Ernest Lawrence
Ernest Lawrence  | |
 Ernest Orlando Lawrence, 1939. | |
| Född | Ernest Orlando Lawrence 8 augusti 1901[1][2][3] Canton[4][5][6], USA |
|---|---|
| Död | 27 augusti 1958[7][8][9] (57 år) Palo Alto[10][11][12], USA |
| Begravd | Chapel of Memories Columbarium and Mausoleum[13] |
| Medborgare i | USA[14][15][16] |
| Utbildad vid | Yale University University of Chicago University of Minnesota University of South Dakota St. Olaf College Augustana Academy |
| Sysselsättning | Fysiker[17][18][19], kärnfysiker[20], universitetslärare[20] |
| Arbetsgivare | University of California, Berkeley |
| Maka | Mary K. Blumer |
| Utmärkelser | |
| Hughesmedaljen (1937) Elliott Cresson-medaljen (1937)[21] Comstock-priset i fysik (1938)[22] Nobelpriset i fysik (1939)[23][24] Dennis Gabor Medal and Prize (1940)[25] Holley-medaljen (1942)[26] Föreläsning till Sillimans minne (1945) William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1951)[27] Faraday-medaljen (1952) Enrico Fermi-priset (1957)[28] Sylvanus Thayer Award (1958) National Inventors Hall of Fame (1982)[29] Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Medlem av American Physical Society | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Ernest Orlando Lawrence, född 8 augusti 1901 i Canton i South Dakota, död 27 augusti 1958 i Palo Alto i Kalifornien, var en amerikansk fysiker som medverkade i Manhattanprojektet. Bland annat rekryterade han Robert Oppenheimer till projektet.
Biografi
Lawrence blev professor vid University of California i Berkeley 1930.[30] Lawrence uppfann, tillsammans med Milton Stanley Livingstone, cyklotronen för vilket Lawrence tilldelades Nobelpriset i fysik 1939. Dessa byggdes i allt större skala och var de kraftfullaste partikelacceleratorerna innan synkrotroner började byggas på 1950-talet. Cyklotroner används än idag, främst inom nuklearmedicin.[31]
Lawrence valdes 1952 in som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Lawrence Livermore National Laboratory och Lawrence Berkeley National Laboratory är uppkallade efter honom. Även grundämne 103 i det periodiska systemet, lawrencium (Lr), har fått sitt namn efter Ernest Lawrence.
Källor
- ↑ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ernest-Lawrencetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ns0wbw, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 2218, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ Award ceremony speech, Nobelprize.org : The ceremony in Berkeley, February 29, 1940, Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, connection.ebscohost.com .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, prezi.com .[källa från Wikidata]
- ↑ ”Лоуренс Эрнест Орландо”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.brainyquote.com .[källa från Wikidata]
- ↑ Лоуренс Эрнест Орландо, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Ernest Lawrence, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.atomicheritage.org .[källa från Wikidata]
- ↑ Find a Grave, läst: 30 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ↑ cyclotron, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ Plutonium: The scary element that helps probe space's secrets (på engelska), BBC News Online, 20 september 2014, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ död länk, inte arkiverad, källinfo saknas, läs online.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.nndb.com .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.nndb.com .[källa från Wikidata]
- ↑ NNDB, NNDB person-ID: 974/000055809.[källa från Wikidata]
- 1 2 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1187268467749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.fi.edu .[källa från Wikidata]
- ↑ About the Comstock Prize in Physics, National Academy of Sciences, läs onlineläs online, läst: 7 oktober 2018.[källa från Wikidata]
- ↑ The Nobel Prize in Physics 1939, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.iop.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.asme.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, www.sigmaxi.org .[källa från Wikidata]
- ↑ läs online, science.osti.gov .[källa från Wikidata]
- ↑ National Inventors Hall of Fame Db, National Inventors Hall of Fame-ID: ernest-orlando-lawrence.[källa från Wikidata]
- ↑ Bra Böckers lexikon, 1977
- ↑ ”MEDraysintell identifies more than 1,200 medical cyclotrons worldwide”. EIN News. 3 december 2015. http://www.einnews.com/pr_news/300008215/medraysintell-identifies-more-than-1-200-medical-cyclotrons-worldwide. Läst 16 september 2018.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Ernest Lawrence.- Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1939
- Nobelprize.org, Ernest Lawrence - biografi
| ||||||||||||||||||||||
|