Stephano
| Stephano | |
 Upptäcktsbild av Stephano (inom cirkeln). | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | John J. Kavelaars Brett J. Gladman Matthew J. Holman Jean-Marc Petit Hans Scholl |
| Upptäcktsdatum | 18 juli 1999 |
| Beteckningar | |
| Alternativnamn | Uranus XX (20) S/1999 U 2 |
| Uppkallad efter | Stephano |
| Omloppsbana[1][2] | |
| Epok: 1 januari 2000 | |
| Banmedelradie | 8007400 km |
| Excentricitet | 0,2248 |
| Siderisk omloppstid | 677,47 d |
| Medelanomali | 270,163° |
| Inklination | 143,819° (till ekliptikan) |
| Longitud för uppstigande nod | 191,411° |
| Medelrörelse | 0,5313866°/d |
| Periapsisargument | 14,956° |
| Måne till | Uranus |
| Propra banelement[1][2] | |
| Periapsisprecession | 5484,23 a |
| Precession för uppstigande nod | 5182,2 a |
| Fysikaliska data | |
| Medelradie | 16 km[3][4] |
| Area | ≈ 3000 km² (uppskattat) |
| Volym | ≈ 20000 km³ (uppskattat) |
| Massa | ≈ 2,2 × 1016 kg (uppskattat) |
| Medeldensitet | 1,5 g/cm³[3][4] |
| Ytgravitation (ekvatorn) | ≈ 0,0041 m/s² (uppskattat) |
| Flykthastighet | ≈ 0,013 km/s (uppskattat) |
| GM | 0,0017 km³/s²[3][4] |
| Albedo | 0,04[3][4] |
| Temperatur | ≈ 65 K (uppskattat) |
| Skenbar magnitud | 24,1 R[3][4] |
Stephano är en retrograd irreguljär måne till Uranus. Den upptäcktes av Brett J. Gladman et al. år 1999 och fick den tillfälliga beteckningen S/1999 U 2. Den är också betecknad Uranus XX.[5][6][7][8][9]
Stephano fick sitt officiella namn i augusti 2000, efter Stephano i William Shakespeares pjäs Stormen.[10]
Banparametrarna antyder att den kan tillhöra samma dynamiska kluster som Caliban, vilket antyder ett gemensamt ursprung.[11]
Källor
- 1 2 ”Planetary Satellite Mean Orbital Parameters” (på engelska). JPL/NASA. 23 augusti 2013. https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_elem. Läst 10 juni 2015.
- 1 2 Brozovic, M. och Jacobson, R. A. (2009) ”The Orbits of the Outer Uranian Satellites”, Astronomical Journal 137, 3834.
- 1 2 3 4 5 ”Planetary Satellite Physical Parameters” (på engelska). JPL/NASA. 19 februari 2015. https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Läst 10 juni 2015.
- 1 2 3 4 5 Sheppard, S. S., Jewitt, D., Kleyna, J. 2005. ”An Ultradeep Survey for Irregular Satellites of Uranus: Limits to Completeness”, Astronomical Journal 129, 518-525.
- ↑ Gladman, B. J.; Kavelaars, J. J.; Holman, M. J., Petit, J.-M.; Scholl, H.; Nicholson, P. D.; and Burns, J. A.; The Discovery of Uranus XIX, XX, and XXI, Icarus, 147 (2000), pp. 320–324
- ↑ Marsden, Brian G.; Probable New Satellites of Uranus, IAUC 7230, 1999 July 27
- ↑ Marsden, Brian G.; Probable New Satellites of Uranus, IAUC 7248, 1999 September 4
- ↑ Marsden, Brian G.; S/1999 U 1, S/1999 U 2 and S/1999 U 3, IAUC 7385, 2000 March 24
- ↑ Marsden, Brian G.; S/1999 U 2, IAUC 7473, 2000 August 5
- ↑ Marsden, Brian G.; Satellites of Uranus, IAUC 7479, 2000 August 21
- ↑ Grav, Tommy; Holman, Matthew J.; Gladman, Brett J.; and Aksnes, Kaare; Photometric survey of the irregular satellites,Icarus, 166 (2003), pp. 33-45.
Externa länkar
- Stephano Profile by NASA's Solar System Exploration (engelska)
- Uranus kända månar (av Scott S. Sheppard) (engelska)
- An Ultradeep Survey for Irregular Satellites of Uranus: Limits to Completeness (engelska)
| ||||||||
