Vlora

Vlora
Vlorë
Stad
Officiellt namn: Vlora
Smeknamn: Qyteti i Pavarësisë
Land Albanien Albanien
Prefektur Vlorë prefektur
Distrikt Vlorë distrikt
Kommun Vlorë kommun
Höjdläge 0 m ö.h.
Koordinater 40°28′11″N 19°29′02″Ö / 40.46972°N 19.48389°Ö / 40.46972; 19.48389
Folkmängd 83 000 (2003)
Grundad 600 f.Kr.
Borgmästare Shpëtim Gjika
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 9401-9404
Geonames 3183719
Registreringsskylt VL
Wikimedia Commons: Vlora
Webbplats: www.bashkiavlore.org

Vlora (toskiska: Vlorë med böjningsformen Vlora; gegiska: Vlonë med böjningsformen Vlona) är en stad och kommun i Vlorë prefektur. Den ligger vid bukten med samma namn i sydvästra Albanien och hade 84 400 invånare 2003. Vlora ligger vid halvön Karaburuni och är Albaniens näst största hamnstad.[1] Vlora var under antiken känt för sin vinproduktion. Odlingslandskapet präglas i dag av olivlundar och vinterrasser. Industrin omfattar bland annat textil-, läder- och livsmedelsindustri.

Vlora var huvudstad i Albanien mellan åren 1912 och 1914. Den ersattes av Durrës som huvudstad, som i sin tur 1920 ersattes av Tirana.

Ortnamnet

Vlora hette ursprungligen Aulón, på medeltida latin Avlona.[2] Namnet betyder "kanal" på grekiska.[2] Under den osmanska tiden hette staden Avlonya.[2] Staden heter på italienska Valona[2] och på nutida grekiska Avlónas.

Aulón (i dag Vlora) omnämns för första gången av Klaudios Ptolemaios i verket Geographia och senare även i Peutingerkartan och i Hierokles verk Synekdemos.[3]

Geografi och väder

Vlora ligger ungefär mittemellan Tirana och Saranda. Den har gräns mot Fieri, Mallakastra, Tepelena, Gjirokastra och Saranda. Den har 30 procent av den totala kustlinjen i Albanien.[4]

Vlora har medelhavsklimat med varma, torra somrar och kalla, regniga vintrar.[4]

Historia

Vlora grundades som grekisk koloni på 500-talet f.Kr. och var en av flera kolonier längs den illyriska kusten.[1] Dess hamn spelade en viktig strategisk roll under romartiden.[1] Staden tillhörde 1417–1912 det osmanska herraväldet, men erövrades då och då av stadsstaten Venedig. Vlora tillföll det fria Albanien och blev huvudstad i den nya staten.

Vlora har varit i besittning av romare från 200–talet f.Kr., bysantiner från 395 e.Kr., normander 1081, venetianer 1205, Arberien 1272, Serbiska tsardömet 1345–1355, Furstendömet Valona 1346–1417, osmaner 1417–1912, serber 1912 och greker 1912–1913.

Vlora var den enda albanska staden som inte var ockuperad då Albanien förklarade sig som en självständig och suverän stat den 28 november 1912.

Vlora var ockuperat av Mussolinis Italien 1915–1920 och 1939–1943,[1] därefter av Nazityskland 1943–1944. Staden bombades under andra världskriget.[5]

1997 var Vlora epicentrumet i pyramidspelets kollaps som ledde till regeringens fall och anarkin spred sig från Vlora till att omfatta hela Albanien.[6]

Ekonomi

Vlora är en viktig hamnstad och ett handelscentrum med en betydande fiske- och industrisektor. Området runt staden producerar olja, naturgas, bitumen och salt. Staden är också platsen för viktiga installationer som tillhör den albanska flottan. Den har vuxit i betydelse som ett jordbrukscentrum med mycket storskalig plantering av oliv- och fruktträd, samt som ett centrum för livsmedelsproduktion. Historiskt sett var det omgivande området främst jordbruks- och lantbaserat och producerade havre, majs, bomull, olivolja, nötkreatur, lamm- och fårkött, skinn och smör.[7] Dessa varor exporteras.

Vlora är en livlig kuststad med en välutvecklad och modern bostadsinfrastruktur. Staden erbjuder en rad olika bostadsområden som sträcker sig från kusten och inåt landet. Vlora är indelad i tre ekonomiska zoner.[8] Den tekniska och ekonomiska utvecklingszonen (i förkortning TEDA) i Vlora har ett strategiskt läge på cirka 151 kilometer från huvudstaden Tirana. Mark- och miljöområdet ligger på ett platt, saltpräglat landområde som delvis täcks av Sodaskogen. Området är lämpligt för industriell utveckling på ett miljövänligt sätt. Tillåtna verksamheter inom TEDA-zonen inkluderar industriell produktion, förädling, handel, varulagring, lätt industri, tillverkning av elektronik och bildelar och för hamnrelaterade aktiviteter. Enligt officiella beräkningar från 2014 uppgick den arbetsföra befolkningen i Vlora till 125 954 personer, varav 84 836 var sysselsatta; 35 procent av arbetskraften i Vlora hade en gymnasieutbildning medan 17 procent hade en universitetsutbildning.

Enligt Världsbanken har Vlora gjort betydande framsteg i den ekonomiska rankningen under 2016. Vlora ligger på en sjunde plats av tjugotvå städer i sydöstra Europa, i en rankning genomförd av Världsbanken,[9] och ligger före Tirana i Albanien, Belgrad i Serbien och Sarajevo i Bosnien och Hercegovina.

Turismen, som alltid har varit en drivande motor i stadens ekonomi, har under de senaste åren utvecklats till en stor industri med många hotell och rekreationscentrar tack vare stadens vidsträckta stränder. Staden har en vacker utsikt över Vlorabukten som anses utgöra gränsen mellan Adriatiska och Joniska haven. Ön Sazani är beläget vid inloppet till Vlorabukten. Italien ligger cirka 70 kilometer bort via Otrantosundet. Stränder nära staden inkluderar Palasa, Dhërmiu, Vunoi, Himara, Qeparoi och Borshi. År 2019 nämndes Vlora i en artikel i Financial Times som listade nya och spännande resmål runtom i världen.[10]

I april 2024 rapporterades det att Jared Kushner, som är svärson och tidigare rådgivare till USA:s president Donald Trump, planerade att bygga en resort i staden som en del av planerna för hans företag Affinity Partners som ska investera i byggnadsprojekt i balkanländerna.[11]

Turism

Tillsammans med Saranda är Vlora i dag ett turistcentrum i södra Albanien. Sommarturismen har blivit särskilt viktig för stadens ekonomi. Sedan 2000-talet har många hotell, restauranger, barer och diskotek byggts. Även stränder och vägar har förbättrats.

Politik

Uppgifter som har med lagstiftningen att göra sköts av stadsfullmäktige (albanska Këshilli Bashkiak). Det väljs av invånarna i kommunen för en mandatperiod på fyra år. I Vloras kommun består stadsfullmäktige av 51 ledamöter.

Borgmästaren (albanska Kryetari i Bashkisë, svenska ”kommunöverhuvud”) ansvarar tillsammans med sin stab för de verkställande uppgifterna.

I staden har Vloras förstainstansdomstol sitt säte.

Italien har ett generalkonsulat i Vlora som ansvarar för prefekturerna Berati, Gjirokastra och Vlora.

Utbildning

Vloras universitet (grundat 1994) är statsägt. Utöver detta finns två privata universitet: Universiteti Pavarësia Vlorë och Akademia e Studimeve të Aplikuara "Reald".[12]

Kulturliv

De främsta museerna i Vlora är Historiska museet med dess arkeologiska fynd, Etnografiska museet och landets självständighetsmuseum. I staden finns även universitet och teater.

Stadsbild

Vlora är en av Albaniens äldsta städer. Den gamla stadskärnan är delvis bevarad. Bland stadens sevärdheter märks det medeltida slottet och moskén från 1500-talet. Ett 17 m högt monument över landets självständighet finns i staden.

Kända personer

  • Kategori:Personer från Vlora

Administrativ indelning

Kommunen bildades genom en administrationsreform år 2014, då de tidigare stadskommunerna Vlora och Orikumi slogs samman med landskommunerna Vloracentrum, Novosela och Shushica. De tidigare kommunerna ingår numera som kommunala enheter i den nya storkommunen som har sitt huvudsäte i Vlora.

Fram till år 2000 var de tidigare stads- och landskommunerna en del av Vloras distrikt. Den dåvarande stadskommunen omfattade endast själva staden Vlora.[13]

Demografisk utveckling

Vid folkräkningen 2011 hade den dåvarande kommunen 79 513 invånare medan de fem kommunala enheterna som i dag utgör kommunen Vlora tillsammans hade 104 827 invånare.[14]

Tabell

Vänorter

Vlora har följande vänorter:

Sevärdheter

Se även

Galleri

Källor

Noter

  1. 1 2 3 4 Vlorë – Britannica Online.
  2. 1 2 3 4 Robert Elsie. Historical Dictionary of Albania. sid. 473–474.
  3. ↑ Charles George Herbermann, Edward Aloysius Pace, Condé Bénoist Pallen (1912). Catholic Encyclopedia. sid. 264.
  4. 1 2 Albaniens ministerium för turism, kultur, ungdom och sport (2008) (på engelska och albanska). Albania Guide / Guidë Turistike.
  5. ↑ Saul Cohen (2008). Columbia Gazetteer of the World. sid. 4141.
  6. ↑ (1997). Balkan War Report: Bulletin of the Institute for War & Peace Reporting. Institute for War & Peace Reporting. sid. 35–.
  7. ↑ Chisholm, Hugh, red. (1911). "Avlona". Encyclopædia Britannica (11th ed.). Cambridge University Press. sid. 65–66.
  8. ↑ ”Albania is creating three free economic zones”, emerging-europe.com, 2015-08-24.
  9. ↑ ”Subnational Economy Rankings - South East Europe - Subnational Doing Business - World Bank Group”, Världsbanken, 2018-03-15.
  10. ↑ ”Five destinations to watch — from the Faroe Islands to Pakistan” (Subscribe to read/kräver abonnemang för att läsa), Financial Times, 2022-12-10.
  11. ↑ ”Jared Kushner's planned Albania resort stokes fear and hope in coastal town”, Reuters, 2024-04-10.
  12. ↑ ”Private Institutions”, Agjencia Publike e Akreditimit të Arsimit të Lartë (APAAL).
  13. ↑ ”Ligj nr. 115/2014: Për ndarjen administrativo-territoriale të njësive të qeverisjes vendore në Republikën e Shqipërisë”, Fletorja Zyrtare ( PDF).
  14. ↑ ”Shërbim Konsulence, për Hartimin e Planeve të Përgjithshme Vendore, për Katër Bashki, Vlorë, Sarandë, Himarë, Konispol” ( PDF).
  15. ↑ Florida Sister Cities - Tampa Bay Protocol & Trade.
  16. ↑ Delegacioni i qytetit Yangzhou vizitoi Vlorën.
  17. ↑ (1990). Albania. (Nagel's Encyclopedia-Guide). sid. 119.
  18. ↑ Peter Dawson, Linda White, Andrea Dawson. Albania: A Guide and Illustrated Journal. sid. 78.
  19. ↑ Map of Vlorë – Hebrew University of Jerusalem Arkiverad 5 december 2019 hämtat från the Wayback Machine. (Hebreiska universitetet i Jerusalem).
  20. ↑ Meike Gutzweiler. Reise Know-How Reiseführer Albanien. sid. 263.

Vidareläsning

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör Vlora.
Albaniens kommuner
Albaniens flagga
Albaniens flagga
Ballsh · Bajram Curri · Berat · Bilisht · Bulqiza · Burrel · Përmet · Peshkopia · Puka · Pogradec · Delvina · Durrës · Erseka · Elbasan · Fier · Gjirokastra · Kavaja · Kruja · Korça · Kukës · Kuçova · Kruma · Kopliku · Lezha · Saranda · Skrapar · Shkodra · Tepelena · Tirana · Vlora · Librazhd · Lushnja · Gramsh · Laç · Rrëshen · Peqin · Çorovoda
Albaniens statsvapen
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.