53 Eridani
| 53 Eridani | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Eridanus |
| Rektascension | 04t 38m 10,82486s[1] |
| Deklination | -14° 18′ 14,4600″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,87[2] (4,02/6,95),[3] +3,87 (V)[4] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K1 III[5] |
| U–B | +1,03[6] |
| B–V | +1,082 ± 0,039[7] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +43,33 ± 0,28[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -76,59[1] mas/år Dek.: -176,78[1] mas/år |
| Parallax () | 29,69 ± 0,37[1] |
| Avstånd | 110 ± 1 lå (33,7 ± 0,4 pc) |
| Absolut magnitud () | 1,22[8] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,07 ± 0,25[9] M☉ |
| Radie | 9,8[9] R☉ |
| Luminositet | 37[10] L☉ |
| Temperatur | 4 603[10] K |
| Metallicitet | -0,11 (Fe/H)[10] dex |
| Andra beteckningar | |
| 2MASS J04381081-1418142[11], SAO 149781[11], HD 29503[11], HIP 21594[11], HR 1481[11], IRAS 04358-1424[11], l Eri, CCDM J04382-1418AB[11], FK5 172[11], GC 5657[11], GCRV 2721[11], GJ 9160[11], HIC 21594[11], IDS 04336-1430 AB[11], IRC -10073[11], JP11 909[11], N30 979[11], PLX 1028[11], PLX 1028.00[11], PMC 90-93 122[11], PPM 214604[11], RAFGL 610[11], ROT 665[11], SACS 101[11], TD1 3421[11], UBV 4477[11], WDS J04382-1418AB[11], YZ 104 1271[11], 53 Eri[11], Gaia DR2 3174163561127715328[11], WEB 4147[11], Gaia DR3 3174163561130003840[11] och TIC 117763145[11] | |
Spectrum eller 53 Eridani, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden stjärnbilden Eridanus, som också har Bayer-beteckningen I Eridani.[12] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 3,87[2] och är väl synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer.[13] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 29,7[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 110 ljusår (ca 34 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 43 km/s.[10]
Nomenklatur
Beteckningen av de två stjärnorna som 53 Eridani A och B härrör från konventionen som används av Washington Multiplicity Catalog (WMC) för flerstjärniga system och har antagits av International Astronomical Union (IAU).[12]
53 Eridani gavs det traditionella latinska namnet Sceptrum (spira), eftersom den var en av de ljusare stjärnorna, utsedd till "p Sceptri (Brandenburgici)", i den föråldrade konstellationen Sceptrum Brandenburgicum. Konstellationen myntades av Gottfried Kirch för att hedra Brandenburgprovinsen i Preussen, men även om den senare användes i en annan atlas av Johann Elert Bode, föll konstellationen ur bruk.[14][15]
År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN) [16] med uppgift att katalogisera och standardisera namn för stjärnor.[17] WGSN fastställde namnet Spectrum för 53 Eridani A den 30 juni 2017 och detta finns nu i IAU:s Catalog of Starname.[18]
Egenskaper
Primärstjärnan 53 Eridani A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K1 III,[5] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa som är ca 1,1[9] solmassor, en radie som är ca 10[9] solradier och utsänder ca 37[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 600 K.[10]
Följeslagaren, 53 Eridani B, har en skenbar magnitud på 6,95[3] och dess spektraltyp är okänd. De två stjärnorna har en omloppsperiod på 77 år i en bana med en excentricitet på 0,666.[3] Parets totala massa är 2,49 solmassor.[19]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 53 Eridani, 12 mars 2021.
Noter
- 1 2 3 4 5 6 van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357. S2CID 18759600.
- 1 2 3 Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
- 1 2 3 "Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars". United States Naval Observatory. Hämtad 15 maj 2017.
- ↑ ”Basic data: V* l Eri – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=53+Eri&submit=SIMBAD+search. Läst 20 juni 2020.
- 1 2 Gray, R. O.; Corbally, C. J.; Garrison, R. F.; McFadden, M. T.; Bubar, E. J.; McGahee, C. E.; O'Donoghue, A. A.; Knox, E. R. (2006). "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: Spectroscopy of Stars Earlier than M0 within 40 pc--The Southern Sample". The Astronomical Journal. 132 (1): 161–170. arXiv:astro-ph/0603770. Bibcode:2006AJ....132..161G. doi:10.1086/504637. S2CID 119476992.
- ↑ Johnson, H. L. (1966). "UBVRIJKL Photometry of the Bright Stars". Communications of the Lunar and Planetary Laboratory. 4: 99. Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
- ↑ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=21594. Läst 20 juni 2020.
- ↑ ”Sceptrum (53 Eridani)” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/hd29503. Läst 20 juni 2020.
- 1 2 3 4 Allende Prieto, C.; Lambert, D. L. (1999). "Fundamental parameters of nearby stars from the comparison with evolutionary calculations: masses, radii and effective temperatures". Astronomy and Astrophysics. 352: 555–562. arXiv:astro-ph/9911002. Bibcode:1999A&A...352..555A.
- 1 2 3 4 5 6 Massarotti, Alessandro; Latham, David W.; Stefanik, Robert P.; Fogel, Jeffrey (2008). "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity". The Astronomical Journal. 135 (1): 209–231. Bibcode:2008AJ....135..209M. doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- 1 2 Hessman, F. V.; Dhillon, V. S.; Winget, D. E.; Schreiber, M. R.; Horne, K.; Marsh, T. R.; Guenther, E.; Schwope, A.; Heber, U. (2010). "On the naming convention used for multiple star systems and extrasolar planets". arXiv:1012.0707 [astro-ph.SR].
- ↑ Bortle, John E. (February 2001). "The Bortle Dark-Sky Scale". Sky & Telescope. Sky Publishing Corporation. Hämtad 15 maj 2017
- ↑ Ian Ridpath. "Sceptrum Brandenburgicum". Star Tales. Hämtad 15 maj 2017.
- ↑ Barentine, John C. (2016). The Lost Constellations: A History of Obsolete, Extinct, or Forgotten Star Lore. Popular Astronomy. Switzerland: Springer International. p. 365. Bibcode:2016lcho.book.....B. doi:10.1007/978-3-319-22795-5. ISBN 978-3-319-22795-5.
- ↑ "Division C WG Star Names". Hämtad 22 maj 2016.
- ↑ "WG Triennial Report (2015–2018) – Star Names" (PDF). p. 5. Hämtad 2018-07-14.
- ↑ "Naming Stars". International Astronomical Union. Hämtad 16 december 2017.
- ↑ Söderhjelm, Staffan (January 1999). "Visual binary orbits and masses post Hipparcos". Astronomy and Astrophysics. 341: 121–140. Bibcode:1999A&A...341..121S.
