C.T.R. Wilson

Charles Thomson Rees Wilson Nobelpristagare i fysik 1927
Född14 februari 1869[1][2][3]
Glencorse, Storbritannien
Död15 november 1959[1][2][3] (90 år)
Carlops, Storbritannien
BegravdCemetery, St Andrew's Church, Neidpath Road, Peebles[4]
Medborgare iStorbritannien[5] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidUniversity of Manchester
Universitetet i Cambridge
Sidney Sussex College[6]
SysselsättningFysiker[5], kemist, universitetslärare[5], meteorolog, reisende lærd
ArbetsgivareCavendishlaboratoriet
Universitetet i Cambridge[5]
MakaJessie Fraser
Utmärkelser
Hughesmedaljen (1911)
Royal Medal (1922)
Howard N. Potts-medaljen (1925)[7]
Nobelpriset i fysik (1927)[8][9]
Franklinmedaljen (1929)
Dennis Gabor Medal and Prize (1931)[10]
Copleymedaljen (1935)[11]
Gunning Victoria Jubilee Prize
Companion of Honour
Fellow of the Royal Society
Redigera Wikidata

Charles Thomson Rees Wilson, född 14 februari 1869 i Glencorse nära Edinburgh, Skottland, död 15 november 1959 i Carlops, Scottish Borders, var en skotsk meteorolog och fysiker som delade Nobelpriset i fysik 1927 med Arthur Compton för deeras uppfinning av dimkammaren.[12]

Biografi

Charles Thomson Rees Wilson var son till John Wilson, en fårfarmare, och Annie Clark Harper. Efter att hans far dog 1873 flyttade Wilson med sin familj till Manchester, England.[13]

Med ekonomiskt stöd från sin styvbror studerade Wilson biologi vid Owens College (nu University of Manchester) med avsikt att bli läkare. Han tog kandidatexamen 1887 och året därpå fick han ett stipendium för att studera vid Sidney Sussex College i Cambridge, där han blev intresserad av fysik och kemi. År 1892 fick han betyg med högsta betyg i båda delarna av  Natural Sciences Tripos.[14][15][13]

År 1908 gifte sig Wilson med Jessie Fraser, dotter till en präst från Glasgow. De fick fyra barn. Hans familj kände honom som tålmodig och nyfiken, och förtjust i att ta promenader i bergen nära sitt hem.[16]

Wilson dog den 15 november 1959 i sitt hem i Carlops vid 90 års ålder, omgiven av sin familj.[14]

Karriär och forskning

Wilson blev särskilt intresserad av meteorologi, och 1893 började han studera moln och deras egenskaper. Från och med 1894 arbetade han en tid vid observatoriet på Ben Nevis,[17] där han gjorde observationer av molnbildning. Han var särskilt fascinerad av hur molnen bildades[18] och försökte reproducera denna pcocess i mindre skala i Cavendishlaboratoriet i Cambridge, genom att expandera fuktig luft i en sluten behållare.

År 1895 upptäckte Wilson att vid en tillräckligt stor expansion kondenserar övermättad vattenånga även utan damm, vilket han avlägsnat genom tidigare kondensationer, i motsats till John Aitkens tidigare forskning.[19] Under J.J. Thomsons handledning upptäckte han 1896 att röntgenstrålar stimulerar kondensationen lika bra som damm.[20]

År 1900 blev Wilson ledamot av Sidney Sussex College i Cambridge och utnämndes till universitetslektor och demonstrator.[13] Han var känd av vissa som en dålig föreläsare på grund av en uttalad stamning.[21] Han undervisade i en kurs om atmosfärisk elektricitet som gästföreläsare vid Imperial College London.[22] Han utnämndes till docent i elektrisk meteorologi 1918 och till Jacksonian-professor i naturfilosofi 1925.[13]

År 1906 antog Wilson att kosmisk strålning genererar joner som orsakar kondensation utan uppenbara skäl.[23]

Wilson publicerade ett flertal artiklar om meteorologi och fysik, bland annat om röntgenstrålning,[24] jonisering,[25] åskmolnsbildning[26] och andra meteorologiska händelser.[18] Wilson kan också ha observerat en sprite år 1924, 65 år före deras officiella upptäckt.[16] Vädret var ett fokusområde för hans arbete under hela hans karriär, från hans tidiga observationer vid Ben Nevis till hans sista artikel om åskmoln.[27][26]

Dimkammare

Wilsons ursprungliga dimkammare.

Uppfinningen av dimkammaren var Wilsons absoluta signaturbedrift, som gav honom Nobelpriset i fysik 1927.[28] Cavendish Laboratory berömde honom för skapandet av "en ny och slående metod för att undersöka egenskaperna hos joniserade gaser".[29] Dimkammaren möjliggjorde stora experimentella språng framåt inom studiet av subatomära partiklar och inom partikelfysik i allmänhet. Vissa har gett Wilson äran för att ha gjort studier av partiklar möjliga överhuvudtaget.[18]

Minnesplakett vid Ben Nevis om observatoriet där och Wilsons dimkammare.

Wilson experimenterade senare med att skapa dimspår i sin kammare genom kondensation på joner som genererats av radioaktivitet. Flera av hans dimkammare finns bevarade.[30]

Under en period av vetenskaplig forskning som präglades av en klyfta mellan "analytiska" och "morfologiska" forskare, representerade Wilsons undersökningsmetod en hybrid. Medan vissa forskare trodde att fenomen borde observeras i ren natur, föreslog andra laboratoriekontrollerade experiment som den främsta metoden för forskning. Wilson använde en kombination av metoder i sina experiment och undersökningar.[31] Hans arbete "gjorde saker synliga vars egenskaper tidigare endast hade härletts indirekt."[18]

Wilson har kallats "nästan den siste av de stora individuella experimentmakarna inom fysiken".[21] Han använde sin dimkammare på olika sätt för att demonstrera funktionsprinciperna för saker som subatomära partiklar och röntgenstrålning.[24][25] Men hans primära intresse, och ämnet för huvuddelen av hans artiklar, var meteorologi.[31]

Utmärkelser och priser i urval

Medlemskap

År Organisation Typ Ref.
1900 Förenade kungariket Storbritannien och Irland Royal Society Medlem [32]
1902 Förenade kungariket Storbritannien och Irland Royal Society of Edinburgh Medlem [33]

Awards

År Organisation Pris Motivering Ref.
1911 Förenade kungariket Storbritannien och Irland Royal Society Hughesmedaljen "För hans arbete med kärnor i dammfri luft, och hans arbete med joner i gaser och atmosfärisk elektricitet." [34]
1922 Storbritannien Royal Society Royal Medal "För hans forskning om kondensationskärnor och atmosfärisk elektricitet." [35]
1925 USA Franklin Institute Howard N. Potts Medal "Metod för att synliggöra spåren av joniserande strålar och permanent registrera dem genom fotografering." [36]
1927 Sverige Kungliga Vetenskapsakademien Nobelpriset i fysik tillsammans med Arthur Compton.}} "För hans metod att göra banorna för elektriskt laddade partiklar synliga genom kondensation av ånga." [12]
1929 USA Franklin Institute Franklinmedaljen "Pionjärbidrag till atomfysiken och till vår kunskap om atomstrukturen." [37]
1931 Storbritannien Institute of Physics Duddellmedaljen och priset — [38]
1935 Storbritannien Royal Society Copleymedaljen "För hans arbete med användningen av dimma för att främja vår kunskap om atomer och deras egenskaper." [39]

Orders

År Statschef Orden Ref.
1937 Storbritannien George VI Order of the Companions of Honour [40]

Eftermäle

Minnesplakett vid Flotterstone

Wilsonkratern på månen är uppkallad efter honom, Alexander Wilson och Ralph Elmer Wilson.[41] Wilsonkondensationsmolnformationerna som uppstår efter stora explosioner, som kärnvapendetonationer , är uppkallade efter honom.[42] Wilson Society – det vetenskapliga sällskapet vid Sidney Sussex College i Cambridge – är uppkallat efter honom,[43] liksom CTR Wilson Institute for Atmospheric Electricity – Atmospheric Electricity Special Interest Group inom Royal Meteorological Society.[44]

C.T.R. Wilsons arkiv förvaltas av arkiven vid University of Glasgow.[45]

År 1996 installerades en blå plakett till Wilsons ära i ett specialbyggt röse vid Flotterstone, nära hans födelseplats på Crosshouse Farm.[46]

År 2012 höll Royal Society of Edinburgh ett möte till Wilsons ära, den "store skotska fysikern".[47]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, C. T. R. Wilson, 29 maj 2026.

Noter

  1. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6bc40qn, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 Brockhaus Enzyklopädie, F.A. Brockhaus, 1796, Brockhaus Enzyklopädie-ID: wilson-charles-thomson-rees, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Charles_WilsonStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
  4. ↑ Find a Grave, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
  5. 1 2 3 4 Вильсон, Чарлз, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 11.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Cambridge alumn-ID: WL888CT.[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
  8. ↑ The Nobel Prize in Physics 1927, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 6 januari 2021.[källa från Wikidata]
  9. ↑ table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 6 januari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, www.iop.org .[källa från Wikidata]
  11. ↑ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. 1 2 ”Nobel Prize in Physics 1927”. Nobel Prize in Physics 1927. Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1927/summary/.
  13. 1 2 3 4 ”C.T.R. Wilson – Biographical”. C.T.R. Wilson – Biographical. Nobel Foundation. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/1927/wilson/biographical/.
  14. 1 2 Longair, Malcolm S. (2006). "Wilson, Charles Thomson Rees (1869–1959)". Oxford Dictionary of National Biography (Online ed.). Oxford University Press. doi:10.1093/ref:odnb/36950. Hämtad 28 januari 2017. (Subscription, Wikipedia Library access or UK public library membership required.)
  15. ↑ "Wilson, Charles Thomson Rees (WL888CT)". A Cambridge Alumni Database. University of Cambridge.
  16. 1 2 Bowler, Sue (7 December 2012). ”C T R Wilson, a Great Scottish Physicist: His Life, Work and Legacy”. C T R Wilson, a Great Scottish Physicist: His Life, Work and Legacy. https://www.rse.org.uk/cms/files/events/reports/2012-2013/CTRWilson_Conference.pdf.
  17. ↑ Williams, Earle R. (1 August 2010). ”Origin and context of C. T. R. Wilson's ideas on electron runaway in thunderclouds” (på engelska). Journal of Geophysical Research: Space Physics 115 (A8): sid. A00E50. doi:10.1029/2009JA014581. ISSN 2156-2202. Bibcode: 2010JGRA..115.0E50W.
  18. 1 2 3 4 Brocklehurst, Steven (7 December 2012). ”Charles Thomson Rees Wilson: The man who made clouds” (på brittisk engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/uk-scotland-20608377.
  19. ↑ Society, Cambridge Philosophical (1895) (på engelska). Proceedings of the Cambridge Philosophical Society: Mathematical and physical sciences. Cambridge Philosophical Society. https://books.google.com/books?id=fPpJAQAAMAAJ&pg=PA306.
  20. ↑ ”The effect of Röntgen's rays on cloudy condensation”. Proceedings of the Royal Society of London 59 (353–358): sid. 338–339. 1896. doi:10.1098/rspl.1895.0101. ISSN 0370-1662. http://dx.doi.org/10.1098/rspl.1895.0101.
  21. 1 2 Halliday, E.C. (1970). ”Some Memories of Prof. C.T.R. Wilson, English Pioneer in work on Thunderstorms and Lightning”. Bulletin of the American Meteorological Society 51 (12): sid. 1133–1135. doi:10.1175/1520-0477(1970)051<1133:smopct>2.0.co;2. Bibcode: 1970BAMS...51.1133H.
  22. ↑ Toumi, Ralf (April 2021). ”100 Years of meteorology at Imperial College” (på engelska). Weather 76 (4): sid. 119. doi:10.1002/wea.3951. ISSN 0043-1656. Bibcode: 2021Wthr...76..119T. https://rmets.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wea.3951. Läst 21 september 2023.
  23. ↑ Williams, Earle R. (augusti 2010). ”Origin and context of C. T. R. Wilson's ideas on electron runaway in thunderclouds”. Journal of Geophysical Research: Space Physics 115 (A8). doi:10.1029/2009ja014581. ISSN 0148-0227. Bibcode: 2010JGRA..115.0E50W. http://dx.doi.org/10.1029/2009ja014581. Läst 17 september 2024.
  24. 1 2 Wilson, C. T. R. (1 August 1923). ”Investigations on X-Rays and $ \beta $-Rays by the Cloud Method. Part I. X-Rays” (på engelska). Proceedings of the Royal Society of London A: Mathematical, Physical and Engineering Sciences 104 (724): sid. 1–24. doi:10.1098/rspa.1923.0090. ISSN 1364-5021. Bibcode: 1923RSPSA.104....1W.
  25. 1 2 Wilson, C. T. R. (9 juni 1911). ”On a Method of Making Visible the Paths of Ionising Particles through a Gas” (på engelska). Proceedings of the Royal Society of London A: Mathematical, Physical and Engineering Sciences 85 (578): sid. 285–288. doi:10.1098/rspa.1911.0041. ISSN 1364-5021. Bibcode: 1911RSPSA..85..285W.
  26. 1 2 Wilson, C. T. R. (2 augusti 1956). ”A Theory of Thundercloud Electricity” (på engelska). Proceedings of the Royal Society of London A: Mathematical, Physical and Engineering Sciences 236 (1206): sid. 297–317. doi:10.1098/rspa.1956.0137. ISSN 1364-5021. Bibcode: 1956RSPSA.236..297W.
  27. ↑ ”C. T. R. Wilson” (på engelska). Physics Today (2). 2017. doi:10.1063/pt.5.031417. Bibcode: 2017PhT..2017b9306..
  28. ↑ Harrison, Giles (1 October 2011). ”The cloud chamber and CTR Wilson's legacy to atmospheric science” (på engelska). Weather 66 (10): sid. 276–279. doi:10.1002/wea.830. ISSN 1477-8696. Bibcode: 2011Wthr...66..276H. http://centaur.reading.ac.uk/24950/1/Harrison2011_CTRWilson_Weather.pdf. Läst 13 juli 2019.
  29. ↑ A history of the Cavendish laboratory 1871–1910.With 3 portraits in a collotype and 8 other illustrations.. London. 1910.
  30. ↑ Phillipson, Tacye (december 2016). ”Surviving Apparatus Showing the Early Development of the Cloud Chamber”. Bulletin of the Scientific Instrument Society.
  31. 1 2 Gooding, David; Pinch, Trevor; Schaffer, Simon (18 May 1989) (på engelska). The Uses of Experiment: Studies in the Natural Sciences. Cambridge University Press. ISBN 9780521337687. https://books.google.com/books?id=Bk4sUpSx1LsC&pg=PA225. Läst 5 oktober 2020.
  32. ↑ ”Search Results”. catalogues.royalsociety.org. https://catalogues.royalsociety.org/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Persons&id=NA7953&pos=7.
  33. ↑ Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783 – 2002. Royal Society of Edinburgh. July 2006. Sid. 513. https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp2.pdf. Läst 12 mars 2017.
  34. ↑ ”Hughes Medal”. royalsociety.org. https://royalsociety.org/medals-and-prizes/hughes-medal/.
  35. ↑ ”Royal Medals”. royalsociety.org. https://royalsociety.org/medals-and-prizes/royal-medals/.
  36. ↑ ”Charles Thomson Rees Wilson”. Charles Thomson Rees Wilson. Franklin Institute. https://fi.edu/en/awards/laureates/charles-thomson-rees-wilson.
  37. ↑ ”Charles Thomson Rees Wilson”. Charles Thomson Rees Wilson. Franklin Institute. https://fi.edu/en/awards/laureates/charles-thomson-rees-wilson-0.
  38. ↑ ”Dennis Gabor Medal and Prize recipients”. Dennis Gabor Medal and Prize recipients. Institute of Physics. https://www.iop.org/about/awards/silver-subject-medals/dennis-gabor-medal-and-prize-recipients.
  39. ↑ ”Copley Medal”. royalsociety.org. https://royalsociety.org/medals-and-prizes/copley-medal/.
  40. ↑ ”No. 34396”, The London Gazette, 1937-05-11, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/34396/supplement/3100
  41. ↑ ”Planetary Names: Crater, craters: Wilson on Moon” (på engelska). planetarynames.wr.usgs.gov. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/6556.
  42. ↑ Glasstone, Samuel, red (1977). The effects of nuclear weapons (3rd). Washington: U.S. Department of Defense. Sid. 45.
  43. ↑ ”About | Wilson Society” (på amerikansk engelska). www.srcf.ucam.org. http://www.srcf.ucam.org/~sidscisoc/about/.
  44. ↑ CTR Wilson Institute for Atmospheric Electricity
  45. ↑ ”Papers of Charles Thomson Rees Wilson, 1869–1959, Nobel Prize winner and Professor of Natural Philosophy, University of Cambridge – Archives Hub”. Papers of Charles Thomson Rees Wilson, 1869–1959, Nobel Prize winner and Professor of Natural Philosophy, University of Cambridge – Archives Hub. https://archiveshub.jisc.ac.uk/search/archives/77f9c743-7e41-38c9-8fdf-e020f5be4ac7.
  46. ↑ ”Blue plaques in Scotland” (på engelska). Institute of Physics. https://www.iop.org/physics-community/iop-membership-where-you-are/scotland/blue-plaques-scotland.
  47. ↑ Aplin, Karen L. (1 april 2013). ”CTR Wilson – Honouring a Great Scottish Physicist” (på engelska). Weather 68 (4): sid. 96. doi:10.1002/wea.2095. ISSN 1477-8696. Bibcode: 2013Wthr...68...96A.

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.