HD 110067
| HD 110067 | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Berenikes hår |
| Rektascension | 12t 39m 21,50369s[1] |
| Deklination | +20° 01′ 40,0360″[1] |
| Skenbar magnitud () | +8,43[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K0 V[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -8,56 ± 0,13[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -81,703[1] mas/år Dek.: -104,532[1] mas/år |
| Parallax () | 31,0369 ± 0,0222[1] |
| Avstånd | 105,09 ± 0,08 lå (32,22 ± 0,02 pc) |
| Detaljer | |
| Massa | 0,798 ± 0,042[3] M☉ |
| Radie | 0,788 ± 0,08<[3] R☉ |
| Temperatur | 5 266 ± 64[3] K |
| Metallicitet | -0,20 ± 0,04[3] dex |
| Vinkelhastighet | 2,5 ± 1,0[3] km/s |
| Ålder | 8,1 ± 4,0[3] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 110067, AG+20 1355, BD+20 2748, CCDM J12395+1959C, GSC 01448-00433, 2MASS J12392151+2001403, PPM 102060, SAO 82424, TYC 1448-433-1, uvby98 100110067, WDS J12396+1956C, Gaia DR2 3948424496764080640, Gaia DR3 3948424496764080640, Gaia DR1 3948424492468263936[4][2] | |
HD 110067 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Berenikes hår. Den har en gemensam skenbar magnitud av ca 8,43[2] och kräver ett mindre teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 140,4[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 105 ljusår (ca parsec)' från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -8,6 km/s.[1] HD 110067 är en del av ett utbrett trippelstjärnesystem, tillsammans med den spektroskopiska dubbelstjärnan HD 110106.[5]
Observation
HD 110067 är en stjärna med sex kända sub-Neptunus exoplaneter (b, c, d, e, f, g) med radier från 1,94 till 2,85 jordradier och med densiteter (och fasta kärnor) som liknar gasjättar i solsystemet. Ingen av planeterna i planetsystemet befanns befinna sig i den beboeliga zonen för liv som vi känner det.[6] Planeterna kretsar kring värdstjärnan i en rytmisk omloppsresonans.[3][7][8][9][10][6][11][12] De två innersta exoplaneterna som kretsar kring HD 110067, upptäcktes först av rymdteleskopet TESS (NASA) med hjälp av transitmetoden år 2020. De återstående fyra exoplaneterna bekräftades senare år 2023 som ett resultat av ytterligare observationer med rymdteleskopet CHEOPS ( European Space Agency ).[11]
Egenskaper
HD 110067 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass K0 V.[3] Den har en massa av ca 0,8[3] solmassa, en radie av ca 0,79[3] solradie och har en effektiv temperatur av ca 5 300[3] K.
Planetsystem
Sex sub-Neptunus exoplaneter (b, c, d, e, f, g) med planetradier från 1,94 till 2,85 jordradier är kända kring värdstjärnan HD 110067. Alla planeter är mindre än Neptunus och har stora atmosfärer. Massorna för alla sex planeterna i systemet varierar från 3,9 till 8,5 jordmassor. Alla planetbanor i HD 110067-systemet är närmare dess stjärna än avståndet mellan planeten Merkurius och solen.[3][7]
Planeterna kretsar kring värdstjärnan i synkroniserade rytmer av omloppsresonans (en sällsynt procent av sådana system i Vintergatan har denna symmetri): den innersta planeten kretsar tre gånger för varje två gånger nästa planet är ute – en så kallad 3:2-resonans; samma 3:2-resonans gäller även den andra och tredje planeten, såväl som den tredje och fjärde planeten; medan den fjärde planeten kretsar fyra gånger för varje tre gånger den femte planeten är ute – i en så kallad 4:3-resonans; dessutom kretsar den näst sista femte planeten kring den sjätte planeten i samma 4:3-resonans. Dessutom fullbordar den innersta planeten sex varv på exakt samma tid som den yttersta planeten fullbordar ett varv.[3][7][8][9][10][6][11][12]
Resonansförhållandet för hela systemet är 54:36:24:16:12:9.[3][7]
(AE) | (d) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 0,052 R🜨 |
Se även
- HD 10180 – stjärna med sex kända planeter
- Kepler-11 – stjärna med sex Neptunusliknande planeter
- LHS 1140 – stjärna med ett planetsystem som har en atmosfär
- Lista över potentiellt beboeliga exoplaneter
- Tabbys stjärna – stjärna med ett planetsystem som har en atmosfär
- Trappist-1 – stjärna med en resonantkedja av jordstora planeter
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 110067, 10 juni 2025.
Noter
- 1 2 3 4 5 6 7 8 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR
- 1 2 3 4 "HD 110067". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 1 december 2023.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Luque, R.; Osborn, H.P.; et al. (29 November 2023). "A resonant sextuplet of sub-Neptunes transiting the bright star HD 110067". Nature. 623 (7989): 932–937. arXiv:2311.17775. Bibcode:2023Natur.623..932L. doi:10.1038/s41586-023-06692-3.
- ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+110067 Hämtad 2025-08-04.
- ↑ Apps, Kevin; Luque, Rafael (December 2023). "HD 110067 is a wide hierarchical triple system". Research Notes of the AAS. 7 (12): 12. arXiv:2312.04599. doi:10.3847/2515-5172/ad12d0.
- 1 2 3 Dunn, Marcia (29 November 2023). "NASA satellites discovered a 6 planet solar system in perfect synchrony". PBS.org. PBS Newshour. Archived from the original on 30 November 2023. Hämtad 30 November 2023.
- 1 2 3 4 Clery, Daniel (19 November 2023). "Astronomers stunned by six-planet system frozen in time - Undisturbed family of "sub-Neptunes" in rhythmic orbits could hold clues to planet formation". Science. doi:10.1126/science.ze93fui. Archived from the original on 29 November 2023. Hämtad 19 november 2023.
- 1 2 Brennan, Pat (29 November 2023). "Watch the synchronized dance of a 6 planet system". Discovery Alert. NASA.gov. Archived from the original on 30 November 2023. Hämtad 29 november 2023.
- 1 2 Kathunur, Sharmila (30 November 2023). "Six-planet system in perfect harmony shocks scientists: Six "sub-Neptune" worlds locked in a delicate dance around a nearby star offer fresh insights for the orbital evolution of planetary systems". Scientific American. Archived from the original on 30 November 2023. Hämtad 30 november 2023.
- 1 2 Klesman, Alison (29 November 2023). "'Shocked and delighted': Astronomers find six planets orbiting in resonance – orbiting the brightest star ever found to host more than four planets, all have rocky or icy cores and extended atmosphere". Astronomy. Archived from the original on 30 November 2023. Hämtad 29 november 2023.
- 1 2 3 Miller, Katrina (29 November 2023). "A star with six planets that orbit perfectly in sync. One hundred light years away, a handful of planets are circling a star in the same configuration as when they formed". The New York Times. Archived from the original on 29 November 2023. Hämtad 30 november 2023.
- 1 2 Ghosh, Pallab (29 November 2023). "'Perfect solar system' found in search for alien life". BBC.com. BBC News. Archived from the original on 29 November 2023. Hämtad 29 november 2023.
Vidare läsning
- Bean, Jacob L.; Raymond, Sean N.; Owen, James E. (22 oktober 2020). ”The Nature and Origins of Sub-Neptune Size Planets”. Journal of Geophysical Research: Planets 126. doi:. https://arxiv.org/abs/2010.11867.
