Formel 1-VM 1999
| FIA Formula One World Championship 1999 | |
 | |
| Allmän information | |
|---|---|
| Säsongsnummer | 50 |
| Antal race | 16 |
| Start | 7 mars 1999 |
| Slut | 31 oktober 1999 |
| Tävlingschef(er) | .svg.png){kind=small} Charlie Whiting |
| Bilar | |
| Motorer | Arrows/ Hart Ferrari Ford Mercedes-Benz Mugen Honda Petronas Peugeot Playlife/ Supertec/ Renault Supertec |
| Däckleverantör(er) | Bridgestone[1] |
| Deltagande | |
| Antal förare | 24 (22 per race) |
| Antal team | 11 |
| Mästare | |
| Förarmästerskapet |  Mika Häkkinen |
| Konstruktörs- mästerskapet | Scuderia Ferrari |
| ◄ 1999 ► | |
Formel 1-VM 1999 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 7 mars-31 oktober. Förarmästerskapet vanns av finländaren Mika Häkkinen och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.
Vinnare
- Förare: Mika Häkkinen, Finland, McLaren-Mercedes
- Konstruktör: Ferrari, Italien
Grand Prix 1999
.svg.png){kind=small}
Stall, nummer och förare 1999
Noter
- ↑ Benson, Andrew (10 oktober 2023). ”Pirelli awarded new deal to supply tyres until at least 2027”. BBC. https://www.bbc.com/sport/formula1/67063283. Läst 7 mars 2026.
- ↑ Mika Salo ersatte Ricardo Zonta i BAR-Supertec i San Marino, Monaco och Spanien.
- ↑ Mika Salo ersatte Michael Schumacher i Ferrari i Österrike, Tyskland, Ungern, Belgien, Italien och Europa.
- ↑ Stephane Sarrazin ersatte Luca Badoer i Minardi-Ford i Brasilien.
Slutställning förare 1999
| Placering | Förare | Konstruktör | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Mika Häkkinen |
McLaren-Mercedes | 76 |
| 2 | Eddie Irvine |
Ferrari | 74 |
| 3 | Heinz-Harald Frentzen |
Jordan-Mugen Honda | 54 |
| 4 | David Coulthard |
McLaren-Mercedes | 48 |
| 5 | Michael Schumacher |
Ferrari | 44 |
| 6 | Ralf Schumacher |
Williams-Supertec | 35 |
| 7 |  Rubens Barrichello |
Stewart-Ford | 21 |
| 8 | Johnny Herbert |
Stewart-Ford | 15 |
| 9 | Giancarlo Fisichella |
Benetton-Playlife | 13 |
| 10 | Mika Salo |
Ferrari | 10 |
| 11 | Jarno Trulli |
Prost-Peugeot | 7 |
| 12 | Damon Hill |
Jordan-Mugen Honda | 7 |
| 13 | Alexander Wurz |
Benetton-Playlife | 3 |
| 14 | Pedro Diniz |
Sauber-Petronas | 3 |
| 15 | Jean Alesi |
Sauber-Petronas | 2 |
| 16 | Olivier Panis |
Prost-Peugeot | 2 |
| 17 |  Marc Gené |
Minardi-Ford | 1 |
| 18 | Pedro de la Rosa |
Arrows | 1 |
Slutställning konstruktörer 1999
| Placering
|
Konstruktör | Poäng |
|---|---|---|
| 1 | Ferrari | 128 |
| 2 | McLaren-Mercedes | 124 |
| 3 | Jordan-Mugen Honda | 61 |
| 4 | Stewart-Ford | 36 |
| 5 | Williams-Supertec | 35 |
| 6 | Benetton-Playlife | 16 |
| 7 | Prost-Peugeot | 9 |
| 8 |  Sauber-Petronas | 5 |
| 9 | Arrows | 1 |
| 10 | Minardi-Ford | 1 |
| 11 | BAR-Supertec | 0 |
Noteringar
- Michael Schumacher bröt benet i Storbritannien och missade chansen att vinna förartiteln.
- Stewart tog sin första seger i Europas Grand Prix.
- Rubens Barrichello skrev på för Ferrari, medan Eddie Irvine tog hans plats i nya Jaguar Racing säsongen 2000.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1999.
Säsonger
| |||||