Murarbin
| Murarbin | |
 Snäckmurarbi (Osmia bicolor) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Underordning | Midjesteklar Apocrita |
| (orankad) | Gaddsteklar Aculeata |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Buksamlarbin Megachilidae |
| Släkte | Murarbin Osmia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Osmia | |
| Auktor | Panzer, 1806[1] |
| Synonymer | |
|
Hoplosmia Thomson, 1872[1] Acanthosmoides Ashmead, 1899[1] Nothosmia Ashmead, 1899[1] Hapsidosmia Rightmyer, Griswold & Brady, 2013[2] | |
.jpg) Hanne och hona av rödmurarbi | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Murarbin (Osmia) är ett släkte solitära bin i familjen buksamlarbin.[1]
Beskrivning
De ingående arterna är kraftigt byggda, med stora huvuden, kraftiga, tretandade mandibler[a], runda mellankroppar och korta bakkroppar. Grundfärgen är svart, ibland med ett metalliskt skimmer, men den döljs ofta av den relativt långa pälsen som kan vara färgad vitaktig, brun, röd eller svart. Honans scopa, bukens hårborste för polleninsamling, är vitaktig, röd eller svart. Tergiternas[b] bakkanter kan ha mindre tydliga, ljusa hårband, men ofta saknas sådana helt. Arternas kroppslängd varierar mellan 4 och 17 mm (i Skandinavien 7 till 12 mm).[3]
Ekologi
Bland de ingående arterna finns både oligolektiska, specialister, som flyger till blommor från ett eller ett begränsat urval av växtsläkten, och polylektiska, som besöker blommor från flera olika växtfamiljer. Som värdväxter är ärtväxter, ljungväxter och kransblommiga växter vanliga.[3]
Murarbin lever solitärt, honorna ansvarar ensamma för avkomman, och bygger bon i övergivna insektsgångar i murket trä, i tomma snäckskal, i ihåliga växtstjälkar, bland stenar, i murar eller i jorden. Bona konstrueras helt eller delvis av lera eller tuggade växtdelar.[3]
De kan lätt fås att bygga bo i så kallade bihotell, till exempel borrade hål i träbitar eller i "batterier" av rör i trä, plast, papper, kartong eller vass. På vissa ställen odlas de på detta sätt för sin förmåga att pollinera blommande växter.[4]
Utbredning
De ingående arterna finns framför allt i Palearktis och Nearktis, vissa även i den orientaliska regionen och Neotropikerna.[5] I hela världen finns 325 arter varav 90 arter i Europa.[3]
Arter i Sverige och Finland
I Sverige finns nedanstående 17 arter varav 2 arter är rödlistade[3]. I Finland finns 11 av arterna, varav 5 är rödlistade.[6]
- guldmurarbi (Osmia aurulenta) Saknas i Finland
- snäckmurarbi (Osmia bicolor) Nära hotad i Finland
- rödmurarbi (Osmia bicornis)
- blåmurarbi (Osmia caerulescens) Saknas i Finland
- fruktmurarbi (Osmia cornuta) Nyupptäckt, ännu ej bedömd art i Sverige och Finland
- tajgamurarbi (Osmia disjuncta) Kunskapsbrist i Sverige och Finland (relativt ny art)
- stenmurarbi (Osmia inermis)
- lingonmurarbi (Osmia laticeps) Nära hotad i Finland
- fibblemurarbi (Osmia leaiana) Sårbar i Finland
- havsmurarbi (Osmia maritima) Starkt hotad i Sverige, saknas i Finland
- skogsmurarbi (Osmia nigriventris)
- klintmurarbi (Osmia niveata) Nationellt utdöd i Sverige, saknas i Finland
- backmurarbi (Osmia parietina)
- lundmurarbi (Osmia pilicornis) Sårbar i Finland
- taggmurarbi (Osmia spinulosa) Saknas i Finland
- fjällmurarbi (Osmia svenssoni) Kunskapsbrist i Sverige, sårbar i Finland
- hedmurarbi (Osmia uncinata)
Kommentarer
Källor
- 1 2 3 4 5 ”Osmia Panzer, 1806” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). 2021. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=154377#null. Läst 18 maj 2026.
- ↑ Bánki, O., Roskov, Y., Döring, M., Ower, G., Hernández Robles, D. R., Plata Corredor, C. A., Stjernegaard Jeppesen, T., Örn, A., Pape, T., Hobern, D., Garnett, S., Little, H., DeWalt, R. E., Miller, J., Orrell, T., Aalbu, R., Abbott, J., Abreu, C., Acero P, A. (red.) (30 november 2021). ”Osmia Panzer, 1806” (på engelska). Catalogue of Life. Catalogue of Life Foundation, Amsterdam, Nederländerna. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/63GNP. Läst 18 maj 2026.
- 1 2 3 4 5 Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. med flera. (2026). ”Murarbin Osmia Panzer, 1806”. Artdatabanken. https://artfakta.se/taxa/osmia-1005533/information. Läst 18 maj 2026.
- ↑ J. Bosch och W.P. Kemp (2002). ”Developing and establishing bee, species as crop pollinators: The example of Osmia spp. (Hymenoptera: Megachilidae) and fruit trees” (på engelska) (PDF, 274 kB). Bulletin of Entomological Research 92: sid. 7. doi:. https://www.researchgate.net/profile/William_Kemp3/publication/11352175_Developing_and_establishing_bee_species_as_crop_pollinators_The_example_of_Osmia_spp_Hymenoptera_Megachilidae_and_fruit_trees/links/0c960534145014bb70000000/Developing-and-establishing-bee-species-as-crop-pollinators-The-example-of-Osmia-spp-Hymenoptera-Megachilidae-and-fruit-trees.pdf. Läst 26 juli 2020.
- ↑ A. Müller (2019). ”Genus Osmia” (på amerikansk engelska). Palaearctic Osmiine Bees. https://blogs.ethz.ch/osmiini/palaearctic-species/osmia/. Läst 2 september 2024.
- ↑ Juho Paukkunen (2019). ”murarbin – Osmia”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204609. Läst 18 maj 2026.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör murarbin.