Lucke Lund

Lucke Lund
Lucke Lund i En valsdröm
Lucke Lund i En valsdröm
FöddOscar Gustaf Adolf Lund
28 februari 1861
Stockholm
Död30 augusti 1915 (54 år)
Stockholm
Aktiva år1891–1915
MakaEdla Johnsson
(1895–1915; hans död)

Oscar Gustaf Adolf ("Lucke") Lund, född 28 februari 1861 i Stockholm, död där 30 augusti 1915,[1] var en svensk skådespelare och operettsångare (tenor).

Biografi

Lund scendebuterade 1891 som Bacarel i operetten Miss Heylett vid Stora Teatern, Göteborg, där han sedan hade engagemang fram till 1892. Han uppträdde därefter vid Svenska operetturnén 1892–1893, vid Vasateatern 1893–1894, hos Mauritz Fröberg 1894–1896, vid Eldorado i Kristiania 1896–1897, vid Albert Ranfts lyriska sällskap 1897–1898, vid Vasateatern 1898–1899 och därefter vid Albert Ranfts olika teatrar och sällskap fram till sin död 1915.

På morgonen 30 augusti 1915 gick Lucke Lund hemifrån för att gå till repetitioner på Södra Teatern, men kom aldrig dit. Sent på kvällen hittades han död i ett rum på Hotell Continental med ett kulhål i tinningen. Lund hade under den sista tiden lidit av depression.[2] Bisättningen ägde rum den 1 september i Gustaf Vasa kyrkans krypta i Stockholm med jordfästning där den 4 september.[3][4] Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]

Lund gifte sig 1895 med operettsångaren Edla Johnsson.

Teater

Roller (ej komplett)

ÅrRollProduktionRegiTeater
1894ColardeauHerre, tag bort er dotter (Ôtez votre fille, s’il vous plait)
Eugène Labiche 		Vasateatern[6]
En restauratörEn séance vid Saltsjöbaden
Harald Leipziger 		Vasateatern[6]
1898Wun HsiGeishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Vasateatern[7]
1900WunHsi, kines, egare af Tehuset "De tio tusen fröjderna"Geishan (The Geisha, a story of a tea house)
Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank 		Djurgårdsteatern[8]
EnterichTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Axel RingvallDjurgårdsteatern[9]
IgnacioEtt äfventyr i Sevilla (Le Bouton perdu)
Adrien Talexy, Eugène Grangé och Victor Bernard 		Axel RundbergDjurgårdsteatern[10]
Magnus BonumN:o 42946, eller Ett extra nummer, revy
X 		Djurgårdsteatern[11]
1901Celestin, organist i klostretLilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud 		Djurgårdsteatern[12]
1903Läderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée 		Vasateatern[13]
1904GrenicheuxCornevilles klockor (Les Cloches de Corneville')
Robert Planquette, Louis Clairville och Charles Gabet 		Emil LindenDjurgårdsteatern[14]
1905Både hjärta och hand (Le Cœur et la Main)
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume 		Östermalmsteatern[15]
KerbiniouSurcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel RingvallÖstermalmsteatern[16]
SkrivarenLandsvägsriddarne (Der Wagabund)
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held 		Östermalmsteatern[17]
OrfeusOrfeus i underjorden (Orphée aux Enfers)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Östermalmsteatern[18]
Bonacieuxd'Artagnan (Les Petits mousqetaire)
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével 		Östermalmsteatern[19]
1906Lilla drottningen (Pour être aimée)
Léon Xanrof och Michel Carré 		Östermalmsteatern[20]
DupaletToto-Tata (Toto)
Antoine Banès, Paul Bilhaud och Albert Barré 		Djurgårdsteatern[21]
Célestin, organist i Svalornas klosterLilla helgonet (Mam'zelle Nitouche)
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud 		Djurgårdsteatern[22]
MontedafioreFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Oscarsteatern[23][24]
1907NjegusGlada änkan (Die lustige Witwe)
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein 		Axel BosinOscarsteatern[25][26]
Talismanen, eller De bägge rödhåriga (Der Talisman)
Johann Nestroy 		Oscarsteatern[27]
Hoffmans äventyr (Les Contes d'Hoffmann)
Jacques Offenbach, Jules Barbier och Michel Carré 		Emil LindenOscarsteatern[28]
Skytte-Lisa (Die Schützenliesel)
Edmund Eysler och Karl Lindau 		Oscarsteatern[29]
KerbinionSurcouf
Robert Planquette och Henri Chivot 		Oscarsteatern[30]
Boccaccio (Boccaccio, oder Der Prinz von Palermo)
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée 		Oscarsteatern[31]
1908FroschLäderlappen (Die Fledermaus)
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée 		Oscarsteatern[32]
TomDollarprinsessan (Die Dollarprinzessin)
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Fritz Grünbaum 		Axel BosinOscarsteatern[33]
1909AlugazilenSkatten
Helfrid Lambert 		Oscarsteatern[34][35]
EnterichTiggarstudenten (Der Bettelstudent)
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell 		Oscarsteatern[34]
1910Greve CarneroZigenarbaronen (Der Zigeunerbaron)
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer 		Oscarsteatern[36]
MaboulMahomets paradis (Le Paradis de Mahomet)
Robert Planquette och Henri Blondeau 		Oscarsteatern[37]
Tjufskyttarne (Les Braconniers)
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru 		Emil LindenOscarsteatern[38]
1911CharenceyKyska Susanna (Die keusche Susanne)
Jean Gilbert och Georg Okonkowski 		Oscarsteatern[39]
Wienerblod (Wiener Blut)
Johann Strauss den yngre, Victor Léon, Leo Stein och Adolf Müller 		Oscarsteatern[40]
1912MontedafioreFrihetsbröderna (Les Brigands)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy 		Albert RanftOscarsteatern[41]
Kvinnohataren (Der Frauenfresser)
Edmund Eysler, Leo Stein och Karl Lindau 		Emil LindenOscarsteatern[42]
1913Ko-KoMikadon (The Mikado or The Town of Titipu)
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan 		August BodénOscarsteatern[43]
1914HippelDen glada papegojan (Der lustige Kakadu)
Heinz Lewin, Wilhelm Jacoby och Arthur Lippschitz 		Vasateatern[44]
ZappelmannStorstadsbaciller (Wenn der Frühling kommt!)
Jean Gilbert 		Carl BarcklindVasateatern[45]
1915Napoleon Bonaparte JohnsonVar är Johnny (The Adventures of Mr Pipkin)
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin 		Carl BarcklindOscarsteatern[46]

Referenser

  1. ↑ Svenska Dagbladet, 31 augusti 1915, sid. 9
  2. ↑ ”Ett oväntat dödsbud”. Vestkusten: s. 2. 7 oktober 1915. http://cdnc.ucr.edu/cgi-bin/cdnc?a=d&d=VEST19151007.1.2&e=-------en--20--1--txt-txIN-------#. Läst 9 juni 2015.
  3. ↑ Svenska Dagbladet, 3 september 1915, sid. 9
  4. ↑ Dagens Nyheter, 5 september 1915, sid. 4
  5. ↑ SvenskaGravar
  6. 1 2 ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 april 1894. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1894-04-25/8915a/3. Läst 5 mars 2016.
  7. ↑ ”Geishan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29252&pos=127. Läst 6 juli 2015.
  8. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 1 juni 1900. https://arkivet.dn.se/tidning/1900-06-01/10846A/4. Läst 7 december 2025.
  9. ↑ ”Tiggarstudenten (1900) : Djurgårdsteatern, 1900-06-2”. KulturNav. https://kulturnav.org/d1671dc6-057f-4d63-8e92-6fb916ce602e. Läst 12 december 2025.
  10. ↑ ”Ett äfventyr i Sevilla (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/bb577e2a-b2a6-4274-baec-7dac5e075a1a. Läst 12 december 2025.
  11. ↑ ”N:o 42946 (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/d36bc5c4-b59d-49db-8bc6-66b08d426000. Läst 12 december 2025.
  12. ↑ ”Teatrarna: Djurgårdsteatern”. Svenska Dagbladet: s. 5. 5 juni 1901. https://tidningar.kb.se/sb470gx45trw405/part/1/page/5. Läst 25 december 2025.
  13. ↑ ”Teater, konst, litteratur: Teatrarnes spellistor m. m.”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 september 1903. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-22/12015A/2. Läst 4 augusti 2019.
  14. ↑ ”Cornevilles klockor (1904) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/d68c99df-c29d-4d3c-8121-f9e88f12577e. Läst 1 januari 2026.
  15. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118084048/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015.
  16. ↑ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118081040/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015.
  17. ↑ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119071334/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015.
  18. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (41): sid. 523. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119075639/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_41.pdf. Läst 18 november 2015.
  19. ↑ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119231125/http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015.
  20. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015.
  21. ↑ ”Toto-Tata (1906)”. KulturNav. https://kulturnav.org/e762cf80-eeec-4857-9358-18dc76a86b07. Läst 6 januari 2026.
  22. ↑ ”Lilla helgonet (1906) : Djurgårdsteatern, 1906-05-19”. KulturNav. https://kulturnav.org/e3eca15b-8a85-484d-b8e1-c00aa2c1e3a1. Läst 6 januari 2026.
  23. ↑ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag AB. sid. 36
  24. ↑ ”Oscarsteatern invigd”. Dagens Nyheter: s. 2. 7 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-07/13159b/2. Läst 27 juli 2015.
  25. ↑ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015.
  26. ↑ ”Den glada änkan”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-23/13203a/2. Läst 26 juli 2015.
  27. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015.
  28. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-16/13462A/3. Läst 26 juli 2015.
  29. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-28/13474A/3. Läst 26 juli 2015.
  30. ↑ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508011743/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016.
  31. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015.
  32. ↑ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. Arkiverad 8 maj 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  33. ↑ ”Dollarprinsessan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24973&pos=41. Läst 4 juni 2015.
  34. 1 2 Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015.
  35. ↑ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909.
  36. ↑ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016.
  37. ↑ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016.
  38. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015.
  39. ↑ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. Arkiverad 30 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  40. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 31 augusti 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-08-31/14837/8. Läst 2 augusti 2015.
  41. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. 13 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-13/15056/8. Läst 2 augusti 2015.
  42. ↑ ”Teater, Konst, Litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 27 augusti 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-08-27/15189/6. Läst 27 januari 2016.
  43. ↑ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015.
  44. ↑ ”Den glada papegojan (1914) : Vasateatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/f6f9d53d-8118-41a5-a32e-517eebe20504. Läst 28 januari 2026.
  45. ↑ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015.
  46. ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015.
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 158. Libris 1404046 
  • Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 731. Del 3. Libris 8198860 

Externa länkar

Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.