels in Nearby Transiting Habitable-zone Exoplanets". The Astronomical Journal. 165 (6): 267. arXiv:2304.12490. Bibcode:2023AJ....165..267H. doi:10.3847/1538-3881/acd1ec.
  12. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=G+229-20. Hämtad 2025-10-16.
  13. ↑ Potter, Steve (16 September 2020). "NASA Missions Spy First Possible 'Survivor' Planet Hugging White Dwarf Star". NASA. 20-086. Hämtad 20 september 2020.
  14. ↑ Muñoz, Diego J.; Petrovich, Cristobal (2020-11-19). "Kozai Migration Naturally Explains the White Dwarf Planet WD1856b". The Astrophysical Journal. 904 (1): L3. arXiv:2010.04724. Bibcode:2020ApJ...904L...3M. doi:10.3847/2041-8213/abc564. ISSN 2041-8213. S2CID 222290559.
  15. ↑ O'Connor, Christopher E.; Liu, Bin; Lai, Dong (2020-11-30). "Enhanced Lidov-Kozai migration and the formation of the transiting giant planet WD1856+534b". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 501: 507–514. arXiv:2010.04163. doi:10.1093/mnras/staa3723. ISSN 0035-8711. S2CID 222272242.
  16. ↑ Stephan, Alexander P.; Naoz, Smadar; Gaudi, B. Scott (2021). "Giant Planets, Tiny Stars: Producing Short-period Planets around White Dwarfs with the Eccentric Kozai–Lidov Mechanism". The Astrophysical Journal. 922 (1): 4. arXiv:2010.10534. Bibcode:2021ApJ...922....4S. doi:10.3847/1538-4357/ac22a9. S2CID 224819085.
  17. ↑ Lagos, F.; Schreiber, M. R.; Zorotovic, M.; Gänsicke, B. T.; Ronco, M. P.; Hamers, Adrian S. (2021), "WD 1856 b: a close giant planet around a white dwarf that could have survived a common-envelope phase", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 501 (1): 676–682, arXiv:2010.09747, Bibcode:2021MNRAS.501..676L, doi:10.1093/mnras/staa3703, S2CID 224802868
  18. ↑ Chamandy, Luke; Blackman, Eric G.; Nordhaus, Jason; Wilson, Emily (2021), "Successive common envelope events from multiple planets", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters, 502: L110 – L114, arXiv:2011.11106, doi:10.1093/mnrasl/slab017
  19. ↑ O'Connor, Christopher; Lai, Dong; MacDonald, Ryan; The JWST WD1856b Team (2024-08-01). "The thermal evolution of WD1856b reveals its migration history". AAS Division on Dynamical Astronomy Meeting #55, Id. 401.01. 56 (6): 401.01. Bibcode:2024DDA....5540101O.
  20. ↑ Alonso, R.; Rodríguez-Gil, P.; Izquierdo, P.; Deeg, H. J.; Lodieu, N.; Cabrera-Lavers, A.; Hollands, M. A.; Pérez-Toledo, F. M.; Castro-Rodríguez, N.; Reverte-Payá, D. (2021), "A transmission spectrum of the planet candidate WD 1856+534 b and a lower limit to its mass", Astronomy & Astrophysics, 649: A131, arXiv:2103.15720, Bibcode:2021A&A...649A.131A, doi:10.1051/0004-6361/202140359, S2CID 232417057
  21. ↑ Kubiak, Sarah; Vanderburg, Andrew; Becker, Juliette; Gary, Bruce; Rappaport, Saul A.; Xu, Siyi; de Beurs, Zoe (2023-05-01). "TTV constraints on additional planets in the WD 1856+534 system". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 521 (3): 4679–4694. arXiv:2303.06157. Bibcode:2023MNRAS.521.4679K. doi:10.1093/mnras/stad766. ISSN 0035-8711.

Externa länkar