LHS 1678

LHS 1678  
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildGravstickeln[1]
Rektascension04t 32m 42,635s[2]
Deklination-39° 47′ 12,15″[2]
Skenbar magnitud ()+12,482[1]
Stjärntyp
SpektraltypM2 V[3]
B–V+1,018[1]
Astrometri
Radialhastighet ()+10,94 ± 0,28[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +239,368[2] mas/år
Dek.: -967,597[2] mas/år
Parallax ()50,34 ± 0,02[2]
Avstånd64,79 ± 0,03 lå (19,865 ± 0,008 pc)
Detaljer
Massa0,345 ± 0,014[3] M☉
Radie0,329 ± 0,01[3] R☉
Luminositet0,0145 ± 0,0003[3] L☉
Temperatur3 490 ± 50[3] K
Metallicitet-0,36 ± 0,06[3] dex
Vinkelhastighet± 2,2[3] km/s
Ålder4,22 ± 0,87[4] eller 4-9 miljarder år
Andra beteckningar
LHS 1678, TOI 696, 2MASS J04324261-3947112, LTT 2022, NLTT 13515, RAVE J043242.6-394711, TIC 77156829, UCAC4 252-004629, WISEA J043242.84-394722.1, Gaia DR2 4864160624337973248, Gaia DR3 4864160624337973248[5]

LHS 1678 (TOI-696) är en astrometrisk dubbelstjärna, belägen cirka 65 ljusår från jorden i stjärnbilden Gravstickeln. Det består av en röd dvärg och en följeslagare vars natur fortfarande (2022) är oklar, men sannolikt är en brun dvärg.[3] Den röda dvärgstjärnan är känd för att vara värd för tre små, nära varandra belägna exoplaneter.[6]

Egenskaper

Konstnärens intryck av en jupiterplanet eller en brun dvärg i omloppsbana kring en röd dvärg

LHS 1678 är en dubbelstjärna, mer exakt en astrometrisk dubbelstjärna. Den består av en röd dvärgstjärna och en trolig brun dvärgstjärna.[3] De kallas ibland LHS 1678 A respektive B.[7] Systemets projicerade separation, det vill säga det observerade avståndet mellan båda stjärnorna, är maximalt 5 astronomiska enheter (750 000 000 km). Omloppsbanan förväntas vara kraftigt lutande, och omloppstiden är i storleksordningen decennier, med två möjliga värden på 42 och 100 år, samt halv storaxel på 36 och 210 AE.[3]

Systemet ligger på södra himmelshalvan, i stjärnbilden Gravstickeln. Dess skenbara magnitud är 12,5, vilket är för svagt för att ses med blotta ögat eller ens med ett litet teleskop.[8] Gaia DR3 ger en parallax på 50,34 mas till LHS 1678, vilket motsvarar ett avstånd på 19,86 parsec (64,8 ljusår) till systemet[2] LHS 1678 rör sig bort från jorden med en heliocentrisk hastighet av 10,9 km/s.[2] Systemet har en hög egenrörelse, från 1983 till 2022 hade det rört sig 0,5 bågminuter över himlen.[3]

LHS 1678 A

Positionen för LHS 1678 i HR-diagrammet.

Systemets primärstjärna är en röd dvärgstjärna (spektraltyp M3V, ibland kallad LHS 1678 A,[7]) som har en massa motsvarande 0,345 solmassa och en radie av 0,329 solradie. Den har en effektiv yttemperatur på 3 490 K (3 220 °C), vilket är betydligt svalare än solen, och har en luminositet motsvarande 1,45 procent av solens luminositet. LHS 1678 A är metallfattig jämfört med solen, med en järnhalt motsvarande 44 procent av solens. Dess rotationsperiod är mellan 66 ± 22 dygn[3] (solens rotationsperiod är 24,5 dygn som referens[9]), och dess ålder uppskattas till 4,22 miljarder år.[4] Den har tre exoplaneter som kretsar runt den och som är mindre än jorden.[6]

LHS 1678 B

Följeslagaren är en trolig brun dvärg, ibland kallad LHS 1678 B,[7] som har upptäckts genom långbaslinjeastrometri från RECONS.[3] Observationer från Very Large Telescopes adaptiva NaCo-optik utesluter alla följeslagare med en massa större än 70 MJ med ett projicerat avstånd större än 5 astronomiska enheter. Följeslagaren har inte observerats direkt. Den kan istället vara en Jupiterplanet, men astrometriska övervakningsdata tyder på att det sannolikt är en brun dvärg. Möjligheten att följeslagaren är en vit dvärg utesluts av systemets astrometri och radialhastighet. Det är mer sannolikt att den befinner sig inom eller under gränsen för nukleär fusion av väte, men dess natur är fortfarande osäker.[3] 

Planetsystem

Planetbanor kring LHS 1678

Den röda dvärgen LHS 1678 är värd för tre exoplaneter, som är mindre än jorden och upptäcktes med transitmetoden.[3] De första exoplaneterna som upptäcktes var LHS 1678 b och c, upptäckta av Silverstein et al . 2022, som också tillkännagav existensen av en tredje möjlig exoplanet.[3] Denna planet bekräftades senare 2024 och fick beteckningen LHS 1678 d.[6]

Alla planeter ligger nära värdstjärnan: LHS 1678 b, c och d har omloppstider på cirka 21 timmar, 3,7 respektive 5 dygn. LHS 1678 c och d har en orbitalresonans nära 4:3 , vilket innebär att för varje fyra omloppsbanor som LHS 1678 c fullbordar, fullbordar LHS 1678 d tre omloppsbanor. Orbitalresonanser i planetsystem är ibland kopplade till variationer i transittiden, men inga variationer i transittiden upptäcktes under en 3-årsperiod.[6]

Planeternas massor har inte mätts, men framtida högkvalitativa radialhastighetsmätningar kan komma att mäta deras massor. Uppskattningar av 0,26 +0,14−0,1 M🜨, 0,81 +0,55−0,29 M🜨 och 0,92 +0,66−0,34 M🜨 för planeterna b, c och d placerades med hjälp av prognosmetoden, med stora felmarginaler.[6]

LHS 1678 solsystem[6]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
ExcentricitetInklination
Radie
b 0,26 +0,14−0,1 M🜨0,01239 +0,00056−0,000570,860,033 +0,035−0,02388,53 +1,02−1,14°0,685 +0,037−0,035R🜨
c 0,81 +0,55−0,29 M🜨0,0327 ± 0,00153,6940,039 +0,040−0,02588,82 +0,40−0,626°0,941 +0,051−0,05 R🜨
d 0,92 +0,66−0,34 M🜨0,04 +0,0018−0,00174,9650,036 +0,06−0,02788,31+0,14−0,13°0,981 +0,07−0,72 R🜨

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, LHS 1678, 26 november 2025.

Noter

  1. 1 2 3 "LHS 1678". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2024-05-16.
  2. 1 2 3 4 5 6 7 8 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Silverstein, Michele L.; Schlieder, Joshua E.; Barclay, Thomas; Hord, Benjamin J.; Jao, Wei-Chun; Vrijmoet, Eliot Halley; Henry, Todd J.; Cloutier, Ryan; Kostov, Veselin B.; Kruse, Ethan; Winters, Jennifer G.; Irwin, Jonathan M.; Kane, Stephen R.; Stassun, Keivan G.; Huang, Chelsea (2022-04-01). "The LHS 1678 System: Two Earth-Sized Transiting Planets and an Astrometric Companion Orbiting an M Dwarf Near the Convective Boundary at 20 pc". The Astronomical Journal. 163 (4): 151. arXiv:2110.12079. Bibcode:2022AJ....163..151S. doi:10.3847/1538-3881/ac32e3. ISSN 0004-6256.
  4. 1 2 Engle, Scott G.; Guinan, Edward F. (2023-09-01). "Living with a Red Dwarf: The Rotation–Age Relationships of M Dwarfs". The Astrophysical Journal Letters. 954 (2): L50. arXiv:2307.01136. Bibcode:2023ApJ...954L..50E. doi:10.3847/2041-8213/acf472. ISSN 2041-8205.
  5. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=LHS+1678. Hämtad 2025-12-03.
  6. 1 2 3 4 5 6 Silverstein, Michele L.; Barclay, Thomas; Schlieder, Joshua E.; Collins, Karen A.; Schwarz, Richard P.; Hord, Benjamin J.; Rowe, Jason F.; Kruse, Ethan; Astudillo-Defru, Nicola; Bonfils, Xavier; Caldwell, Douglas A.; Charbonneau, David; Cloutier, Ryan; Collins, Kevin I.; Daylan, Tansu (2024-03-01). "Validation of a Third Planet in the LHS 1678 System". The Astronomical Journal. 167 (6): 255. arXiv:2403.00110. Bibcode:2024AJ....167..255S. doi:10.3847/1538-3881/ad3040. ISSN 0004-6256.
  7. 1 2 3 "LHS 1678 Overview". NASA Exoplanet Archive. Hämtad 15 maj 2024.
  8. ↑ "★ LHS 1678". Stellar Catalog. Hämtad 2024-03-09.
  9. ↑ "Solar Project". www.star.bris.ac.uk. Hämtad 2024-05-17.