NGTS-6

NGTS-6  
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildGravstickeln[1]
Rektascension05t 03m 10,90284s[2]
Deklination-30° 23′ 57,7189″[2]
Skenbar magnitud ()+14,12 ± 0,03[3]
Stjärntyp
SpektraltypK[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-19,14 ± 0,01[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -9,308[2] mas/år
Dek.: -22,014[2] mas/år
Parallax ()3,2536 ± 0,0126[2]
Avstånd1 002 ± 4 lå (307 ± 1 pc)
Detaljer
Massa0,767 ± 0,027[4] M☉
Radie0,754 ± 0,013[4] R☉
Luminositet0,256 ± 0,009[4] L☉
Temperatur4 730 +44−40[4] K
Metallicitet+0,11 ± 0,09[4] dex
Vinkelhastighet2,85 ± 0,43[4] km/s
Ålder9,77 +0,25−0,54[4] miljarder år
Andra beteckningar
NGTS-6, TOI-448, TIC 1528696, UCAC4 299-006015, 2MASS J05031090-3023576, Gaia DR2 4875693023844840448, Gaia DR3 4875693023844840448[5]

NGTS-6 är en ensam stjärna belägen i stjärnbilden Gravstickeln. Den har en skenbar magnitud på 14,12,[3] vilket gör den lätt synlig i teleskop med en bländare på minst 200 millimeter. Den kan också ses i teleskop med bländare mellan 150 och 200 mm, om än svagt. Stjärnan är belägen på ett avstånd av ca 1 000 ljusår baserat på parallax enligt GDR3,[2] men rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -19 km/s.[4]

Egenskaper

NGTS-6 är en huvudseriestjärna av spektraltyp K som har en massa av ca 0,77 solmassa och en radie av ca 0,75 solradie.[4] Den utstrålar energi motsvarande ca 0,26 gånger solen[4] från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 700 K,[4] vilket ger den en orange nyans när den betraktas i ett teleskop. Den är metallberikad lika med solens överskott av järn.[4] Sådana stjärnor är mer benägna att bilda jätteplaneter. NGTS-6 uppskattas vara ca 9,77 miljarder år gammal och roterar långsamt med en beräknad rotationshastighet på 2,85 km/s.[4]

Planetsystem

NGTS-6b jämfört med Jupiter

År 2018 upptäcktes en ultrahet Jupiter i omloppsbana kring stjärnan baserat på transitdata från Next Generation Transit Survey. Detta bekräftades ett år senare baserat på dopplerspektroskopidata från CORALIE och FEROS. NGTS-6b kretsar extremt nära dess värdstjärna med en omloppsperiod på 21,17 timmar, vilket gör den till en planet med ultrakort period. Planeten är 33,9 procent mer massiv än Jupiter, men har 32,6 procent större radie till följd av tidvattenuppvärmning från dess närhet.[4] Stjärnan inkluderades i en undersökning 2024 som ett potentiellt mål för att studera exoplaneters omloppsbana.[6]

NGTS-6 solsystem[4]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(Timmar)
ExcentricitetInklination
Radie
b 1,339 ± 0,028 MJ0,01677 ± 0,0003221,169404 ± 0,000007920,00 (fast)78,231 +0,262−0,210°1,326 +0,097−0,112RJ

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGTS-6, 26 november 2025.

Noter

  1. ↑ Roman, Nancy G. (1987). "Identification of a constellation from a position". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 99 (617): 695. Bibcode:1987PASP...99..695R. doi:10.1086/132034. Constellation record for this object at VizieR.
  2. 1 2 3 4 5 6 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  3. 1 2 Zacharias, N.; Finch, C. T.; Girard, T. M.; Henden, A.; Bartlett, J. L.; Monet, D. G.; Zacharias, M. I. (January 14, 2013). "The Fourth US Naval Observatory CCD Astrograph Catalog (UCAC4)". The Astronomical Journal. 145 (2): 44. arXiv:1212.6182. Bibcode:2013AJ....145...44Z. doi:10.1088/0004-6256/145/2/44. ISSN 0004-6256. S2CID 119299381.
  4. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Vines, Jose I; et al. (November 2019). "NGTS-6b: an ultrashort period hot-Jupiter orbiting an old K dwarf". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 489 (3): 4125–4134. arXiv:1904.07997. Bibcode:2019MNRAS.489.4125V. doi:10.1093/mnras/stz2349. ISSN 0035-8711. S2CID 202542422.
  5. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=NGTS-6. Hämtad 2025-12-04.
  6. ↑ Weinberg, Nevin N.; Davachi, Niyousha; Essick, Reed; Yu, Hang; Arras, Phil; Belland, Brent (January 2024). "Orbital Decay of Hot Jupiters due to Weakly Nonlinear Tidal Dissipation". The Astrophysical Journal. 960 (1): 50. arXiv:2305.11974. Bibcode:2024ApJ...960...50W. doi:10.3847/1538-4357/ad05c9. ISSN 0004-637X. S2CID 258832490.