YY Canis Minoris

YY Canis Minoris
Observationsdata Epok: J2000.0[1]
Stjärnbild	Lilla hunden
Rektascension	08t 06m 38,55827s[2]
Deklination	+01° 55′ 46,4758″[2]
Skenbar magnitud (${\displaystyle V}$)	+8,70[3], (8,460-9,230)[4]
Stjärntyp
Spektraltyp	F1 V-IV + F5 V-IV[5]
B–V	+0,45[3]
Variabeltyp	W Ursae Majoris-variabel[5]
Astrometri
Egenrörelse (µ)	RA: -11,051[6] mas/år Dek.: +8,090[6] mas/år
Parallax (${\displaystyle \pi }$)	4,2234 ± 0,0283[6]
Avstånd	772 ± 5 lå (237 ± 2 pc)
Detaljer
Massa	1,56[5] M☉
Radie	2,38 ± 0,01[5] R☉
Luminositet	13,5[5] L☉
Temperatur	7 000 ± 100[5] K
Andra beteckningar
HD 67110, AG+02 1064, BD+02 1872, GSC 00198-01383, 2MASS J08063856+0155464, PPM 153885, SAO 116352, TIC 452928315, TYC 198-1383-1, YY Canis Minoris, Gaia DR2 3090880296971961216, Gaia DR3 3090880296971961216, Gaia DR1 3090880292672535808[2][1]

YY Canis Minoris, förkortat YY CMi och även kallad HD 67110, är en förmörkande kontaktstjärna i stjärnbilden Lilla hunden, nära gränsen till Vattenormen. Dess skenbara magnitud varierar mellan 8,46 och 9,23, vilket gör den för svag för att ses för blotta ögat men kan observeras med kikare.^[7] Den är belägen på ett avstånd av ca 772 ljusår (237 parsec) enligt Gaia DR3 parallaxmätningar.

YY Canis Minoris rapporterades första gången vara variabel i augusti 1934 av Otto Morgenroth från Sonnebergobservatoriet, som beskrev den som en Algolvariabel med ett magnitudintervall från 8,4 till 8,8.^[8] 1958 års utgåva av General Catalogue of Variable Stars listade den som en Beta Lyrae-variabel med en kombinerad spektraltyp F5. Krishna Damodar Abhyankar (1962) gav spektraltyperna F 6III och A5 V till de två komponenterna,^[9] även om detta noterades vara felaktigt 1970 och 1981 omklassificerades de två som utvecklade stjärnor av ungefär typerna F6 och tidig G som omfattade en kontaktbinär stjärna.^[10] Denna utvecklade och kontaktliknande karaktär hos systemet har fått stöd av efterföljande studier,^[11] men en omprövning av Abhyankars ljuskurvor 1999 gav något tidigare evolutionära stadier och spektraltyper för stjärnorna.^[5]

YY Canis Minoris består av två stjärnor av spektraltyp F som är mer massiva och hetare än solen. Båda objekten är större än typiska F-typ huvudseriestjärnor, vilket kan bero på att de utvecklas bort från huvudserien. Som sådana fick de båda luminositetsklassen V-IV, där deras spektra anger en mellanliggande luminositet mellan huvudseriestjärnor och underjättar.^[5]

De två stjärnorna kretsar kring varandra med en omloppsperiod av 1,094 dygn, separerade av endast 6,41 solradier. Som ett resultat är båda gravitationsförvrängda och överfyller sin Roche-lob, vilket blir en W Ursae Majoris-variabel (även känd som en lågmasskontaktbinär).^[5]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, YY Canis Minoris, 28 december 2025.

Noter

1. 1 2 "YY CMi". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 21 januari 2025.
2. 1 2 3 https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V*+YY+CMi. Hämtad 2026-02-16.
3. 1 2 Høg, E.; et al. (February 2000). "The Tycho-2 Catalogue of the 2.5 Million Brightest Stars". Astronomy and Astrophysics. 355 (1): L27–L30. Bibcode:2000A&A...355L..27H.
4. ↑ Samus’, N. N.; Kazarovets, E. V.; Durlevich, O. V.; Kireeva, N. N.; Pastukhova, E. N. (2017). "General catalogue of variable stars: Version GCVS 5.1". Astronomy Reports. 61 (1): 80–88. Bibcode:2017ARep...61...80S. doi:10.1134/S1063772917010085. 1063-7729. Record for this source at VizieR.
5. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Vivekananda Rao, P.; Sarma, M. B. K.; Abhyankar, K. D. (1999). "A rediscussion on the eclipsing binary YY Canis Minoris" (PDF). Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 139 (1): 57–62. Bibcode:1999A&AS..139...57V. doi:10.1051/aas:1999378. 0365-0138. Hämtad 21 januari 2025.
6. 1 2 3 Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
7. ↑ Zarenski, Ed (2004). "Limiting Magnitude in Binoculars" (PDF). Cloudy Nights. Archived (PDF) from the original on 21 juli 2011. Hämtad 6 maj 2011.
8. ↑ Morgenroth, O. (August 1934). "77 neue Veränderliche". Astronomische Nachrichten. 252 (24): 389–394. Bibcode:1934AN....252..389M. doi:10.1002/asna.19342522402. 0004-6337.
9. ↑ Abhyankar, K. D. (1962). "Photometric Elements of YY CMi". Zeitschrift für Astrophysik. 54: 25. Bibcode:1962ZA.....54...25A.
10. ↑ Giuricin, G.; Mardirossian, F. (February 1981). "YY CMi : an evolved contact binary system ?". Astronomy and Astrophysics. 94: 391-393. Bibcode:1981A&A....94..391G.
11. ↑ Niarchos, P. G.; Mantegazza, L.; Poretti, E.; Manimanis, V. (1998). "YY Canis Minoris: Contact or near contact system?" (PDF). Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 133 (1): 7–12. arXiv:astro-ph/9805128. Bibcode:1998A&AS..133....7N. doi:10.1051/aas:1998306. 0365-0138. Hämtad 21 januari 2025.
12. ↑ "MAST: Barbara A. Mikulski Archive for Space Telescopes". Space Telescope Science Institute. Hämtad 22 januari 2025.



Stjärnor i Lilla hunden Bayer Procyon (α) · Gomeisa (β)  · Gamma Canis Minoris (γ)  · Delta1 Canis Minoris (δ1)  · Delta2 Canis Minoris (δ2)  · Delta3 Canis Minoris (δ3)  · Epsilon Canis Minoris (ε)  · Zeta Canis Minoris (ζ)  · Eta Canis Minoris (η) Flamsteed 1 Canis Minoris  · 6 Canis Minoris  · 11 Canis Minoris  · 14 Canis Minoris · 13 Puppis Variabler R Canis Minoris  · S Canis Minoris  · T Canis Minoris  · U Canis Minoris  · V Canis Minoris  · W Canis Minoris  · X Canis Minoris  · Y Canis Minoris  · YY Canis Minoris  · YZ Canis Minoris  · AZ Canis Minoris  · BC Canis Minoris  · BG Canis Minoris  · BU Canis Minoris HD HD 57707  · HD 59603  · HD 60803  · HD 61563 Övriga GJ 1103  · GJ 3454  · Luytens stjärna