Merete Mazzarella
| Merete Mazzarella | |
 | |
| Född | Schreck 4 februari 1945 Helsingfors, Finland |
|---|---|
| Yrke | författare |
| Nationalitet | finländsk |
| Språk | svenska |
| Verksam | 1979 – |
| Genrer | essä, facklitteratur, självbiografi |
| Debutverk | Först sålde de pianot |
| Make/maka | Silvester Mazzarella (1968–1977) Lars Gustafsson Lars Hertzberg (2012–) |
Signe Merete Mazzarella, född Schreck 4 februari 1945 i Helsingfors, är en finlandssvensk författare, kulturskribent och professor i litteraturvetenskap.[1]
Biografi
Merete Mazzarella är dotter till ambassadören Fredrik Wilhelm Schreck och Annamarie Cleeman, som var danska. Faderns modersmål var finska men av praktiska skäl använde man svenska som hemspråk. Hon är uppvuxen i Schweiz, Kina, Turkiet och Storbritannien.
Mazzarella gick i skola vid Svenska flicklyceet i Helsingfors och tog studentexamen 1962. Hon avlade filosofie kandidatexamen 1968 vid Helsingfors universitet och licentiatexamen 1977.[2]
Mazzarella blev styrelseledamot i Svenska Litteratursällskapet i Finland år 1981. Merete Mazzarella var lektor i finlandssvensk litteratur vid Helsingfors universitet 1973–1995 och disputerade 1981 på en avhandling om Eyvind Johnson. Hon var docent i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi 1988 och i finlandssvensk litteratur vid Helsingfors universitet 1992–1995. Hon innehade som vikarie professuren i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet 1995–1998 och utsågs 1998 till ordinarie professor. Hon är kulturmedarbetare i tidningarna Hufvudstadsbladet, Nya Argus, Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning och blev hedersdoktor i medicin vid Uppsala universitet 2006.
Merete Mazzarella debuterade 1979 med den självbiografiska boken Först sålde de pianot om livet som ambassadörsbarn. Hon är främst känd för dels sina litteraturvetenskapliga verk, dels sina essäer kring olika fenomen i tiden, där hennes egna reflexioner och träffande analyser ofta på ett lätt humoristiskt sätt blandas med exempel ur skönlitteraturen.
Hon var gift första gången 1968–1977 med engelsklektorn Silvester Mazzarella, andra gången med litteraturhistorikern Lars Gustafsson och tredje gången från 2012 med Lars Hertzberg.
Bibliografi
- 1975 – Finlandssvenska noveller (antologi sammanställd med Helena Solstrand)
- 1979 – Först sålde de pianot
- 1981 – Att spela sitt liv
- 1981 – Myt och verklighet: berättandets problem i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (avhandling)
- 1983 – Påsk
- 1985 – Från Fredrika Runeberg till Märta Tikkanen: Frihet och beroende i finlandssvensk kvinnolitteratur
- 1987 – Den okände sällskapsresenären
- 1989 – Det trånga rummet
- 1990 – Samtal
- 1992 – Agnes von Krusenstjerna
- 1992 – Hem från festen
- 1993 – Att skriva sin värld
- 1995 – Tanten och krokodilen
- 1997 – Otrohetens lockelse
- 1999 – Där man aldrig är ensam
- 2000 – Då svänger sig sommaren kring sin axel
- 2002 – Linjer mellan stjärnor
- 2004 – November
- 2005 – Den goda beröringen
- 2007 – Fredrika Charlotta född Tengström: en nationalskalds hustru
- 2008 – När vi spelade Afrikas stjärna. En bok om barnbarn
- 2008 – Fredrika Runeberg och Anna Tegnér: två skaldehustrur
- 2009 – Ingen saknad, ingen sorg: en dag i Zacharias Topelius liv
- 2010 – Resa med rabatt: om konsten att vara pensionär
- 2012 – Det enda som egentligen händer oss: ett år i livet
- 2013 – Att berätta sig själv: inspirationsbok för den som vill skriva om sitt liv
- 2014 – Själens nattsida
- 2015 – Solkattens år
- 2017 – Om livets mening
- 2018 — Alma — en roman
- 2020 — Skulle vi alla kunna samsas? Essäer om vår samtid[1]
- 2021 — Från höst till höst
- 2022 — Den violetta timmen
- 2023 — Nånting på den andra sidan
- 2024 — Att lära sig falla
Priser och utmärkelser
- 1986, 1990 – Svenska Litteratursällskapets pris
- 1994 – Folktingets förtjänstmedalj
- 1995 – Fredrika Runeberg-stipendiet
- 2002 – Statens konstpris[3]
- 2003 – Tollanderska priset
- 2004 – Lundequistska bokhandelns litteraturpris
- 2005 – Samfundet De Nios Särskilda pris
- 2007 – Tegnérpriset
- 2007 – Årets Vetenskapsbok (finska: Vuoden tiedekirja) för boken Fredrika Charlotta född Tengström: en nationalskalds hustru[4]
- 2015 – Längmanska kulturfondens pris till finlandssvenska författare
- 2021 – Svenska Akademiens Finlandspris[5]
Mazzarella har även nominerats för Fakta Finlandia år 2001 för boken Då svänger sig sommaren kring sin axel samt Finlandiapriset år 2009 för boken Ingen saknad, ingen sorg - En dag i Zacharias Topelius liv.[6]
Källor
- 1 2 ”Läsardieten: Merete Mazzarella”. Svensk Bokhandel (Carina Jönsson) (nummer 8–2020): sid. 42. ISSN 0039-6451.
- ↑ ”Mazzarella, Merete Signe”. Finlands författare 1945-1980. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1985. sid. 399–400. ISBN 951-717-348-2
- ↑ ”Mazzarella fick statens konstpris” (på svenska). Svenska Yle. 12 november 2002. https://yle.fi/a/7-7579. Läst 27 november 2025.
- ↑ Irma Stenbäck (18 mars 2008). ”Mazzarella suututti tiedekirjailijat” (på finska). Helsingin Sanomat. https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000004556083.html. Läst 27 november 2025.
- ↑ Svenska Akademiens Finlandspris. Läst 3 december 2021.
- ↑ ”Merete Mazzarella. Schildts & Söderströms”. Arkiverad 29 april 2013. https://archive.ph/38w4r#selection-403.24-403.83. Läst 27 november 2025.
Vidare läsning
- Biström, Anna mm., red (2005). Det öppna rummet: Festskrift till Merete Mazzarella den 4 februari 2005. Helsingfors: Söderström. ISBN 951-52-2285-0
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Merete Mazzarella.- ”Mazzarella, Merete”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5517-1416928958123
- Mazzarella, Merete i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Merete Mazzarella på 375 humanister. Helsingfors universitet.
- Merete Mazzarella (f. 1945) hos Litteraturbanken
- Författaren Merete Mazzarella: Fysiska möten gör mig andäktig, intervju i Daniel Olin tv-program, 16.5.2021
|