Kalabrisk grekiska

Kalabrisk grekiska eller Grecanico [1][2][3][4][5][6][7][8][9][10][11][12] [13][14][15][16][17][18][19][20][21][22][23][24][25][26] är en dialekt eller ett språk som utvecklats ur klassisk grekiska, och som talas i italienska Kalabrien. Fram till 1500-talet talades den kalabriska grekiskan allmänt i södra Kalabrien, sedan kom den att gradvis ersättas av kalabriskan. Kalabriskan bär spår av den kalabriska grekiskan i grammatik och ordförråd.
Den kalabriska grekiskan är skild från den andra ännu talade grekiskan i Italien: den salentiska grekiskan.
Idag talas den kalabriska grekiskan i några samhällen i Bovesìa: Bova Superiore, Roghudi, Gallicianò, Chorìo di Roghudi, Bova Marina, Reggio Calabria i San Giorgio Extras och Rione Modenas närhet.
Ungefär 2000 talar och förstår språket varav cirka 50 personer är under 35 år. Kalabrisk grekiska är uppräknad i Unescos "Red Book" över språk som är på väg att försvinna.
Referenser
- ↑ In Salento e Calabria le voci della minoranza linguistica greca.
- ↑ F. Violi, Lessico Grecanico-Italiano-Grecanico, Apodiafàzzi, Reggio Calabria, 1997.
- ↑ Paolo Martino, L'isola grecanica dell'Aspromonte. Aspetti sociolinguistici, 1980. Risultati di un'inchiesta del 1977
- ↑ Filippo Violi, Storia degli studi e della letteratura popolare grecanica, C.S.E. Bova (RC), 1992
- ↑ Filippo Condemi, Grammatica Grecanica, Coop. Contezza, Reggio Calabria, 1987;
- ↑ ”Aspetti intertestuali tra letteratura grecanica di Calabria e letteratura grecaa”. https://www.torrossa.com/it/resources/an/3151468.
- ↑ ”Il greco nell’Italia meridionale: Italo-greco”. https://www.uniud.it/it/ateneo-uniud/ateneo-uniud-organizzazione/altre-strutture/centro-internazionale-plurilinguismo/allegati/Ledgewayhandout.pdf.
- ↑ ”Grecanici ethnicisation : power and knowledge at work.”. http://dro.dur.ac.uk/8157/.
- ↑ ”Commensurable language and incommensurable claims among the Greek linguistic minority of Southern Italy”. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1354571X.2012.628104.
- ↑ ”TRATTI LINGUISTICI IN COMUNE NEI DIALETTI ITALOGRECI E ITALIANI DELL’ITALIA MERIDIONALE CON PARTICOLARE RIGUARDO ALL’USO DELL’INFINITO”. Arkiverad från originalet den 3 april 2016. https://web.archive.org/web/20160403082131/http://www.verbum-analectaneolatina.hu/pdf/12-2-24.pdf.
- ↑ ”Gal Area Grecanica”. http://www.galareagrecanica.it/.
- ↑ ”From Territorial Identity to Territorial Branding: Tourism-led Revitalization of Minor Historic Towns in Reggio Calabria”. https://www.researchgate.net/profile/Yapeng_Ou/publication/325641740_From_Territorial_Identity_to_Territorial_Branding_Tourism-led_Revitalization_of_Minor_Historic_Towns_in_Reggio_Calabria/links/5b19d5480f7e9b68b428b475/From-Territorial-Identity-to-Territorial-Branding-Tourism-led-Revitalization-of-Minor-Historic-Towns-in-Reggio-Calabria.pdf.
- ↑ ”Pratique juridique grecque et économie dans la Calabre post-byzantine (XIIe-XIIIe siècle)”. Arkiverad från originalet den 15 december 2019. https://web.archive.org/web/20191215085533/https://journals.openedition.org/crm/13758. Läst 15 december 2019.
- ↑ ”Urbanities: Grecanici Migration to the City of Reggio Calabria, South Italy”. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02757201003647141.
- ↑ ”L'isola grecanica dell'Aspromonte. Aspetti sociolinguistici”. https://www.lumsa.it/sites/default/files/3.%20L'isola%20grecanica.pdf.
- ↑ ”Colonialism and «Southernisation». The case of Grecanici in Calabria”. https://www.rivisteweb.it/doi/10.3240/77330.
- ↑ ”Rischio desertificazione nei comprensori comunali dell’Area Grecanica (Calabria)”. Arkiverad från originalet den 15 december 2019. https://web.archive.org/web/20191215085533/http://www.herbmedit.org/quaderni/21-003.pdf. Läst 15 december 2019.
- ↑ ”CALABRIA DIALETTALE TRA MONTE POLLINO E ASPROMONTE (CALABRIA LATINA E CALABRIA GRECANICA”. https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/001458587801200101?journalCode=foia.
- ↑ ”The Grecanici of Southern Italy: Governance, Violence, and Minority Politics”. https://books.google.no/books?hl=it&lr=&id=gxXBDAAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP1&dq=grecanico+calabria&ots=Ek1PnH8LhR&sig=epYdtcJ5s0X9EEUL2i96z9mbuP4&redir_esc=y#v=onepage&q=grecanico%20calabria&f=false.
- ↑ ”I grecanici dell’Aspromonte: identità culturale, tradizioni e turismo”. https://www.ledonline.it/index.php/Geography-Notebooks/article/view/1723.
- ↑ ”PER UNA GEOGRAFIA DELL’AREA GRECANICA: ABBANDONO, SDOPPIAMENTO E MUSEALIZZAZIONE DEI CENTRI INTERNI”. https://documentigeografici.it/index.php/docugeo/article/view/161.
- ↑ Artuso, R. 1999. Roghudi e Ghorio, Una fetta di mondo grecanico. Roghudi (RC): Comune di Roghudi.
- ↑ Crupi, P. 1982. Roghudi, Un’isola grecanica asportata. Cosenza: Pellegrini Editore.
- ↑ Martino, P. 1980. “L’isola grecanica dell’Aspromonte. Aspetti sociolinguistici”. Atti dell’XI Congresso Internazionale di Studi (Cagliari 27-30 maggio 1977), a cura di F. A. Leoni, 305-341. Roma: Bulzoni.
- ↑ Martino, P. 1979. L’isola grecanica dell’Aspromonte. Aspetti sociolinguistici. In Albano Leoni, F. (ed.). 1979. I Dialetti e le Lingue delle Minoranze di Fronte all’Italiano. Roma: Bulzoni.
- ↑ Violi, F. 1992. Storia degli studi e della letteratura popolare grecanica, Bova (RC): C.S.E.
| |||||||||||||
