HD 18438
| HD 18438 | |
| |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Cepheus[1] |
| Rektascension | 03t 06m 07,84053s[2] |
| Deklination | +79° 25′ 06,7270″[2] |
| Skenbar magnitud () | +5,49[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | M2.5 III[4] |
| B–V | +1,569[5] |
| Variabeltyp | Misstänkt variabel[6] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -37,6 ± 0,62[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -35,523[2] mas/år Dek.: +10,383[2] mas/år |
| Parallax () | 4,2470 ± 0,0776[2] |
| Avstånd | 770 ± 10 lå (235 ± 4 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,0[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,84 ± 0,09[5] M☉ |
| Radie | 88,475 ± 4,424[5] R☉ |
| Luminositet | 929 ± 41[5] L☉ |
| Temperatur | 3 860 ± 100[5] K |
| Metallicitet | -0,4 ± 0,1[5] |
| Vinkelhastighet | 5,5 ± 0,2[5] km/s |
| Ålder | 5,5 ± 2,4[5] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| HD 18438, AG+79 95, BD+78 103, CCDM J03061+7925A, DO 26502, FK5 105, GC 3638, HIC 14417, HIP 14417, HR 881, IRAS 02593+7913, IRC +80007, 2MASS J03060788+7925066, PPM 5183, RAFGL 418, SAO 4810, TIC 297820335, TYC 4516-2147-1, TYC 4516-2148-1, WDS J03061+7925A, Gaia DR2 567664766657362304, Gaia DR3 567664766657362304[8][9][10] | |
HD 18438 är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Cepheus. Den har en skenbar magnitud av ca 5,49[11] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 4,25[6] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 770 ljusår (ca 235 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -38 km/s.[2]
Observation
HD 18438 har noterats vara en del av en dubbelstjärna sedan åtminstone 1932 och fick beteckningen ADS 2294 i Aitken Double Star Catalogue,[12] med en stjärna med magnitud 9 och spektralklass F7IV[13], som senare fick beteckningen TYC 4516-2148-1. På grund av dess likheter med HD 18438 i avstånd och egenrörelse, tros denna stjärna vara en fysisk dubbelstjärna som följeslagare till HD 18438. TYC 4516-2148-1, som ligger på ett brett avstånd av 1 100 AE från primärstjärnan, är något massivare än solen, men är 2,5 gånger större och 7,5 gånger så ljusstark. Stjärnan liknar HD 18438 i det att den är något massivare än solen och har passerat huvudseriestadiet, men dess förhållande till HD 18438 är dåligt förstådd.[5]
År 2023 upptäcktes att HD 18438 omkretsas av ett substellärt objekt med en massa av 21 jupitermassor, vilket gör den till den största värdstjärnan till en bekräftad exoplanet som ingår i NASA:s exoplanetarkiv fram till september 2024.[14] Vissa definitioner[15] kan dock klassificera planeten som en brun dvärg istället på grund av dess höga massa.
Egenskaper
Primärstjärnan HD 18438 är en röd jättestjärna av spektralklass M2.5 III,[13] som befinner sig på den asymptotiska jättegrenen (AGB)[6] och som redan har gått igenom heliumblixten och utvecklats förbi huvudserien efter att ha förbrukat dess väte i kärnan. Den har en massa av ca 1,8 solmassa,[5] en radie av ca 88 solradier[5] och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 930[5] gånger solen, vid en effektiv temperatur av ca 3 900 K.[5] Stjärnan har en låg metallhalt på −0,4 ± 0,1 dex, vilket motsvarar en järnhalt på 32 – 50 procent av solens.[5]
Precis som många AGB-stjärnor,[16] misstänks HD 18438 vara en variabel stjärna, vars skenbara magnitud varierar mellan 5,43 och 5,49.[13]
Följeslagaren TYC 4516-2148-1 är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F7 IV.[13] Den har en massa som av ca 1,2 solmassa,[5] en radie av ca 2,6 solradier[5] och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 7,6[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 200[5] K.
Planetsystem
År 2023 rapporterade ett team av sydkoreanska astronomer upptäckten av ett substellärt objekt, kallat HD 18438 b, som antingen skulle kunna beskrivas som en massiv gasjätte-exoplanet eller en brun dvärg med låg massa. Den är ca 8 procent större än planeten Jupiter och minst 21 gånger så massiv, vilket placerar den över deuteriumfusionsgränsen (ca 13 jupitermassor [15]). Den kretsar kring stjärnan i en ungefär cirkulär (excentricitet 0,1) bana med en halv storaxel på 2,1 AE (310 000 000 km) med en omloppsperiod av 803 dygn (2,20 år).[5]
(AE) | (d) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Se även
Andra jättar av spektraltyp M med en exoplanet av typen gasjätte.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, HD 18438, 10 april 2025.
Noter
- ↑ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012). "XHIP: An extended hipparcos compilation". Astronomy Letters. 38 (5): 331. arXiv:1108.4971. Bibcode:2012AstL...38..331A. doi:10.1134/S1063773712050015.
- 1 2 3 4 5 6 7 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
- ↑ Fabricius, C.; Høg, E.; Makarov, V. V.; Mason, B. D.; Wycoff, G. L.; Urban, S. E. (2002). "The Tycho double star catalogue". Astronomy and Astrophysics. 384: 180. Bibcode:2002A&A...384..180F. doi:10.1051/0004-6361:20011822.
- ↑ Abt, Helmut A. (2008). "Visual Multiples. IX. MK Spectral Types". The Astrophysical Journal Supplement Series. 176 (1): 216. Bibcode:2008ApJS..176..216A. doi:10.1086/525529.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Lee, Byeong-Cheol; et al. (30 December 2023). "A Search for Exoplanets around Northern Circumpolar Stars. VII. Detection of Planetary Companion Orbiting the Largest Host Star HD 18438". Journal of the Korean Astronomical Society. 56 (1): 35–40. arXiv:2303.08357. Bibcode:2023JKAS...56...35L. doi:10.5303/JKAS.2023.56.1.35.
- 1 2 3 Eggen, Olin J. (1992). "Asymptotic giant branch stars near the sun". The Astronomical Journal. 104. American Astronomical Society: 275. Bibcode:1992AJ....104..275E. doi:10.1086/116239. ISSN 0004-6256.
- ↑ Bidelman, William P. (1958). "Spectral Classification of Visual Binaries Having Primaries Above the Main Sequence". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 70 (413). IOP Publishing: 168. Bibcode:1958PASP...70..168B. doi:10.1086/127203. ISSN 0004-6280.
- ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+18438. Hämtad 2025-09-30.
- ↑ "HD 18438". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 27 september 2024.
- ↑ "TYC 4516-2148-1". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 27 september 2024.
- ↑ Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
- ↑ Robert Grant Aitken; Eric Doolittle (1932). New General Catalogue of Double Stars within 120° of the North Pole. Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1932ngcd.book.....A.
- 1 2 3 4 Černis, K.; Meištas, E.; Straižys, V.; Jasevičius, V. (1989). "Photoelectric photometry of bright stars in the vicinity of the North Celestial Pole". Vilnius Astronomijos Observatorijos Biuletenis. 84: 9–20. Bibcode:1989VilOB..84....9C.
- ↑ "Planetary Systems". NASA Exoplanet Archive. NASA Exoplanet Science Institute. Hämtad 27 september 2024.
- 1 2 "Working Group on Extrasolar Planets: Definition of a "Planet"". IAU position statement. 28 February 2003. Archived from the original on 16 December 2014. Hämtad 28 april 2014.
- ↑ Groenewegen, M. A. T. (2022). "A WISE view on extreme AGB stars". Astronomy & Astrophysics. 659. EDP Sciences: A145. arXiv:2203.09875. Bibcode:2022A&A...659A.145G. doi:10.1051/0004-6361/202142648. ISSN 0004-6361.
- ↑ "Exoplanet-catalog". Exoplanet Exploration: Planets Beyond our Solar System. Archived from the original on 4 June 2023. Hämtad 31 oktober 2023.
Externa länkar
| |||||||||||||||||||

