RR Caeli

RR Caeli  
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildGravstickeln
Rektascension04t 21m 05,563s[1]
Deklination-48° 39′ 07,06″[1]
Skenbar magnitud ()+14,40[2]
Stjärntyp
SpektraltypDA7.8 + M4[3]
U–B-0,42[2]
B–V+0,52[2]
VariabeltypAlgolvariabel[4]
Astrometri
Egenrörelse (µ)RA: -+30,030[1] mas/år
Dek.: -533,886[1] mas/år
Parallax ()47,2 ± 0,02[1]
Avstånd69,10 ± 0,03 lå (21,186 ± 0,009 pc)
Detaljer
Massa0,453+0,002−0,04[5] M☉
Radie0,01568 ± 0,00009[3] R☉
Luminositet0,0007 ± 0,00015[6][note 1] L☉
Temperatur7 540 ± 175[6] K
Andra beteckningar
WD 0419-48, GJ 2034, GSC 08072-01454, LFT 349, LHS 1660, 2MASS J04210556-4839070, NLTT 13114, UCAC3 83-9563, USNO-B1.0 0413-00035386, uvby98 600101951, RR Caeli, WD 0419-487, WISEA J042105.59-483912.6, Gaia DR3 4788741548375134336, Gaia DR2 4788741548375134336[7][8]

RR Caeli är en dubbelstjärna belägen 69 ljusår från jorden i södra delen av stjärnbilden Gravstickeln. Den består av en röd dvärgstjärna och en vit dvärg, som cirkulerar kring varandra med en omloppsperiod av 7,289 timmar. Det finns bevis för två planeter som kretsar ännu längre bort.

Observation

RR Caeli noterades först som en stjärna med hög egenrörelse 1955 av Jacob Luyten och fick beteckningen LFT 349.

Stjärnsystemets komponenter, en röd dvärg av spektraltyp M6 och en vit dvärg, där den förra har en massa av ca 0,17 solmassa, medan den senare har ca 0,45 solmassa.[9] Den röda dvärgen är tidvattenlåst med den vita dvärgen, vilket innebär att den från jorden alltid syns med samma sida som den tyngre stjärnan.[10] Systemet är också en post-gemensam-hölje-binär, och den röda dvärgstjärnan överför material till den vita dvärgen. Om ungefär 9–20 miljarder år kommer RR Caeli sannolikt att bli en kataklysmisk variabel stjärna på grund av periodens gradvisa förkortning, vilket leder till ökande överföringstakt av väte till ytan av den vita dvärgen.[6] Den vita dvärgen har sannolikt en enkel heliumkärna, eftersom dess densitet är för låg för kol-syre-kärnan.[3]

Ljuskurva för vitt ljus för RR Caeli, anpassad från Maxted et al. (2007)[6]

Den upptäcktes 1979 vara en förmörkande dubbelstjärna och har en baslinjemagnitud på 14,36, som försvagas markant var 7,2:e timme under ett intervall på ca 10 minuter, på grund av den totala förmörkelsen av den varmare stjärnan av den kallare. Dess variation i ljusstyrka ledde till att den fick beteckningen RR Caeli år 1984. Det finns också mycket lätta sekundära förmörkelser när den vita dvärgen passerar framför den röda dvärgen.[9]

Variationer i förmörkelsetid och föreslaget planetsystem

År 2012 visade en analys av små variationer i systemets observerade ljuskurva att det sannolikt fanns en jätteplanet, ungefär fyra gånger så massiv som Jupiter, som kretsade kring stjärnparet med en omloppsperiod av 11,9 år, och att det också kan finnas bevis för ett andra möjligt substellärt objekt längre bort.[11] Fler observationer av ljuskurvan kommer sannolikt att bidra till att bekräfta närvaron av en eller båda planeterna.[11] En studie från 2022 fann att 2012 års modell åtminstone misslyckas med att förutsäga de senaste förändringarna i förmörkelsetidpunkten, vilket tyder på att en annan förklaring till variationerna i förmörkelsetidpunkten kan behövas.[12] En tvåplanetmodell presenterades 2021,[5] men den lyckades inte heller att förklara de senaste förändringarna i förmörkelsetidpunkten som hittades i en studie från 2025. Denna studie utesluter inte planeternas närvaro, men tyder på att ETV:erna kan ha flera orsaker.[13]

RR Caeli (2021) solsystem[8]
PlanetMassaHalv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(år)
ExcentricitetInklination
Radie
b (ifrågasatt)3,0 ± 0,3 MJ≥5,2 ± 0,115,0 ± 0,60>17,6°-
c (ifrågasatt)≥2,7 ± 0,7 MJ9,7 ± 0,939 ± 50--

Anteckningar

  1. ↑ Från , där är luminositeten, är radien, är den effektiva yttemperaturen och är Stefan–Boltzmanns lag.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, RR Caeli, 26 november 2025.

Noter

  1. 1 2 3 4 5 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV Data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. 1 2 3 Parsons, S. G.; Gänsicke, B. T.; Marsh, T. R.; Ashley, R. P.; Bours, M. C. P.; Breedt, E.; Burleigh, M. R.; Copperwheat, C. M.; Dhillon, V. S.; Green, M.; Hardy, L. K.; Hermes, J. J.; Irawati, P.; Kerry, P.; Littlefair, S. P.; McAllister, M. J.; Rattanasoon, S.; Rebassa-Mansergas, A.; Sahman, D. I.; Schreiber, M. R. (2017). "Testing the white dwarf mass–radius relationship with eclipsing binaries". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 470 (4): 4473–4492. arXiv:1706.05016. doi:10.1093/mnras/stx1522.
  4. ↑ Samus', N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017). "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1". Astronomy Reports. 61 (1): 80. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. S2CID 125853869.
  5. 1 2 Rattanamala, R.; Awiphan, S.; Komonjinda, S.; Phriksee, A.; Sappankum, P.; A-thano, N.; Chitchak, S.; Rittipruk, P.; Sawangwit, U.; Poshyachinda, S.; Reichart, D. E.; Haislip, J. B. (2021). "Eclipse timing variations in the WD+dM eclipsing binary RR Cae". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 523 (4): 5086–5108. arXiv:2109.09397. doi:10.1093/mnras/stad1733.
  6. 1 2 3 4 Maxted, P. F. L.; O'Donoghue, D.; Morales-Rueda, L.; Napiwotzki, R.; Smalley, B. (2007). "The mass and radius of the M-dwarf in the short-period eclipsing binary RR Caeli". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 376 (2): 919–928. arXiv:astro-ph/0702005. Bibcode:2007MNRAS.376..919M. doi:10.1111/j.1365-2966.2007.11564.x. S2CID 3569936.
  7. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=RR+Caeli. Hämtad 2025-12-01.
  8. 1 2 "V* RR Caeli – Eclipsing binary of Algol type (detached)". SIMBAD. Hämtad 18 februari 2013.
  9. 1 2 Bruch, A.; Diaz, M. P. (1998). "The Eclipsing Precataclysmic Binary RR Caeli". The Astronomical Journal. 116 (2): 908–916. Bibcode:1998AJ....116..908B. doi:10.1086/300471.
  10. ↑ Ribeiro, T.; Baptista, R.; Kafka, S.; Dufour, P.; Gianninas, A.; Fontaine, G. (2013). "Accretion and activity on the post-common-envelope binary RR Caeli". Astronomy & Astrophysics. 556A: A34. arXiv:1307.5921. Bibcode:2013A&A...556A..34R. doi:10.1051/0004-6361/201220340. S2CID 55229588.
  11. 1 2 Qian, S. B.; Liu, L.; Zhu, L. Y.; Dai, Z. B.; Fernández Lajús, E.; Baume, G. L. (2012). "A circumbinary planet in orbit around the short-period white dwarf eclipsing binary RR Cae". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society: Letters. 422 (1): L24 – L27. arXiv:1201.4205. Bibcode:2012MNRAS.422L..24Q. doi:10.1111/j.1745-3933.2012.01228.x. S2CID 119190656.
  12. ↑ Pulley, D.; Sharp, I. D.; Mallett, J.; von Harrach, S. (August 2022). "Eclipse timing variations in post-common envelope binaries: Are they a reliable indicator of circumbinary companions?". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 514 (4): 5725–5738. arXiv:2206.06919. Bibcode:2022MNRAS.514.5725P. doi:10.1093/mnras/stac1676.
  13. ↑ Pulley, D.; Sharp, I. D.; Mallett, J.; Harrach, S. von (2025-07-09). "Eclipse timing variations in 7 post-common envelope binaries: an update on recent circumbinary models". arXiv:2507.06748 [astro-ph.SR].