GY Andromedae

GY Andromedae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAndromeda
Rektascension01t 38m 31,82552s[1]
Deklination+45° 23′ 58,9357″[1]
Skenbar magnitud ()+6,36[2]
Stjärntyp
SpektraltypB9 pe[3]
U–B-0,10[2]
B–V+0,04[2]
VariabeltypAlfa2 Canum Venaticorum-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()+3,0 ± 0,7[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -17,292[1] mas/år
Dek.: -1,386[1] mas/år
Parallax ()7,1093 ± 0,1589[1]
Avstånd460 ± 10 lå (141 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()+0,68[5]
Detaljer
Massa2,47 ± 0,15[5] M☉
Radie2,6 ± 0,4[5] R☉
Luminositet52[5] L☉
Temperatur10 723[6] K
Metallicitet+0,86[6] dex
Vinkelhastighet31[7] km/s
Andra beteckningar
HD 9996, AG+45 171, BD+44 341, GSC 03278-02505, HIC 7651, HIP 7651, HR 465, 2MASS J01383183+4523589, PPM 44258, SAO 37393, TD1 926, TYC 3278-2505-1, uvby98 100009996, GY Andromedae, Gaia DR2 350556609386670592, Gaia DR3 350556609386670592[8][3]

GY Andromedae eller HD 9996, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda.[3] Den har en genomsnittlig skenbar magnitud av ca 6,36[3] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 7,11[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 460 ljusår (ca 141 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 3 km/s.[4] Stjärnans skenbara magnitud varierar mellan 6,27 och 6,41[2] Den klassificeras som en Alfa2 Canum Venaticorum-variabel och dess magnetiska aktiviteten visar en ovanligt lång variabilitetsperiod med cykler på ca 23 år.[9]

Observation

Ljuskurva i visuella bandet för GY Andromedae, anpassad från Metlova et al.(2014) [10]

GY Andromedae klassificeras som en Ap/Bp-stjärna, med ett säreget spektrum[9] som visar linjer av krom och europium vars intensitet ändras över en period som matchar variabilitetscykeln, även om de är motsatta i fas.[11] Dess mest slående egenskap är närvaron av det instabila grundämnet prometium i dess emissionsspektrum. Alla isotoper av detta grundämne är radioaktiva med halveringstider på 17,7 år eller mindre. Prometiumet i det yttre höljet kan genereras genom spontan fission av transuraner med högre massa.[12]

Baserat på radialhastighetsmätningar utförda vid Dominion Astrophysical Observatory mellan 1927 och 1935 misstänkte den kanadensiske astronomen William Edmund Harper starkt att denna stjärna var en spektroskopisk dubbelstjärna.[13] År 1958 bekräftade den amerikanske astronomen Horace W. Babcock stjärnans binära natur.[14] Den har en omloppsperiod på 273 dygn med en stor excentricitet på 0,47. De två komponenterna är separerade med ett uppskattat avstånd på minst 3,74 × 107 km , eller 0,25 astronomiska enheter.[15]

Egenskaper

Primärstjärnan GY Andromedae A är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass B9 pe.[3] Den har en massa av ca 2,5[5] solmassor, en radie av ca 2,6[5] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 52[5] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 10 700[6] K.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, GY Andromedae, 26 maj 2025..

Noter

  1. 1 2 3 4 5 6 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  2. 1 2 3 4 Nicolet, B. (1978). "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 34: 1–49. Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. 1 2 3 4 5 "V* GY And -- Variable Star of alpha2 CVn type", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-01
  4. 1 2 Wilson, R. E. (1953), "General Catalogue of Stellar Radial Velocities", Carnegie Institute Washington D.C. Publication, Carnegie Institute of Washington, D.C., Bibcode:1953GCRV..C......0W
  5. 1 2 3 4 5 6 7 North, P. (June 1998), "Do SI stars undergo any rotational braking?", Astronomy and Astrophysics, 334: 181–187, arXiv:astro-ph/9802286, Bibcode:1998A&A...334..181N
  6. 1 2 3 Aller, M. F. (July 1972), "A model atmosphere analysis of the Ap star HR 465", Astronomy and Astrophysics, 19: 248–260, Bibcode:1972A&A....19..248A
  7. ↑ Royer, F.; et al. (October 2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i", Astronomy and Astrophysics, 393: 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943, S2CID 14070763
  8. ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=V*%20GY%20And. Hämtad 2025-07-03.
  9. 1 2 Leroy, J. L. (November 1995), "Linear polarimetry of AP stars. V. A general catalogue of measurements", Astronomy and Astrophysics Supplement, 114: 79, Bibcode:1995A&AS..114...79L
  10. ↑ Metlova, N. V.; Bychkov, V. D.; Bychkova, L. V.; Madej, J. (23 August 2014). "Photometric and Magnetic Variability of the Ap Star GY And". Astrophysical Bulletin. 69 (3): 315–320. Bibcode:2014AstBu..69..315M. doi:10.1134/S1990341314030067. Hämtad 25 augusti 2024.
  11. ↑ Preston, George W.; Wolff, Sidney C. (June 1970), "The Very Slow Spectrum, Magnetic, and Photometric Variations of HD 9996", Astrophysical Journal, 160: 1071, Bibcode:1970ApJ...160.1071P, doi:10.1086/150494
  12. ↑ Mitalas, R.; Marlborough, J. M. (April 1973), "Some tests and consequences of the identification of promethium in HR 465", Astrophysical Journal, 181: 475–480, Bibcode:1973ApJ...181..475M, doi:10.1086/152063
  13. ↑ Harper, W. E. (1937). "The radial velocities of 917 stars". Publications of the Dominion Astrophysical Observatory Victoria B.C. 7: 1–97. Bibcode:1937PDAO....7....1H.
  14. ↑ Babcock, Horace W. (1958). "A Catalog of Magnetic Stars". Astrophysical Journal Supplement. 3: 141–210. Bibcode:1958ApJS....3..141B. doi:10.1086/190035.
  15. ↑ Scholz, G. (1978), "Spectroscopic investigations of the magnetic AP star HD 9996", Astronomische Nachrichten, 299 (2): 81–85, Bibcode:1978AN....299...81S, doi:10.1002/asna.19782990204

Externa länkar

Stjärnor i Andromeda
Bayer
Flamsteed
Variabler
R Andromedae · S Andromedae · T Andromedae · U Andromedae · V Andromedae · W Andromedae · X Andromedae · Y Andromedae · Z Andromedae · IW Andromedae · R · T Andromedae · U Andromedae · W · Z Andromedae · RT Andromedae · RV Andromedae · RX Andromedae · SU Andromedae · SW Andromedae · TU Andromedae · TW Andromedae · WZ Andromedae · XZ Andromedae · AB Andromedae · AC Andromedae · AD Andromedae · AE Andromedae · AF Andromedae · AR Andromedae · BM Andromedae · BX Andromedae · CC Andromedae · CG Andromedae · CN Andromedae · DS Andromedae · DX Andromedae · EG Andromedae · ET Andromedae · EU Andromedae · FF Andromedae · HD 4778 · GP Andromedae · Groombridge 34 · Groombridge 34 · GR Andromedae · GY Andromedae · Ross 248 · HN Andromedae · IW Andromedae · KK Andromedae · KX Andromedae · KZ Andromedae · LL Andromedae · LN Andromedae · LP Andromedae · LQ Andromedae · OP Andromedae · OS Andromedae · OU Andromedae · PX Andromedae · HD 3322 · QR Andromedae · QV Andromedae · QX Andromedae · V385 Andromedae · HD 3346 · HD 166 · V455 Andromedae · V529 Andromedae · HD 15082
HD
Övriga
Denna artikel är utgiven av Wikipedia. Texten är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 om inget annat anges. Ytterligare villkor kan gälla för mediefilerna.