TW Andromedae
| TW Andromedae | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Andromeda |
| Rektascension | 00t 03m 18,22724s[1] |
| Deklination | +32° 50′ 45,10209″[1] |
| Skenbar magnitud () | +8,98 - 11,050[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F0 V + K0[2] |
| B–V | +0,11[3] |
| Variabeltyp | Algolvariabel[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -51,27 ± 0,42[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +52,569 ± 0,053[1] mas/år Dek.: -2,770 ± 0,028[1] mas/år |
| Parallax () | 3,1877 ± 0,0442[1] |
| Avstånd | 1 020 ± 10 lå (314 ± 4 pc) |
| Absolut magnitud () | +2,75[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,685[6] M☉ |
| Radie | 2,05[7] R☉ |
| Luminositet | 4,3[6] L☉ |
| Temperatur | 7 250 ± 25[6] K |
| Andra beteckningar | |
| BD+32 4756, AG+32 1, GSC 02263-00975, HIC 262, HIP 262, 2MASS J00031822+3250451, PPM 64956, SAO 53603, TYC 2263-975-1, TW Andromedae, Gaia DR2 2874199987159664384, Gaia DR3 2874199987159664384, Gaia DR1 2874199982863306752[8] | |
TW Andromedae är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Andromeda. Den har en högsta skenbar magnitud av ca 9,0[2] och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 3,19[1] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 1 000 ljusår (ca 314 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -51 km/s.[4]
Observation
TW Andromedae upptäcktes vara en Algolvariabel av August Kopff år 1909[9] och är klassificerad som sådan. Dess ljusstyrka varierar med en period på 4,12 dygn och har en typisk ljusstyrka på skenbar magnitud 8,98 men minskar ner till magnitud 11,04 under primärstjärnans förmörkelse.[2]
Precis som i alla Algolvariabler, när båda stjärnorna i systemet är uppradade i förhållande till synlinjen från jorden, blockerar den hitre komponenten ljuset från den andra, vilket minskar systemets skenbara magnitud. När den ljusaste komponenten förmörkar den andra, inträffar ett sekundärt, mindre uttalat minimum i ljusstyrkan.
Egenskaper
TW Andromedae består av två stjärnor i en cirkulär bana kring ett gemensamt masscentrum, med ett omloppsplan nästan parallellt med siktlinjen från jorden. Närvaro av ett tredje objekt i systemet, med en minsta massa på 0,27 solmassa och en omloppsperiod på 49,6 år, har föreslagits som en förklaring till de observerade förändringarna i variabilitetsperioden.[11]
Primärstjärnan TW Andromedae A är en vit till blå stjärna i huvudserien av spektralklass F0 V.[2] Den har en massa av ca 1,7[6] solmassa, en radie av ca 2[7] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 4,3[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 7 300[6] K.
Följeslagaren TW Andromedae B är en orange till gul stjärna av spektralklass K0.[2] Den har en massa av ca 0,33[6] solmassa, en radie av ca 3,2[7] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 14,5[6] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 4 700[6] K.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, TW Andromedae, 26 maj 2025..
Noter
- 1 2 3 4 5 6 Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051.
- 1 2 3 4 5 6 7 TW And, database entry, Combined General Catalog of Variable Stars (GCVS4.2, 2004 Ed.), N. N. Samus, O. V. Durlevich, et al., CDS ID II/250 Upptagen on line 2009-06-30.
- ↑ Høg, E.; Fabricius, C.; Makarov, V. V.; Urban, S.; Corbin, T.; Wycoff, G.; Bastian, U.; Schwekendiek, P.; Wicenec, A. (2000), "The Tycho-2 catalogue of the 2.5 million brightest stars", Astronomy & Astrophysics, 355: L27 – L30, Bibcode:2000A&A...355L..27H.
- 1 2 de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, S2CID 59451347, A61.
- ↑ https://www.universeguide.com/star/262/twandromedae#google_vignette. Hämtad 2025-06-12.
- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Malkov, Oleg Yu (February 2020). "Semidetached double-lined eclipsing binaries: Stellar parameters and rare classes". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 491 (4): 5489–5497. Bibcode:2020MNRAS.491.5489M. doi:10.1093/mnras/stz3363.
- 1 2 3 Rattenbury, N. J. (January 2009), "Microlensing of close binary stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 392 (1): 439–447, arXiv:0810.2265, Bibcode:2009MNRAS.392..439R, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.14074.x, S2CID 19012830.
- ↑ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=TW+And. Hämtad 2025-06-12.
- ↑ Kopff, August (December 1909). "Beobachtungen des Algolvariablen 21.1909 Andromedae (BD +32°4756)". Astronomische Nachrichten. 183 (7): 109. Bibcode:1909AN....183..109K. doi:10.1002/asna.19091830704. Hämtad 24 februari 2023.
- ↑ Ammann, M.; Walter, K. (April 1973). "Photoelectric light curve of the Algol system TW Andromedae and the interpretation of its distortions by the effects of hot spots". Astronomy and Astrophysics. 24: 131. Bibcode:1973A&A....24..131A. Hämtad 6 oktober 2021.
- ↑ Kreiner, J. M.; Pribulla, T.; Tremko, J.; Stachowski, G. S.; Zakrzewski, B. (2008), "Period analysis of three close binary systems: TW And, TT Her and W UMi", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 383 (4): 1506–1512, Bibcode:2008MNRAS.383.1506K, doi:10.1111/j.1365-2966.2007.12652.x.
