RX Andromedae

RX Andromedae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension01t 04m 35,53730s[1]
Deklination+41° 17′ 57,78369″[1]
Skenbar magnitud ()+10,2 - 15,1[2]
Stjärntyp
Spektraltyppec(UG)[2]
B–V-0,4556[3]
VariabeltypDvärgnova[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-12[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +1,217 ± 2,221[5] mas/år
Dek.: -22,225 ± 0,699[5] mas/år
Parallax ()5,0276 ± 0,0507[1]
Avstånd649 ± 7 lå (199 ± 2 pc)
Detaljer
Massa0,8[6] M☉
Temperatur40 000 - 45 000[6] K
Vinkelhastighet200[6] km/s
Andra beteckningar
2E 260, 2MASS J01043553+4117577, 1RXS J010434.7+411816, TYC 2807-1623-1, UCAC4 657-004151, RX Andromedae, WISEA J010435.53+411757.5, WISE J010435.54+411757.5, Gaia DR3 374510294830244992, Gaia DR1 374510290534463488, Gaia DR2 374510294830244992[7]

RX Andromedae är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 10,2[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,028[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 649 ljusår (ca 199 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -12 km/s.[4]

Observation

RX Andromedae är en variabel stjärna, men även om den klassificeras som en dvärgnova av typen Z Camelopardalis (UGZ), har den uppvisat perioder med låg luminositet typiska för VY Sculptoris-stjärnor.[8] År 1904 upptäcktes stjärnan av den engelske amatörastronomen Arthur Stanley Williams, som observerade den visuellt (med en 6,5-tums reflektor) från slutet av 1904 till början av 1905. Han trodde först att det var en Cepheidvariabel, men efter att ha undersökt bilder av stjärnan på fotografiska plåtar från slutet av 1899 drog han slutsatsen att det var en U Geminorum-variabel. Han publicerade dess beteckning som variabel stjärna 1906.[9][10]

RX Andromedae har studerats utförligt inom både optisk och ultraviolett strålning. Den är också ett av få dvärgnovasystem som har observerats avge strålning i radiovåglängder.[11]

Egenskaper

Ljuskurva i visuella bandet för RX Andromedae anpassad från AAVSO-data.[12]

RX Andromedae är ett kataklysmiskt variabelt system, där en vit dvärg med en massa på 0,8 solmassa och en M2-huvudseriestjärna[13] roterar runt dess masscentrum, med en omloppsperiod av 5,075 timmar.[14] Huvudseriestjärnan överfyller sin Roche-lob och den vita dvärgen skalar bort materia från följeslagaren (donatorstjärna) och ackreterar den genom en ackretionsskiva.[8]

Liksom Z Camelopardalis-variablerna uppvisar RX Andromedae vissa perioder med ungefär konstant luminositet och andra där dess ljusstyrka svänger mellan en magnitud på 10,2 som maximum och en på 15,1 som minimum. Mellan 1996 och 1997 fastnade den dock vid sin minimala ljusstyrka likt kataklysmiska variabler av VY Sculptoris-typen, innan den återgick till dess vanliga beteende. Detta placerar RX Andromedae i ett övergångstillstånd mellan dessa två typer av objekt.[8] Den vita dvärgen och dess ackretionsskiva verkar vara orsaken till denna variation och den drivs av förändringar i den vita dvärgens ackretionshastighet.[6]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, RX Andromedae, 5 november 2024.

Noter

  1. 1 2 3 4 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
  2. 1 2 3 4 RX And, database entry, Combined General Catalog of Variable Stars (GCVS4.2, 2004 Ed.), N. N. Samus, O. V. Durlevich, et al., CDS ID II/250 Upptagen on line 2009-06-30.
  3. ↑ Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000), "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars", Astronomy & Astrophysics, 355: L27 – L30, Bibcode:2000A&A...355L..27H.
  4. 1 2 Kraft, R. P. (March 1962). "Binary Stars among Cataclysmic Variables. I. U Geminorum Stars (dwarf Novae)". Astrophysical Journal. 135: 408. Bibcode:1962ApJ...135..408K. doi:10.1086/147280.
  5. 1 2 Gaia Collaboration; Brown, A. G. A; Vallenari, A; Prusti, T; De Bruijne, J. H. J; Mignard, F; Drimmel, R; Babusiaux, C; Bailer-Jones, C. A. L; Bastian, U; Biermann, M; Evans, D. W.; Eyer, L; Jansen, F; Jordi, C; Katz, D; Klioner, S. A.; Lammers, U; Lindegren, L; Luri, X; O'Mullane, W; Panem, C; Pourbaix, D; Randich, S; Sartoretti, P; Siddiqui, H. I.; Soubiran, C; Valette, V; Van Leeuwen, F; et al. (2016). "Gaia Data Release 1. Summary of the astrometric, photometric, and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 595: A2. arXiv:1609.04172. Bibcode:2016A&A...595A...2G. doi:10.1051/0004-6361/201629512. S2CID 1828208.
  6. 1 2 3 4 Sepinsky, J. F.; Sion, E. M.; Szkody, P.; Gänsicke, B. T. (2002), "Hubble Space Telescope Spectroscopy of the Dwarf Nova RX Andromedae during Outburst Rise and Decline", The Astrophysical Journal, 574 (2): 937–941, Bibcode:2002ApJ...574..937S, doi:10.1086/341009.
  7. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=RX+And. Hämtad 2025-06-08.
  8. 1 2 3 Schreiber, M. R.; Gänsicke, B. T.; Mattei, J. A. (2002), "RX And: An intermediate between Z Cam and VY Scl stars", Astronomy and Astrophysics, 384: L6 – L9, Bibcode:2002A&A...384L...6S, doi:10.1051/0004-6361:20020122.
  9. ↑ Williams, A. Staney (February 18, 1905). "New variable star 38.1905 Andromedae". Astronomische Nachrichten. 4005 (21): 341–344. Bibcode:1905AN....167..341W. doi:10.1002/asna.19041672103. Hämtad 5 november 2024.
  10. ↑ Williams, A. S. (March 1906). "RX Andromedæ (38, 1905)". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 66: 335–339. Bibcode:1906MNRAS..66..335W. doi:10.1093/mnras/66.5.335. Hämtad 5 november 2024.
  11. ↑ Coppejans, D. L.; Körding, E. G.; Miller-Jones, J. C. A.; Rupen, M. P.; Sivakoff, G. R.; Knigge, C.; Groot, P. J.; Woudt, P. A.; Waagen, E. O.; Templeton, M. (2016). "Dwarf nova-type cataclysmic variable stars are significant radio emitters". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 463 (2): 2229–2241. arXiv:1608.06295. Bibcode:2016MNRAS.463.2229C. doi:10.1093/mnras/stw2133. S2CID 31287217.
  12. ↑ "Download Data". aavso.org. AAVSO. Hämtad 1 oktober 2021.
  13. ↑ Harrison, T. E. (2018), "The Identification of Hydrogen-deficient Cataclysmic Variable Donor Stars", The Astrophysical Journal, 861 (2): 102, arXiv:1806.04612, Bibcode:2018ApJ...861..102H, doi:10.3847/1538-4357/aacbd9, S2CID 119531169.
  14. ↑ Kaitchuck, R. H. (1989), "The Orbital Period of RX Andromedae", Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 101: 1129, Bibcode:1989PASP..101.1129K, doi:10.1086/132587.

Externa länkar

Stjärnor i Andromeda
Bayer
Flamsteed
Variabler
R Andromedae · S Andromedae · T Andromedae · U Andromedae · V Andromedae · W Andromedae · X Andromedae · Y Andromedae · Z Andromedae · IW Andromedae · R · T Andromedae · U Andromedae · W · Z Andromedae · RT Andromedae · RV Andromedae · RX Andromedae · SU Andromedae · SW Andromedae · TU Andromedae · TW Andromedae · WZ Andromedae · XZ Andromedae · AB Andromedae · AC Andromedae · AD Andromedae · AE Andromedae · AF Andromedae · AR Andromedae · BM Andromedae · BX Andromedae · CC Andromedae · CG Andromedae · CN Andromedae · DS Andromedae · DX Andromedae · EG Andromedae · ET Andromedae · EU Andromedae · FF Andromedae · HD 4778 · GP Andromedae · Groombridge 34 · Groombridge 34 · GR Andromedae · GY Andromedae · Ross 248 · HN Andromedae · IW Andromedae · KK Andromedae · KX Andromedae · KZ Andromedae · LL Andromedae · LN Andromedae · LP Andromedae · LQ Andromedae · OP Andromedae · OS Andromedae · OU Andromedae · PX Andromedae · HD 3322 · QR Andromedae · QV Andromedae · QX Andromedae · V385 Andromedae · HD 3346 · HD 166 · V455 Andromedae · V529 Andromedae · HD 15082
HD
Övriga
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.