Wopke Hoekstra

Wopke Hoekstra

Officiellt foto, 2024

EU-kommissionär med ansvar för klimat, nettonollutsläpp och ren tillväxt
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
1 december 2024
Kommission Von der Leyen II
Företrädare Sig själv

EU-kommissionär med ansvar för klimatåtgärder
Tid i befattningen
9 oktober 2023–1 december 2024
Kommission Von der Leyen I
Företrädare Maroš Šefčovič (acting)
Efterträdare Sig själv

Vice statsminister
Tid i befattningen
10 januari 2022–1 september 2023
Företrädare Kajsa Ollongren
Efterträdare Karien van Gennip

Tid i befattningen
10 januari 2022–1 september 2023
Företrädare Ben Knapen
Efterträdare Liesje Schreinemacher (acting)

Partiledare för Kristdemokratisk appell
Tid i befattningen
11 december 2020–14 august 2023
Företrädare Hugo de Jonge
Efterträdare Henri Bontenbal

Finansminister
Tid i befattningen
26 oktober 2017–10 januari 2022
Företrädare Jeroen Dijsselbloem
Efterträdare Sigrid Kaag

Tid i befattningen
31 mars 2021–10 januari 2022

Tid i befattningen
7 juni 2011–26 oktober 2017

Född 30 september 1975
Bennekom, Nederländerna
Politiskt parti Kristdemokratisk appell
Partner Liselot Hoornweg
Barn 4
Webbplats Government website

Wopke Bastiaan Hoekstra (nederländska: [ˈʋɔpkə ˈbɑstijaːn ˈɦukstraː]), född 30 september 1975 i Bennekom i Gelderland, Nederländerna är en nederländsk politiker från Kristdemokratisk appell (CDA) som är EU-kommissionär med ansvar för klimat, nettonollutsläpp och ren tillväxt i den andra von der Leyen-kommissionen.

Hoekstra började sin karriär inom näringslivet varefter han satt i ett decennium i Generalstaterna (Nederländernas parlament); där han satt både i överhuset och underhuset. Han blev därefter finansminister i den tredje Rutte-regeringen från 2017 till 2022 och partiledare för Kristdemokratiska appell från 2020 till 2023.[1] I januari 2022 blev han Nederländernas andre vice premiärminister och utrikesminister i den fjärde Rutte-regeringen. Hoekstra lämnade regeringen i september 2023 för att efterträda Frans Timmermans som EU-kommissionär med ansvar för klimatåtgärder i den första von der Leyen-kommissionen och han behöll sin post när den andra von der Leyen-kommissionen tillträdde i december 2024..[2]

Uppväxt

Han studerade juridik vid Leidens universitet från 1994 och tog en mastersexamen i juridik 2001. Han studerade även historia vid samma universitet under ett år, vilket resulterade i ett propedeutiskt diplom 1997.[3] Under sina studieår i Leiden var han ordförande för studentföreningen Minerva. Hoekstra läste valbara kurser i juridik och ekonomi vid Libera Università Internazionale degli Studi Sociali Guido Carli i Rom år 2000 och tog en MBA-examen vid INSEAD 2005.[4][5]

Innan han gick in i regeringen var Hoekstra delägare i konsultföretaget McKinsey & Company. Hoekstra var även ordförande i styrelsen för Nationella sjöfartsmuseet i Amsterdam och ambassadör för Prinses Maxima Centrum för barnonkologi.[6] Fram till 2006 arbetade han för Shell i Berlin, Hamburg och Rotterdam.[7]

Politisk karriär

De första åren

Hoekstra var kassör i den CDA-anknutna stiftelsen Eduardo Freistichting och styrelseledamot i den lokala CDA-föreningen i Amsterdam.[8]

I december 2010 tillkännagavs att Hoekstra var kandidat till senatsvalet 2011. Han valdes in och blev senatens yngsta ledamot.[6] Att vara ledamot i senaten är en deltidsuppgift, och därför fortsatte Hoekstra som konsult hos McKinsey. Den 6 december samma år höll han sitt jungfrutal under debatten om en skatterelaterad fråga. I senaten utmärkte han sig som partiets talesperson i pensionsfrågor. Han tvekade inte att avvika från partilinjen i ett antal etiska frågor: han var den ende CDA-senatorn som röstade för ett förbud mot att tjänstemän vägrar att viga samkönade par (weigerambtenaar) och för rättslig status för lesbiska föräldrar (meemoederschap). Han omvaldes 2015. Inför parlamentsvalet 2017 bidrog Hoekstra tillN utformningen av CDA:s valmanifest.[9]

Hoekstra utnämndes 2013 av riksdagens press till ”årets politiska talang” och 2016 var han den näst yngsta personen på De Volkskrant:s topplista över de 200 mest inflytelserika nederländarna. År 2016 var han en av de främsta arkitekterna Nbakom partiets program.[6][4]

Finansminister 2017–2022

Hoekstra utnämndes till finansminister i den tredje Rutte-regeringen den 26 oktober 2017, där han efterträdde Jeroen Dijsselbloem.[8]

Vid sitt första möte med andra EU-finansministrar i Bryssel 2017 uttryckte Hoekstra skepsis mot reformer av euroområdet och menade att budgetdisciplin i andra euroländer först var nödvändig.[10] Hoekstra upprepade sin motvilja mot reformer av euroområdet vid ett möte i finansrådet inom CDU 2018, där han varnade för reformer som initierats av Tyskland och Frankrike utan stöd från andra medlemsstater eller allmänheten.[11] Vid ett besök hos sin tyske kollega Olaf Scholz i mars 2018 förklarade Hoekstra dessutom att han är tveksam till planerna på en eurozonbudget, en eurozonfinansminister och ett gemensamt insättningsgarantisystem.[12] Efter att Tyskland och Frankrike i juni 2018 hade skisserat en rad reformer av eurozonen ledde Hoekstra en koalition bestående av tolv andra medlemsstater som motsatte sig sådana reformer, vilken senare skulle komma att kallas Nya Hansan.[13] I januari 2019 kritiserade Hoekstra Europeiska kommissionen för beslutet att inte inleda ett disciplinförfarande mot Italien på grund av landets underskott och skuld, och konstaterade: ”Det är en förlorad möjlighet att göra det rätta på lång sikt”[14], en oro som senare upprepades av premiärminister Mark Rutte vid World Economic Forum.[15]

Under sin tid som minister övervakade Hoekstra regeringens förvärv av en andel i Air France-KLM som motsvarade den franska regeringens andel, i syfte att öka sitt inflytande över flygbolagets verksamhet år 2019.[16] Samma år ledde han förhandlingar med den tyska regeringen om möjligheten att köpa en andel i nätoperatören TenneT.[17] Hoekstra blev 2018 ordförande för en nybildad, informell gruppering av små nordliga och baltiska EU-medlemsstater (Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen och Nederländerna)[18] för att finna en gemensam linje när det gäller inriktningen på reformerna av euroområdet.[19]

Hoekstra har också uttryckt sitt motstånd mot en höjning av Nederländernas bidrag till EU-budgeten till följd av Brexit.[20] År 2019 gick Hoekstra samman med sina kolleger från Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Lettland för att verka för inrättandet av en ny EU-tillsynsmyndighet som skulle ta över tillseendet över penningtvätt hos finansiella företag från medlemsstaterna.[21]

I mars 2020, efter ett spänt möte med andra EU-statschefer där Hoekstra krävde en utredning av de sydeuropeiska ländernas påstådda brist på budgetkapacitet för att hantera covid-19-pandemin, betecknade Portugals premiärminister António Costa hans kommentarer som ”motbjudande”[22] och sade att ”denna återkommande småsinthet fullständigt undergräver själva andan i Europeiska unionen".[22]

Den 31 oktober 2020 förklarade Hoekstra att den nederländska regeringen inte skulle bevilja ytterligare ekonomiskt stöd till KLM så länge bolaget inte gick med på ekonomiska uppoffringar från alla anställda under en period av fem år. I diskussioner med KLM vägrade den nederländska flygpilotföreningen och den nederländska fackföreningsfederationen att gå med på den femårsperiod som Hoekstra krävde.[23] Några dagar senare enades parterna om villkoren och den nederländska regeringen godkände avtalet med KLM den 4 november.[24][25]

Den 11 december 2020, dagen efter att Hugo de Jonge tillkännagett sin avgång som ledare för Kristdemokratiska appellen, nominerade partiets styrelse enhälligt Hoekstra till hans efterträdare.[9] Den 15 januari 2021 avgick Hoekstra tillsammans med den nederländska regeringen, efter att tusentals familjer felaktigt anklagats för bedrägeri mot barnomsorgen.[26] I april 2021 gick han samman med Sigrid Kaag för att lägga fram en misstroendeförklaring och uttrycka sitt missnöje med premiärminister Rutte.[27]

År 2009 visar läckta dokument att Hoekstra förvärvade aktier i ett offshore-bolag, Candace Management Ltd., med säte på Brittiska Jungfruöarna. Han förvärvade ytterligare aktier under 2013 och 2014, medan han var senator.[28] Den 5 oktober 2021 hävdade Paul Tang, en nederländsk center-vänster-ledamot i Europaparlamentet som är ordförande i Europaparlamentets skatteutskott, att Hoekstra symboliskt borde avstå från att delta i EU:s beslut om skatteparadis.[29]

Utrikesminister, 2022–2023

Hoekstra tillsammans med USA:s utrikesminister Antony Blinken i april 2022

Den 10 januari 2022 utnämndes Hoekstra till utrikesminister och vice premiärminister i den fjärde Rutte-regeringen.[30] Regeringen föll den 7 juli 2023 och direkt därefter meddelade Hoekstra att han inte skulle leda CDA inför det nederländska parlamentsvalet 2023.[31][32]

EU-kommissionen

I augusti 2023 blev det känt att Hoekstra skulle få den nederländska nomineringen som klimatkommissionär för EU som efterträdare till Frans Timmermans, som hade dragit sig tillbaka från posten för att bli ledare för den gemensamma alliansen mellan GroenLinks och PvdA.[33] Även om EU:s miljöutskottet inte omedelbart övertygades av Hoekstras planer godkände det snabbt Hoekstra som kandidat.[34] Den 5 oktober 2023 valdes Hoekstra slutligen in med enkel majoritet i Europaparlamentet.[35]

Han var EU:s huvudförhandlare vid Förenta nationernas klimatkonferens 2023 i Dubai månaden därpå, där de deltagande länderna enades om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Enligt tidningen NRC var Hoekstra ”relativt osynlig” under sin mandatperiod, eftersom större delen av mandatperiodens klimatlagstiftning redan hade slutförts.[36] Hoekstra klagade senare på att kinesiska statligt stödda tillverkare översvämmade den europeiska marknaden med förnybara energiprodukter såsom solpaneler, elfordon och elektrolysörer, och han menade att åtgärder måste vidtas.[37]

Efter Europaparlamentsvalet 2024 nominerade regeringen Schoof den 22 juli Hoekstra till att bli nästa nederländska EU-kommissionär.[38] Den 1 december 2024 svors han in som kommissionär för klimat, nettonollutsläpp och ren tillväxt som en del av den andra von der Leyen-kommissionen.[39][40] Enligt en studie av forskare från Utrechts universitet som publicerades i augusti 2025 skulle Atlantens meridionala omvändningscirkulation (AMOC) kunna börja kollapsa redan under 2060-talet.[41] Ett sammanbrott i AMOC skulle utgöra en allvarlig klimatkatastrof som skulle leda till en nedkylning av norra halvklotet. Hoekstra beskrev resultaten som en ”väckarklocka”.[42] I september 2025 beskrev Hoekstra Kinas nya klimatlöfte som "uppenbart nedslående, och med tanke på Kinas enorma klimatpåverkan gör det det betydligt svårare att nå världens klimatmål".[43]

Privatliv

Hoekstra är gift och har fyra barn.[44][9] Han är medlem i Remonstranterna.[45]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Wopke Hoekstra, 18 april 2026.

Noter

  1. ↑ ”Wopke Hoekstra (CDA), bezige bij en nu minister van Financiën” (på nederländska). NOS. 23 oktober 2017. https://nos.nl/artikel/2199353-wopke-hoekstra-cda-bezige-bij-en-nu-minister-van-financien.html. Läst 13 mars 2018.
  2. ↑ ”Take action for a real EU climate leader” (på engelska). act.wemove.eu. Arkiverad från originalet den 20 september 2023. https://web.archive.org/web/20230920032429/https://act.wemove.eu/campaigns/stop-eu-hoekstra-take-action. Läst 5 oktober 2023.
  3. ↑ ”Curriculum Vitae Wopke Hoekstra” (på nederländska). Nederländernas regering. https://www.government.nl/government/members-of-cabinet/wopke-hoekstra/curriculum-vitae.
  4. 1 2 Kok, Laurens (29 augusti 2017). ”CDA-kanjer Wopke Hoekstra topkandidaat voor Financiën” (på nederländska). www.ad.nl. https://www.ad.nl/politiek/cda-kanjer-wopke-hoekstra-topkandidaat-voor-financieneuml-n~aec93bf1/. Läst 13 november 2017.
  5. ↑ ”Preses op carrièrepad” (på nederländska). www.mareonline.nl. 16 juni 2005. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171022181504/http://www.mareonline.nl/0405/34/0101.html. Läst 13 november 2017.
  6. 1 2 3 ”Wopke Hoekstra (CDA), bezige bij en nu minister van Financiën” (på nederländska). https://nos.nl/artikel/2199353-wopke-hoekstra-cda-bezige-bij-en-nu-minister-van-financien.html. Läst 13 november 2017.
  7. ↑ ”Wopke Hoekstra is een rijzende ster met kwaliteit voor het CDA-leiderschap” (på nederländska). https://www.nrc.nl/nieuws/2017/10/23/wopke-hoekstra-is-een-rijzende-ster-met-kwaliteit-voor-het-cda-leiderschap-13631019-a1578299. Läst 13 november 2017.
  8. 1 2 ”Profiel: Wopke Hoekstra (CDA), minister van Financiën” (på nederländska). NU.nl. 25 oktober 2017. https://www.nu.nl/politiek/4978787/profiel-wopke-hoekstra-cda-minister-van-financien.html. Läst 16 mars 2018.
  9. 1 2 3 ”Gezinsman Hoekstra gaat alsnog CDA-kar trekken” (på nederländska). NOS. 11 december 2020. https://nos.nl/artikel/2360263-gezinsman-hoekstra-gaat-alsnog-cda-kar-trekken.html. Läst 12 december 2020.
  10. ↑ ”Hoekstra sceptisch over hervormingsplannen eurozone” (på nederländska). Elsevier. 8 november 2017. Arkiverad från originalet den 16 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180316214530/https://www.elsevierweekblad.nl/nederland/achtergrond/2017/11/hoekstra-sceptisch-over-hervormingsplannen-eurozone-557457/. Läst 16 mars 2018.
  11. ↑ ”De toekomst van de EU: minister 'Dr. No' Hoekstra wil van Frankrijk en Duitsland pas op de plaats” (på nederländska). Nieuwsuur. 14 mars 2018. https://nos.nl/nieuwsuur/artikel/2222341-de-toekomst-van-de-eu-minister-dr-no-hoekstra-wil-van-frankrijk-en-duitsland-pas-op-de-plaats.html. Läst 16 mars 2018.
  12. ↑ Delamaide, Darrell (16 mars 2018). ”Dutch minister beats Macron to the punch on euro advice to Germany”. Handelsblatt Global. Arkiverad från originalet den 16 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180316112700/https://global.handelsblatt.com/finance/dutch-aide-beats-macron-to-the-punch-on-euro-advice-to-germany-899120. Läst 16 mars 2018.
  13. ↑ Brunsden, Jim; Khan, Mehreen (22 juni 2018). ”Franco-German eurozone reform plan faces growing opposition” (på engelska). Financial Times. Arkiverad 22 juni 2018. https://www.ft.com/content/19eba02a-75fd-11e8-b326-75a27d27ea5f. Läst 22 juni 2018.
  14. ↑ Chrysoloras, Nikos; Hermse, John (21 januari 2019). ”Netherlands Blasts Italy Budget Truce, Doubts Numbers Add Up” (på engelska). Bloomberg. Arkiverad från originalet den 23 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190123223135/https://www.bloomberg.com/news/articles/2019-01-21/netherlands-lambasts-italy-budget-truce-doubts-numbers-add-up. Läst 23 januari 2019.
  15. ↑ Giles, Chris; Rachman, Gideon (24 januari 2019). ”EU leaders clash on migration, tax and deficits” (på engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/54274caa-1fc9-11e9-b126-46fc3ad87c65. Läst 24 januari 2019.
  16. ↑ Anthony Deutsch (26 February 2019), "Dutch government takes stake in Air France KLM -finance minister", Reuters.
  17. ↑ Toby Sterling (13 September 2019), "Dutch government in talks with Germany over TenneT stake - letter", Reuters.
  18. ↑ Khan, Mehreen (5 november 2018). [”The euro's Hanseatic creditor club takes aim at Italy” (på engelska). Financial Times. [https://www.ft.com/content/fe9692d0-e0a5-11e8-a6e5-792428919cee.
  19. ↑ Khan, Mehreen (26 november 2018). ”France ambushes the EU's New Hanseatic League” (på engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/12199bb8-f11d-11e8-ae55-df4bf40f9d0d.
  20. ↑ Sterling, Toby (16 januari 2018). ”Dutch government says EU countries hurt most by Brexit shouldn't pay more into EU budget” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/uk-britain-eu-netherlands/dutch-government-says-eu-countries-hurt-most-by-brexit-shouldnt-pay-more-into-eu-budget-idUSKBN1F51OT. Läst 16 mars 2018.
  21. ↑ Guarascio, Francesco (9 november 2019). ”EU heavyweight states push for joint supervisor against money laundering” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-eu-moneylaundering-reform/eu-heavyweight-states-push-for-joint-supervisor-against-money-laundering-idUSKBN1XJ04D.
  22. 1 2 von der Burchard, Hans; Oliveira, Ivo; Schaart, Eline (27 mars 2020). ”Dutch try to calm north-south economic storm over coronavirus” (på engelska). POLITICO. https://www.politico.eu/article/netherlands-try-to-calm-storm-over-repugnant-finance-ministers-comments/. Läst 27 mars 2020.
  23. ↑ ”Kabinet weigert nu staatssteun aan KLM, Hoekstra eist vijf jaar loonoffers” (på nederländska). Nederlandse Omroep Stichting. 31 oktober 2020. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201031214919/https://nos.nl/artikel/2354646-kabinet-weigert-nu-staatssteun-aan-klm-hoekstra-eist-vijf-jaar-loonoffers.html.
  24. ↑ ”Ook KLM-piloten akkoord met loonmatiging, Hoekstra wil nu vooruitkijken” (på nederländska). Nederlandse Omroep Stichting. 3 november 2020. Arkiverad från originalet den 5 november 2020. https://web.archive.org/web/20201105025659/https://nos.nl/artikel/2355085-ook-klm-piloten-akkoord-met-loonmatiging-hoekstra-wil-nu-vooruitkijken.html.
  25. ↑ ”Kabinet stemt in met herstructureringsplan KLM” (på nederländska). Nederlandse Omroep Stichting. 4 november 2020. Arkiverad från originalet den 5 november 2020. https://web.archive.org/web/20201105025555/https://nos.nl/artikel/2355149-kabinet-stemt-in-met-herstructureringsplan-klm.html.
  26. ↑ ”Dutch government resigns over child welfare fraud scandal” (på engelska). BBC. https://www.bbc.com/news/world-europe-55674146. Läst 20 januari 2021.
  27. ↑ Eline Schaart (2 April 2021), Rutte censured after surviving no-confidence vote Politico Europe.
  28. ↑ Wopke Hoekstra Retrieved 3 oktober 2021.
  29. ↑ ”Dutch minister draws fire on EU and tax-havens” (på engelska). EU Observer. https://euobserver.com/democracy/153118. Läst 5 oktober 2021.
  30. ↑ ”Alle namen nieuwe kabinet bekend: Hoekstra op Buitenlandse Zaken en Kuipers op VWS” (på nederländska). NOS.nl. 2 januari 2022. https://nos.nl/collectie/13884/artikel/2411628-alle-namen-nieuwe-kabinet-bekend-hoekstra-op-buitenlandse-zaken-en-kuipers-op-vws. Läst 12 januari 2022.
  31. ↑ ”Liveblog kabinetsval: Van der Wal steunt Yesilgöz, lijstje met mogelijke kandidaten steeds korter • Amsterdamse wethouder Moorman denkt na over stap naar Den Haag” (på nederländska). de Volkskrant. 12 juli 2023. https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/liveblog-kabinetsval-van-der-wal-steunt-yesilgoz-lijstje-met-mogelijke-kandidaten-steeds-korter-amsterdamse-wethouder-moorman-denkt-na-over-stap-naar-den-haag~b064c473/. Läst 12 juli 2023.
  32. ↑ ”Nieuwe CDA-leider mag niet het kabinet in, bestuur wil één kandidaat aan leden presenteren” (på nederländska). de Volkskrant. 12 juli 2023. https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/nieuwe-cda-leider-mag-niet-het-kabinet-in-bestuur-wil-een-kandidaat-aan-leden-presenteren~b561c33c/. Läst 12 juli 2023.
  33. ↑ ”Minister Hoekstra volgt Timmermans op als Eurocommissaris” (på nederländska). nos.nl. 24 augusti 2023. https://nos.nl/artikel/2487843-minister-hoekstra-volgt-timmermans-op-als-eurocommissaris. Läst 5 oktober 2023.
  34. ↑ Niranjan, Ajit (4 oktober 2023). ”Dutch politician who worked for Shell poised to become EU climate chief” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2023/oct/04/dutch-politician-who-worked-for-shell-poised-to-become-eu-climate-chief. Läst 5 oktober 2023.
  35. ↑ ”Ook Europees Parlement stemt in met Hoekstra als klimaatcommissaris” (på nederländska). nos.nl. 5 oktober 2023. https://nos.nl/artikel/2492949-ook-europees-parlement-stemt-in-met-hoekstra-als-klimaatcommissaris. Läst 5 oktober 2023.
  36. ↑ Van den Dool, Pim; Van de Wiel, Clara (23 juli 2024). ”Met Hoekstra als Eurocommissaris kiest Schoof voor zekerheid en continuïteit – With Hoekstra as EU Commissioner, Schoof chooses for stability and continuity” (på nederländska). NRC. https://www.nrc.nl/nieuws/2024/07/23/met-hoekstra-als-eurocommissaris-kiest-schoof-voor-zekerheid-en-continuiteit-a4860529. Läst 23 juli 2024.
  37. ↑ Mathijs Schiffers (intervjuare) (2 september 2023). ”Eurocommissaris Hoekstra: 'Europa heeft een Chinaprobleem' – European Commissioner Hoekstra: 'Europe has a China problem'” (på nederländska). https://fd.nl/politiek/1529583/eurocommissaris-hoekstra-europa-heeft-een-chinaprobleem. Läst 2 september 2024.
  38. ↑ ”Schoof: Hoekstra is zware kandidaat voor stevige positie in Europese Commissie – Schoof: Hoekstra is a weighty candidate for a substation position in the European Commission” (på nederländska). NOS. 23 juli 2024. https://nos.nl/artikel/2529975-schoof-hoekstra-is-zware-kandidaat-voor-stevige-positie-in-europese-commissie. Läst 23 juli 2024.
  39. ↑ Liboreiro, Jorge (27 november 2024). ”Ursula von der Leyen's new Commission receives final approval from MEPs”. Euronews. https://www.euronews.com/my-europe/2024/11/27/ursula-von-der-leyens-new-commission-receives-final-approval-from-meps. Läst 24 december 2024.
  40. ↑ Roorda, Jasper (17 september 2024). ”Hoekstra krijgt klimaatportefeuille, maar wie moet Nederland verder in de gaten houden? – Hoekstra receives climate portfolio, but who else should keep an eye on the Netherlands?” (på nederländska). Brusselse Nieuwe. https://brusselsenieuwe.nl/hoekstra-krijgt-klimaatportefeuille-maar-wie-moet-nederland-verder-in-de-gaten-houden/. Läst 24 december 2024.
  41. ↑ Weise, Zia (28 augusti 2025). ”Gulf Stream 'could collapse in our lifetime,' warns EU climate chief”. Politico. https://www.politico.eu/article/gulf-stream-could-collapse-lifetime-warn-eu-wopke-hoekstra/.
  42. ↑ Nkanta, David Unyime (29 augusti 2025). ”Real-Life 'Day After Tomorrow'? Atlantic Current Could Collapse, Triggering Mega Storms and Freezing Cold”. International Business Times UK. https://www.ibtimes.co.uk/real-life-day-after-tomorrow-atlantic-current-could-collapse-triggering-mega-storms-freezing-1742594.
  43. ↑ ”EU climate chief vows to push China on 'disappointing' climate target”. Euractiv. 25 september 2025. https://www.euractiv.com/news/eu-climate-chief-vows-to-push-china-on-disappointing-climate-target/.
  44. ↑ ”De TV Show - thuis bij minister Wopke Hoekstra” (på nederländska). Arkiverad från originalet den 22 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201022183010/https://www.avrotros.nl/tv-show/gemist/detail/item/de-tv-show-thuis-bij-minister-wopke-hoekstra-13-10-2020/. Läst 18 oktober 2020.
  45. ↑ Hoedeman, Jan (2 april 2018). ”CDA-minister Wopke Hoekstra: Ik hoop dat God bestaat” (på nederländska). AD.nl. https://www.ad.nl/politiek/cda-minister-wopke-hoekstra-ik-hoop-dat-god-bestaat~aee7cb9e/. Läst 2 april 2018.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Wopke Hoekstra.